Den heter Knutte...eller Plutte eller vad det nu var:) mycket gullig och tam är den till skillnad från de flesta andra kaniner som passerat familjen. Och eftersom jag lovat att inte ha fler fiskar var vi ju tvungna att fylla på djur ransonen på något sätt, och den där valpen Dottern önskar sig känns inte helt aktuell, faktiskt...
Jag fick sällskap i stallet i dag! Hör och häpna, utav Sonen. Jag har bildbevis och film bevis...Hans flickvän ville gärna se hästen. Det var väl det som krävdes. Solen sken och Tabsaco visade upp den där perfekta gentlemansidan han har , ibland i vart fall. Så Sonen har nog ansträngt sig lite mer än han hade gjort för sin Mor. Mycket intressant att se...
Jag red fram först och han gick riktigt bra..lite lagom framåt. Jag övertalade Sonen att sitta upp för att posera. Modigt faktiskt men jag tror inte han blev någon övertygad ryttare för det...Och när Flickvännen red skötte han sig exemplariskt. Långsamt, långsamt i både skritt och trav. Men jag tyckte vi kunde skippa galoppen, det hade varit pinsamt om han brallat iväg, då hade Sonen aldrig kommit dit igen:)