lycka är...

tex att man har värdens bästa ponny att åka till på lördagmorgon. Både Maken och Nattis är sjuka så hemma är inget roligt ställe att vara. Lite synd om Dottern tycker jag allt för hon bytte bort tisdagens ridning och så blev hon av med dagens också...Fast man får faktiskt inte rida med 38.6 i feber...Tyvärr var det just denna lördagen vi hade med Josse och Ellen och vi skulle fika och ha trevligt så lite besvikna tror jag båda barnen blev...det blev inte jag för jag fick rida en dag till!!!

Idag var Fabian jätte pigg och trevlig. Vi tränade massor av olika saker och han gjorde rätt hela tiden. För första gången sedan Fabian kom blev han också riktigt rädd! Någon skjöt med luftgevär i skogsbrynet ganska nära oss. Han reagerar lite som en hund tycker jag...men det var över på två sekunder men just då var jag glad att jag har bra balans... tvärstopp stilla stående stirrande mot HOTET i några sekunder innan vi fortsätter som om inget hänt...Tänker på hur det brukade vara när man satt på kära Scarlet...fast henne hade jag faktiskt inte suttit på där vi står nu...oftast legat i backen på...

Vi  tränade också på att Rygga idag. När vi fick Fabbe försökte Amy få oss att rygga ett steg och fatta galopp ur det. Det gick inte ens när hon stod vid bogen och petade och vi samtidigt sa Backa...men vi har tränat och tränat och nu tror jag att vi nästan kan säga att vi kan det. Så nu kan vi lägga ryggning till listan vi lärt Ponnyn efter vänster galopp och öppna/sluta (vilka vi fortfarande får slipa lite till på) Nu är det bara att få en stabil form som saknas även om jag tycker det börjar se trevligt ut för det mesta...

                                                                           

ingen krage alls

Jag har ingen krage att ta mig i...det är det som är felet. Idag är det fredag och jag var på ett intressant möte om ett nytt dokumentations verktyg som visade sig vara ett gammalt jag gärna haft förra året fast lite uppdaterat...gissa vems avdelning som blir test avdelning? Gissa vem som tar på sig lite mer ansvar igen? Gissa vem som behöver köpa sig ett par kragskjortor så man har något att ta sig i!?.

jag fick tre nya böcker igår, alla om filmskapande och de ser så spännande ut...undrar om man helt enkelt ska råka glömma den där andra svår fångade saken? Ett litet tag? Jag sket fullständigt i att studera igår och åkte hem till en tjej jag träffade i London i januari. Väldigt trevlig är hon...jag hade planerat en liten kopp kaffe kanske och en stunds samtal. Strax efter tio kom jag plötsligt på att jag skulle upp tidigt och gå på möte.Då hade jag hunnit äta god sallad och semlor och pratat oavbrutet i fyra timmar, inte bara jag utan tillsammans alltså. Det var så underbart! Jag kom direkt från kursen och var helt uttömd på energi men gick därifrån uppfylld igen. Det satt faktiskt kvar en bit in i dag också och hade det inte varit för en oroväckande Huvudvärk hade jag mått toppen.

Jag tömkörde i paddocken idag, Fabbe är så kul att jobba med...ett par varv barbacka i kylan blev det också så dagen avslutades riktigt bra trots allt:)

men kära nån...

Nu får jag faktiskt ta mig i kragen...rycka upp mig helt enkelt! Så här kan jag inte hålla på och fördröja och skjuta upp hela livet...Den där kursen den går inget vidare alls. Igår jobbade jag till sex och kom hem lite försenad för jag pratade alldeles för länge med en favorittjej på jobbet. Maken hade av någon anledning lagat lax med broccoli och vitvinssås till pastan. Serverades med en halv flaska vit gnarley head. Barnen var inte hemkomna så för en gångs skull kunde vi föra ett samtal som helt exkluderade bashögtalare och minekraft. Vi var inte klara förrän klockan halv åtta.

Då var det dags att ta tjuren vid hornen men var hade jag lagt böckerna? En halvtimme senare fann jag dem i en förvaringspall under massa räkningar. Hur hade de hamnat där? En sida...en och en halv...måste nog kolla Facebook...två sidor, två och en halv...måste nog ringa ett viktigt samtal...åhhh vad jobbig text!!!

Vissa böcker man läser är skrivna för att förmedla något viktigt. Vissa böcker verkar mest skrivna för att skilja agnarna från vetet så att säga...de akademiker som förstår att läsa meningar utan slut och ord som inte går att uttala kommer förbi det inledande kapitlet och kan möjligen förstå andemeningen i boken.( jag är säker på att jag kan förmedla de 200 sidorna på ca 50 sidor utan att missa poängen) Varför? Vill författarna inta att människor ska förstå vad de vill säga?

Jag brukar tänka att det tog först tre år att bli lärare och lära sig alla svåra ord som behövs....Sen tog det tre år innan man lärt sig att säga alla de där orden så att andra människor förstår. Universitetsstudiernas baksida.

Nu har jag hållit kurs hela dagen och är helt slut i hjärnan. Förra fredagen kändes som den bästa kursen jag haft...samma upplägg idag kändes torftigt och innehållslöst...Jag vet precis varför och jag försöker att inte titta åt det hållet. Motivationen till att börja plugga nu är helt lika med noll.

Jag får plugga på söndag i stället, då är jag nog mer upplagd tror jag

larmat

Idag gick larmet hemma i huset. Man blir lite oroligt när de ringer. Jag slutade precis så jag kunde snabbt ta mig hem för att kolla vad som utlöst rörelsedetektorn. Smög således runt huset för att se om det fanns sönderslagna rutor innan jag vågade mig in i huset. Som i värsta deckaren låg en skruvmejsel på hyllan som jag beväpnade mig med och smög upp för trappan...Fast jag kände att huset var tomt så jag var inte direkt orolig. I köket fanns boven till dramat. Kylskåps dörren stod vidöppen!

Stax efter såg jag en man smyga runt huset...det var ju bara att öppna dörren och släppa in honom.Visa leg fick jag göra, det behövde inte han, det stod väktare över bröstet på honom. Funderade på om jag skulle be honom titta igenom huset lite noggrant. Det är ju inte var dag man kan locka in en man med uniform i sovrummet menar jag! Jag motstod frestelsen även om den var stor (han så inte helt oäven ut...) i stället konstaterade vi att det nog var kylskåpsdörren. Framför den satt en tjock katt och tittade på oss och en pall var placerad precis framför kylskåpet så det var ett tydligt scenario. Ack så fel han hade.

Vad som verkligen hade hänt var att tejpen släppt på kylskåpsdörren och den glidit upp. Jo vi tejpar fast vår dörr, inte helt normalt jag vet...men det är så vi gör saker här. Förs måste något vara ohjälpligt sönder i ett par år innan vi tar oss i kragen och köper nytt. Det enda felet på kylskåpet är att dörren inte stänger sig. Det är väl inget problem eller? Mer än att man varje gång man ska öppna dörren drar i den innan man kommer i håg tejpen...och att den släpper efter ett visst antal öppningar per dag, uppenbarligen...

En gång hade vi en droppande kran. Vi samlade upp vattnet i karaffer  för att inte slösa. Sen gick det på ett kick att byta och så satt vi och ojjade över att vi inte gjort det tidigare. Kanske att man skulle lära av sina misstag? Men neeej, vi ska inte köpa nytt förrän det gamla är riktigt, riktigt sönder. Alltså när vi kommer hem till köttsås på golvet och det inte går att startas om det med elkablar...så gör vi...och sen grälar vi om vems fel det är att man inte kollat om tejpen var tillräckligt klistrig för att hålla hela dagen. Vi är helt STÖRDA!

igen...

Övertid...skit irriterad blir jag att man inte bara kan få gå hem när dagen är slut. Idag var två kollegor sjuka, igen och det var bara att stanna kvar en timme och vänta ut att barnen skulle går hem, inte en vikarie att finna idag heller. Nåväl det hade väl gått bra om man inte hade stallet och var lite stressad för att hinna dit. Nu kom jag i varje fall iväg stax efter halv fem och eftersom Dottern godmodigt ställt upp på att följa med och mocka blev det inte så sent trotts allt. Hemma vid sju, kanske inte världens undergång? Fast jag blir lite sur för när jag måste jobba över får jag ju bara mertid eftersom jag inte jobbar heltid...och kompen får man bara ta ut när det passar verksamheten. Annars kunde det väl vara bra om man kunde få sovmorgon istället nån dag...Gud vad jag vill ha sov morgon!

Nu sitter jag alltså och vet att jag borde rita min storyboard. Manuset är jag jätte nöjd med, fast jag vet ju som sagt inte hur ett manus ska skrivas så vi får väl se om det duger. Jag är inte alls sugen på att plugga just nu. det är alldeles för sent på dagen. Egentligen vill jag bara äta upp ett stort paket laktrispipor och krypa upp i sängen . Ingen motivation alls idag, heller...undrar när den kommer tillbaka?

Titta mossan en hel arme av tomtar!

Nu har de kommit hem! Mina tomtar...de har bott hos Mormor i massor av år men vi har hela tiden vetat att vi hör i hop...tomtarna och jag...Man har ju tomtar på loftet liksom. Nu står De i fönstret och tittar lite uppfodrande på mig...Har du tagit hand om djuren? Sett till att skörden kommit in i tid? Städat skrymslena i huset och i ladugården? Satt fram gröt till tomten när det är kalla nätter och gett småfåglarna en havrekälke? Inte?

Nej det är ju just därför jag behöver mina små tomtar, för att få gjort det där som jag aldrig riktigt hinner...städad i vråna och så där. Nu kan ju de gott  hjälpa till tycker jag, de är ju ganska många i min tomte armè, 21 faktiskt om man ska räkna. Fyra har legat i jullådan och de andra kom hit idag..så nu är hela klanen samlad...Det känns bra. En del ser väldigt snälla ut, kloka på nåt sätt. En är skräckslagen och några ser lite elakt folkilskna ut...det är de man ska akta sig för har jag hört...folkilskna tomtar alltså. Bäst att städa undan lite trots allt...

Jag har förövrigt skrivit ett MANUS idag. Med syfte, målgrupp och synopsis och allt. Kanske att jag ska läsa kurs litteraturen om hur man skriver dramaturgi innan jag skickar in den men jäklar vilken story! Skräckfilm för treåringar...nytt grepp för Bollibompa kanske? Nu ska jag bara rita en storyboard och komma ihåg vad bildutsnitt är för något så är jag klar...undrar vilken nivå man ska ligga på en sån här kurs? Nej jag ska nog satsa på min artikel istället, den känns som om den är användbar i verkligheten. Skitkurs! Fast den är bra tror jag...Undrar om inte tomtarna kan hjälpa till med manus författandet? Kanske inte...