Om mig

Mitt foto
Sweden
Tänk om man kunde göra allt det man ville? Tänk om det fanns tid? Livet mitt i livet kan ibland trava på så man glömmer att det är just detta ögonblick som är livet...Jag vill försöka fånga drömmarna i livet och hålla dem levande, om inte annat bara för idag...

torsdag 10 april 2014

Passion

I går hade Mamsen sin stora passionsfest. Det är när man blir lite mer mogen och ska ägna sig åt sina passioner i livet i ställer för att gå till jobbet man har en sådan. Alltså mamma är pensionär (tillslut). Jag tvivlade starkt på att den dagen skulle komma och blir fortfarande inte förvånad om hon söker nytt jobb och får en ny karriär. Jag har svårt att tänka mig någon av oss som annat än passionerade yrkesmänniskor. Jag hade lovat att ställa upp och ta köket så jag hade fullt upp. 

Innan festen han jag med tre möten, lång lunch som inkluderade vetrinärbesök för vaccination och en avokado. Sen körde jag en workshop om att skapa film i iPad också...när jag kom till mamma var jag redan rätt trött. Sen var det så himla trevligt på festen och jag hade ju fullt upp med att koka kaffe, vispa grädde och plocka undan efter folk. Allt gick väldigt smidigt och lugnt utan stress så man kan inte klaga. Det var också en fantastisk känsla att få dela detta med mamma. Att höra talen och lyssna på vad alla hade att säga om denna fantastiska och otroligt uppskattade människa. Jag känner ju min mamma väl men det är verkligen något speciellt att höra andra berätta om sin bild av henne. Jag var lite tårögd mer än en gång under kvällen. Jag tänkte också på hur stolt morfar hade varit och vilket fint tal han skulle ha hållt om han var vid livet. 

Idag var det bara art kliva ur sängen och åka till Alingsås, det var utvärderingsdag i alpgruppen. Gott fika, god mat och som vanligt samtal att växa ur och hämta kraft från. Det finns inget ställe som är bättre för både den personliga utvecklingen och yrkesmässiga som att vara med i alp. Ett uppdrag lever man på i flera veckor. Fast nu känns det som om det är fredagkväll trots att man är spik nykter...dags att sova för det är ju trots allt bara torsdag....


tisdag 8 april 2014

Mycket jobb, lite pengar

Alltså nu är det slut i plånboken, hästköp med alla utgifter jag glömt bort eller inte alls viste om som tillkommer. Budgeten låg ju som tidigare nämnts på 40000 kr inklusive utrustning. Blev ju raskt exlusive och sen 45, kanske 50? Och tillslut 55 000 plus utrustning för 10 000. Och vetrinärbesiktning, equiterapeut och resor fram och tillbaka. Tur att Kungsbacka/Vallda är nära! Och så 2000 på transporten och en tusenlapp på vaccineringen. Jepp det tickar på...börjar man sen räkna på den där förskräckliga resan till Värmland och den trevliga till skara med övernattning och all resemat så är vi uppe i över 70 000! Bara nästan 50% överstigen budget. Så om Nån undrar varför jag inte blivit chef så är det självklara svaret just det...

Glömde jag säga att man måste betala för hästen hela tiden och att vi plötsligt har ansvaret för två? Nåväl vad är väl pengar om man börjar räkna på kvalitetstid med dottern som vi fått på köpet. Tänker främst på den där 60 milsresan då hon matade mig med laktris och Coca Cola för att jag inte skulle somna vid ratten, eller det trevliga vandrarhemmet och vår mysiga frukost på Haushornborga i Broddetorp, där kan inte många skryta med att ha varit. Jag kan ge ut en bok om udda semesterbyar och tjäna igen lite pengar kanske?

Och så är det mycket jobb. I morgon ska jag jobba sex timmar mellan 8:30 och 16:30. Det går nog om jag går baklänges en del av dagen. Det gör ju inget för jag plockar ut tiden som blir över när de andra har lov. Igår hade vi dessutom arbetsplatsträff på kvällen så veckan blir lite knökad. Av nån anledning har jag i varje fall tagit mitt förnuft till fånga och börjat äta lite allergimedicin så jag är lite piggare än förra veckan och börjar inte nysa förän sängdags då jag tar min tablett. Det är bra. 

Jag tömkörde Fabian i går och idag lovade jag dottern att vara modig. Jag sadlade engelsk för första gången på länge (måste ju öva lite innan jag börjar rida vår nya häst) och tränáde på att stå i trepunkt och tvåpunktssits. Det gick sådär men bättre än tidigare år.  Kände mig faktiskt mer bekväm i sadeln än jag förväntat mig och tappade inte ens balansen när han sparkade bakut lite grann i galoppen. Och titta!!! Jag hoppade ett litet kryss till och med! Bara för att göra dottern stolt över sin lilla mams...fyra gånger dessutom. Nästa gång kanske jag vågar lite högre. Kanske....