Sover dåligt

Det är inte lätt att sova när man väntar på "olyckan" .Jobbet var ju en stor lättnad idag. Underbart att få vara så närvarande i något annat än sin egen oro. Sen när jag skulle åka hem hade jag en klump i magen men den har lättat lite men kanske tillfälligt...

Dagens bästa är nog samtalen med sonen som är så förtroendefulla och han är så orolig för oss. Vi är mer oroliga för honom.

Vi hade avslutningsfesten på jobbet idag. Jag grät en skvätt, mer än en gång faktiskt och som Sofia sa så var det inte så farligt att bli lite ledsen, det kändes faktiskt lite skönt att släppa ut lite...jag fick ett fantastiskt smycke från alla kollegorna som jag ska bära med kärlek. Från BJÖRG eller BJORG eller hur det nu stavas. Älskar den designern men har aldrig haft råd att köpa något...men nu har jag en fin berlock med texten " if you're waiting for a sign this is it" kändes väldigt, väldigt genomtänkt och kärleksfullt. Kommer sakna alla där så det gör lite ont i hjärtat nu när jag förstår att det är på riktigt. Jag ska sluta...

Imorgon ska vi först städa stallet sen lämna Fabian. Därefter ska vi provrida fyra hästar på ranchens för Theas räkning. Hoppas någon är bra. Annars ska vi faktiskt till Gränna och provrida några hästar till på söndag så jag är inte hemma och väntar på elände i helgen. Så det så!

Nu stupar jag snart

Av ilska och frustration! Jävla skitkriminella skittyper sprider hot på stan...visserligen kanske han åker fast men vad hjälper det? Det står väl säkert tusen åter... Så rädda är vi och arga. Arga på folk som inte anmäler brott så de kan fortsätta sin verksamhet ohotad, arga på folk som inte vågar vittna så bevisen blir ohållbara. Därför är vi där vi är idag, det är deras fel, de fegas...och arga på de som valt att leva sitt liv utan hänsyn eller heder i kroppen. Samtidigt känner jag ett visst mått av sympati? Empati? Har de haft ett val i livet? Eller föds man in i ett system som inte går att slå sig fri från? På samma sätt som vi föds in i alla andra system som omger oss?

Vilka val kommer vi göra och hur kommer det sig att vi gör de val vi gör? Fostran eller kultur eller kanske bara personliga instinkter. Min instinkt idag är att springa fort fort...

Idag orkade jag inte rida. Min nacke gör ont efter två dagars yoga. Fabian och HerrMan fick vila och beta gräs istället. På lördag ska han åka och vi ska provrida. På söndag ska vi till Gränna och provrida några hästar också tror jag. Det är skönt att inte vara hemma just nu. Barnen får inte sova hemma heller på några dagar igen och Jonte kommer förhoppningsvis flytta bort ett tag. Jag ska på jobbfest imorgon. Hade tänkt att ta bussen men det är inte möjligt att åka buss via Allum just nu så det blir till att köra bil. Ganska nyttigt att skippa alkoholen trots allt. En bra bantningskur är det kanske? Misstänker att mina kollegor kommer fira av mig lite på kvällen. Skulle bli besviken om de inte gjorde det men det kommer också var jobbigt. Det är som en skilsmässa att sluta efter 12 år på samma ställe. Inte odelat roligt för på jobbet har jag inte bara världens bästa kollegor, en del av dem är dessutom väldigt nära vänner. 

Det är tungt nu.

Herre vad fort det går!

Och sommaren är här och vips så är det vinter igen! Nej inte riktigt men det går så fort att jag inte riktigt hinner med. Idag insåg jag plötsligt att det var sista gången jag såg två av barnen på jobbet då de går på sommarlov. Jag som inte ens har hunnit berätta att jag ska sluta och börja ett nytt jobb till augusti.

 Hjälp vad spännande! Vad har jag gjort? Hur tänkte jag nu...vill jag verkligen ha nytt jobb???  jaa det vill jag!!! Det ska bli så roligt och så spännande och så fantastiskt men oj vad ledsen jag är över alla fantastiska kollegor och barn och föräldrar som jag lämnar...

Helt enkelt åker känslorna lite bergochdalbana med mig just nu. Ena sekunden är jag bara glad nästa bara ledsen. Jag brukar ju annars vara ganska "grundad" känslomässigt i varje fall... Kanske att det blev lite mycket med hela utpressarsituationen, poliser och allmän oro för hur i hela fridens namn det ska gå för tonårssonen. Jag har inte riktigt haft tid att fundera  på det här med jobbet. Det är bara två veckor kvar innan semester och sen farväl Kullegården efter 12 fantastiska år! 

Den här veckan har jag i varje fall börjat avsluta det mesta. Skolgruppen och tekniktemat ska utvärderas innan jag är klar att sluta. Och så bör jag förbereda lite workshops som ska hållas till hösten. I går satt jag två timmar och i dag två. Jag har redan en timme på pluskontot så jag kan ta ledigt sista torsdagen i v 27! 

Bortsett från jobbet idag så var jag i stallet. Det tog inte så lång tid...åkte upp och gav lite havre och mineraler. Kratsade hovar. Betade en liten stund, pussade på mulen och fjäskade med godis innan han åkte uti hagen igen. Ca 30 minuter totalt och Fabian verkar trivas att gå ute hela tiden. Imorgon ska vi skritta ut en sväng jag och Nattis och sen är det bara stallstädning och skåpstömmning kvar. 

Fördelen med att det går fort i stallet är att man hinner annat. Idag blev det 30 minuters yoga (kommer kännas i morgon) lite ogräs uppryckning och årets första skörd av små fina mangoldblad och örter till min fiskgryta som för övrigt borde ha fotograferats och lagts på Facebook. Blev en fin bild på skörden  att skryta med...

Jag han till och med ligga en sväng på altanen och läsa i ett lätt sommar regn...Gud så skönt!

Inte mycket nytt...

Faktiskt samma gamla vanliga nästan. Jobbade på hela dagen med disco i flanellpyjamas och massor av popcorn. Det var typ bara jag som dansade, barnen var upptagna med att äta popcorn... 

Solen skiner fortfarande. Vet inte vilken vecka vi är inne på nu men jag har haft shorts på mig oftare än inte. Jag älskar sommar framför allt när det är så där lagom varmt och lagom soligt hela tiden. Jag slutade fyra idag och passade på att kasta mig i träningskläderna och ta en rask promenad. Igår promenerade jag efter stallet och sen lite yoga på det. Efter bara halva turen idag börjar mina vrister/benhinnor säga ifrån att de inte alls gillar mina skor. Konditionens är det inget fel på eller musklerna heller för den delen och hade jag tänkt hålla det så. Eftersom Fabian vilar så vilar också jag. Inte helt lyckat. Förra året gick jag upp sex kilo på några månader bara för att jag glömde röra på mig och istället satt och drack massa vin "hela tiden". Det tog betydligt längre att bli av med dem så nu tänkte jag förekomma genom att sätta i gång lite sunda vanor i god tid. 

Efter promenaden lagade jag litet god mat och tittade på vad maken åstadkommit i trädgården. Två rosor flyttade och nytt gräs sått. Mina prinsar har kläckts också! Till slut men de är väldigt små ännu och inte giftasvuxna! Men fina är dom...

                                     

Slut på veckoslut

Det går så fort helgerna ibland. Den här kändes som om den gick fortare än vanligt. Kanske för att jag jobbade till halv sex i fredags och var upptagen hela lördagen. I morse pratade vi till slut med polisen men kunde inte göra någon ID på brottslingen i fråga...vet inte om vi hoppas de tar honom eller inte...Det var i varje fall skönt att få det där förhöret ur världen för jag skiter liksom lite i det hela så länge jag har lugn och ro hemma... (fast sen sitter den där civilcurageLuther på axeln och viskar...)

Jag kupade potatis, tittade på grodor med svans som bara väntar på att krypa ur dammen och satt och njöt i solen. Sen åkte jag till stallet med Josefin och Ellen som fick rida lite western. Natta ville också rida lite och jag tog en minisväng också för att det var sista dagen innan vilan. Fabian visade som vanligt upp sin bästa sida och det blev både lite trail och lite barbacka hoppning (ja inte för mig då som ni kanske förstår...) I morgon ska jag bara sätta på repgrimman och beta lite på Karis. Kanske en barbacka sväng för att det är mysigt. Tänker att det blir en timme i stallet istället för tre.

Veckan som kommer blir lugn på jobbet tror jag för nu är allt viktigt över. Jag behöver förbereda lite för en workshop på torsdag men förövrigt blir det bara hästmys hela veckan

Matdags?

.