AHHH...

Vilken dag man haft, igen:)  Och så grymt ont i fötter och kropp man har. Det var upp med tuppen i morse och sen till stallet för att fylla hönäten och fixa kvälls fodret... Eftersom vi hade en bra morgon bestämde vi oss för att börja med en god gärning och mocka för alla i stallet så de skulle slippa stressa dit under dagen D.

det är ju Gothenburg horse show den här helgen och för första gången på sex år tog vi inte ledigt på fredagen utan har haft heldags biljetter till idag. Det ska vi nog inte göra igen. En dag är alldeles för lite för denna folkfest! Jag älskar att gå på mässan och prata med kunnigt folk och köpa massor av saker jag måste ha (men inte alls behöver) Sen träffar man ju massor av folk man känner och en del man tycker om men aldrig ser. Till exempel mitt gamla ridgäng från Råda som var otroligt roligt att prata med igen, min kompis Sussie som jag brukade träffa varje vecka i så där sex år innan hon flyttade ut på landet...sist vi sågs var på min födelsedag... Det är trist att tiden går så fort och att man nånstans prioriterar jobb framför annat. Inte bra!

Tävlingarna var väl ok. GP ponny var roligast...Roffe rev på sista hindret och gjorde oss besvikna. Dottern var väldigt nöjd ändå för hon fick köpa tre nummer av strallgänget på tuva och sen köpte hennes goda Moder ett schabrak i limegrönt som broderades med Dotterns Namn. Mycket snyggt! Själv köpte jag ett nytt träns (som jag behöver till hösten först) ett nytt bett som jag ska testa och växla med, ett rött fleece täcke ifall vi skulle åka transport eller träna oss svettiga nån gång...och en lila vojlock bara för att det är så svårt att hitta vojlockar och min vårjacka är lila...och strumpor förstås. Av mina saker var det inget som kostade mer är 200 kr (det var målet idag, att handla billiga prylar jag behöver...Nattis blev ju lite dyrare men hon är så glad för det att det var värt vartenda öre...

Bästa köpet idag var ändå en röd nackkudde i lättviktsmaterial som jag hoppas ska rädda nacken när jag flyger över till USA om ett par veckor. Jag har insett idag att det är väldigt kort tid  tills jag åker så jag borde börja fundera på vad jag ska packa...fast det blir väl som vanligt så att jag öppnar väskan nån dag innan jag åker och kastar ner det man behöver...Syrran har säkert möjlighet att låna ut det jag inte får med mig...jag skulle bar vilja komma på nåt bra att ta med till hennes svär föräldrar som verkar så underbart trevliga, man vill ju visa sin uppskattning på nåt sätt som inte är pråligt eller vulgärt...ni förstår vilken utmaning för mig!

Nej nu tror jag att min kvälls whisky har verkat i halsen och huvudet. Dags att krypa i säng. Imorgon måste jag göra min fjärde uppgift och skicka in den så jag kan ägna mig åt reseplanerade istället

laddar

Försöker verkligen ladda...men dagen har varit tyngre än väntat...Kursen var  bra,lika bra som igår. Jag fick oväntat underbart generös feedback på två av mina uppdrag från två olika personer jag faktiskt inte riktigt förväntat mig det från...Vad glad man blir när någon tycker att man gör något svårt riktigt bra...Faktiskt tror jag att Sandras komplimang är den finaste jag fått...kanske någonsin.. tack för den! Och för panodilen jag fick för klockan 12 i dag trodde jag att jag skulle behöva avbryta kursen och gå hem.

Jag kom upp till stallet och tog in världens smutsigaste ponny och funderade på att rida ut i solen och vinden. Fast sen kom jag på att jag inte skulle orka kliva av och på för att öppna grinen. Så då tänkte jag paddock tills jag insåg att jag då skulle behöva kliva på...Tömkörning är kul, fast man måste gå bakom...suck. Kanske bara lite Horsemanship? Fast då måste jag ändå gå genom den leriga hagen. Nej en sån här dag då är man glad för att stå och borsta sin ponny i en halvtimme och sen dricka lite kaffe med trevliga stallkompisar (Camilla du kommer vara saknad resten av våren...) Det blev ingen ridning.

Efter lite mat mår jag något bättre och hoppas att det håller i sig i morgon får då blir det horse show! 
Det gäller bara att orka upp och åka till stallet först och sen hänga på scandinavium i 13 timmar...Ska göra av med lite för mycket pengar träffa vänner...En perfekt dag heltr enkelt...det vill såga om man är frisk, pigg och iform...Håller tummarna.

HA!

Nu kom våren och snön var borta ur både backe och paddock.  Det betyder att det går att rida riktigt ordentligt igen. Och att det inte längre finns något att skylla på...Nattis har sin kompis med sig och jag ska på planering efter ridningen så det är bra att hålla sig ur stallet så mycket som möjligt. Barn får rida självt och Mor får stångas med sina utmaningar bakom ratten. Tänkte att det bara är att göra det, och göra det lite bättre än sist...Kopplar på transporten och lämnar stallet med en tom transport bakom bilen. Funderar på vart man ska vända om man nu bara vill ta en liten tur innan man ska försöka parkera transport helvetet igen. Klockan är bara halvfyra och solen skiner och det är barmark!

Jag körde till Delsjön och backade fram och tillbaka tills det kom en mycket sympatisk man och frågade om jag kört fast eller bara tränade... Jag tackade så mycket och så fortsatte backa ett antal gånger till. Sen var det hem igen och back runt hörnet...Det gick betydligt bättre och efter tre försök stod den på plats med marginal:)

öva öva öva...

Det är det ända som hjälper säger de som vet...Jag köpte ett jätte fint Hösegel till transporten i lördags och idag kom det mot postförskott. Verkar vara bra kvalitet och satt perfekt i transporten i varje fall. Så varför inte inviga det? Nattis gick upp och red i paddocken medan jag gjorde stallet. Det hade gått bra sa hon och han var väldigt pigg och trevlig. Tyvärr är det väldigt halt ute just nu. Men halka är j inget problem eller? I någon fantasi värld där jag bor  och verkar löser sig alltid allting till det bästa. Jag kopplar alltså på transporten kör fram, fäller lämmen och hämtar barn,ponny, foder och en lina...klockan närmar sig nu halv sex. Det är fortfarande ljust ute och i transporten har jag ju en liten lampa.

Fabbe är inte alls intresserad av att gå på...Dottern leder och lockar med godis när han gör rätt jag håller en lina mot baken som stoppar när han backar och släpper när han går fram. Tio minuter tar det innan vi fått på Ponnyn lugnt och fint. Ha är lite orolig och försöker backa mot bommen men äter sen lite hösilage ur seglet! Vi är nöjda och backar av...backa ja.. det var ju det man skulle öva på...

Och varför inte öva idag? I skymningen? På en fullständigt glashal stallbacke där det är väldigt trångt? Och om man nu ändå ska träna varför inte försöka backa runt hörn? När man ändå är på gång menar jag...

Det borde ha ringt nån klocka som sa " hallå vänta tills du kan få hjälp om det behövs" Men needå...öva öva öva...I 30 minuter satt jag således fast med framdäcken i en snödriva och släpet i en klassisk fällknivs position. Men jag har läst på! Hamnar man i trångt läge, var inte rädd för att koppla från och knuffa runt släpet. Så det gjorde jag...drog handbromsen försås och kopplade från och hej då släp...rakt bak gled det först långsamt sen fortare... rakt bak...där ett snyggt nytt dyrt släp stod och väntade på undergången.

Se det framför er...40årig kvinna sitter på huk och försöker bromsa 600 kg släp som glider på blankis. Inser läget och släpper. Kvar i hukposition knäpps sedan händerna och en stillsam bön går upp mot den stjärnklara himlen. "snälla Gud bara den inte kraschar i Hillevis släp" snälla snälla snälla...Gud hör så bra när det inte är mulet. Snyggt parkerade sig släpet bredvid som om det var hela planen från början. Där kunde jag lämnat det om jag inte var så förjordat envis och

självsäker....så då kopplar jag alltså på släpet och gör  om alltihopa en gång till med viss justering. Jag kopplade inte loss, det är ju dumt att låta Gud veta exakt hur dum man är.... utan stod och gungade fram och tillbaka i en EVIGHET och sen plötsligt var det på plats! Ja nästan för jag orkade inte räta ut det snyggt och prydligt. Något måste jag ju ha att göra nästa gång jag tror jag är nåt, eller hur?

                                                                                      DET VAR NYBÖRJARTUR FÖRSTA GÅNGEN...Det inser jag nu....

började veckan nu igen?

Det här med att plugga på helgerna har sitt pris. Framför allt när man har massor av uppdrag inom samma område som glider in i varandra. Jag är aldrig helt ledig helt enkelt. Och så började veckan igen utan att man hunnit vila något i hjärnan. Faktiskt är enda tillfället jag inte tänker på pedagogisk dokumentation, filmskapande och omorganisation är när jag jobbar i stallet.

Jag slutade halv fyra idag ( jobbade utan vikarie igen) åkte till Dotterns skola för utvecklingssamtal (det går bra men hon behöver räcka upp handen mer) sen tillbaka till jobbet för APT till klockan åtta. Imorgon ska jag till stallet onsdag jobbar jag till sex torsdag ska jag hinna hålla kursen (som inte är färdigförberedd) åka till  stallet och sen tillbaka till jobbet för kvällsplanering till 21...fredag kurs och stall innan man däckar i soffan. Tur att man sen har hela lördagen och söndagen på sig att plugga för jag måste ha nästa uppgift klar innan jag åker för att slippa stressa på semestern.

Undrar när nästa vecka börjar? Man skulle kunna skita i att ha helg och bara låta måndag bli till måndag direkt...då skulle man slippa stressa över att ha helg?

Söndags stek

Jo den står på spisen och jag är så nöjd så nöjd... Jag läste en halv bok efter frukost, bestämde mig för vad min film ska handla om och läste igenom ett par kapitlet jag skummade förra gången i media boken. Jag kan inte direkt påstå att jag tror att jag någonsin kommer att ha användning för all den onödiga kunskap jag knör in i hjärna just nu. Mest kommer den bli ett handikapp i livet. För nu vet jag hur manus författaren lurar mig att tro att filmen är värd att titta på. Och hur ljudteknikern gör för att öka spänningen. Jag kommer inte att kunna se en bra film igen utan att analysera både det ena och det andra...

Nattis kom vid ett tiden och undrade om vi inte kunde göra något...Varför inte... vad vill du göra? frågade jag ingen aning bara nåt... Så det blev en sväng till Allum där jag köpte ett par tröjor till henne på rea och tulpaner till mig själv. Sen städade jag faktiskt lite i köket. Tog ner julgardinerna och så. Tyckte det var dags på nåt sett, för att matcha vårt nya kylskåp som är så rent och fint och inte behöver tejpas alls.

Nu väntar vi på Ponnyakuten och att middagen ska bli klar. Funderar på vad vi ska köpa på mässan och hur mycket pengar vi kan göra av med. Vad behöver vi? Vad behöver Ponnyn (ingenting ingenting men vad ska man göra när man inte har vett i skallen?)

Finns det något mer sätt att undvika att gå tillbaka till boken om ljudbild eller synvilla? Snälla?