Fantastisk dag

Nu är jag trött men glad och nöjd. Vi hade en trevlig dag i stallet. Fick fixat boxarna och städat skåpet. Nattis och Thea red en liten stund i paddocken och sen en kort tur i skogen. Tanken var att Fabbe skulle få vila en vecka men med tanke på hur rund han är blir det nog galopparbete i stället... Nya sadeln han fick med ligger fel och behöver dubbla paddar. Dressyrsadeln går inte om honom men westernsadeln funkar tack och lov. Nattis red i nya westerntränset och han verkade tycka att bettet var ok. Söt är han och vi var glada när vi åkte hem. 

Karl var bortbjuden och Thea ville sova här och för att slå flugorna på smällen bjöd jag över Anki och Mats på Grillad korv. Trevlig kväll i sommarvärmen alltså. Nästan som semester igen...

I morgon stallet igen, nu sängen. Vissa vet hur man njuter av sista sommarsolstrålarna

Äntligen!

Det blev en riktigt riktigt bra dag. Efter att ha räknat på arbetstimmarna skulle jag börja jobba kvart i tolv. Jag började med att ta lunch...sen åkte jag mer till lärorikt-mässan och minglade med alla fantastiska Partillepedagoger. Så många kända ansikten att prata med och så många bra föreläsningar att gå på...mitt var ganska välbesökt tror jag. Åtminstone när jag hörde vissa andra som hade väldigt få åhörare. Det var inte knökfullt men alla stolar var upptagna. Själva presentationen började 16:15 och var slut 17:00 på sekunden. Välplanerat alltså. Innehållet fungerade bra och jag hoppas att mer än en rusade ut för att anmäla sig till workshops i höst. Kom att tänka på att jag visst ska hålla en workshop på Tjörn snart. Måste nog kolla upp vad som gäller...

Efter föredraget var det att kasta sig hem och åka till stallet. Vi hade stallmöte och satt och väntade på att Björn skulle köra hem Fabian och hans polare Felix. Han kom i bra tid och hopsläppet var odramatiskt. Fabian nosade på sina gamla kompisar och gick sen för att beta. Inte för att han behöver det, han har blivit kolossalt tjock under sommaren. Vi som skulle hålla oss i trim...han måste ha fuskat! I varje fall var han rund som en trumma, framför allt om ryggen. Ny sadel har han fått så vi får väl se hur den funkar. Dressyrsadeln kommer nog inte att fungera på ett tag. Hoppas westernsadeln ligger bra.

Men vi gillar vår pålle ändå. Han verkar vara sitt vanliga otrevliga buffliga jag så det är väl bara fram med repgrimma och jobba i morgon.

Redo

För morgondagens presentation. Den är bättre än jag trodde, antagligen bättre än de 45 minuter jag har på mig...finns risk att resultatet alltså blir sämre än jag förväntar mig utifrån förutsättningarna. Jag jobbade över lite idag med. Först på kontoret innan jag åkte en sväng till nya jobbet för att låna några barn till en film...sen tillbaka till kontoret och förbereda kursen innan jag lunchade med Andjelika . Där försvann ju en timme väldigt fort så det blev till att lägga en extra spurt. Väl hemma kunde jag inte låta bli utan var tvungen att göra en sista justering och nu är jag alltså redo. Bara en timme för mycket idag men jag kan ta ut det vid skolloven om jag vill:)

Det kändes himla kul att komma upp en kort sväng och barnen var så välkomnande. Varför ska du gå igen jag vill att du ska vara här sa en liten flicka när jag gick... Sånt får man inte höra varje dag.

Jag hade bestämt mig för att inte träna något idag. Gårdagens långpromenad på över en timme kändes i höfterna idag. Det är inte lätt att vara sysslolös hemma i så många timmar. Jag passade på att lägga mig i hammocken med en bok och spöa i eftermiddagssolen. Pandora kom och bad att bli upplyft så hon kunde ligga och bli kelad. Hon verkar inte orka hoppa upp på höga saker längre. Det är något med hennes höfter. De har i och för sig alltid varit knäppa men nu vinglar hon lite när hon går och stannar upp och skaka på huvudet. Sen glömmer hon sig och skuttar i väg efter en fjäril eller så. Det är inte dags att ta bort henne än, men dagen närmar sig det ser jag... Det är så jobbigt att ha djur. Fast jag kan inåt tänka mig ett liv utan dem.

Efter maten satte jag mig i trädgården igen med en filt och en liten whisky. Det är bäst att passa på för snart är det vinter och kallt. I varje all så älskar jag att vara ute när solen lyser och något ska man ju göra. Det var lite svårt att hålla sig från att ta en promenad eller yoga men jag lyckades. Imorgon kommer Fabian så då är det slit på friden:)

Känns konstigt

Känns konstigt att ha ett nytt jobb. Konstigt att man efter bara en och en halv vecka är hemma på nya jobbet och tanken på att gå till gamla känns omöjligt att ens föreställa sig. Jag saknar mest att veta var allt finns. Mina gamla kolleger såklart men det borde snart vara dags att träffas för lite vin och skitsnack. I morgon ska jag luncha med Andjelika så då får jag lite tankning av folk man känner på riktigt. Det är konstigt att det känns som om man känner barnen redan och plötsligt är man en av gänget...första veckorna ska väl vara så där, smekmånadstrevliga, innan man lär känna varandra på riktigt. Det är då det blir riktigt spännande...

Jag har lite svårt att komma ifrån jobbet för det finns så mycket att göra på vägen men väl hemma skyndade jag mig i träningskläderna och ut i löparspåret...nån löpning är det inte att tala om, det finns ju ingen buss att passa...men en snabb promenad runt hela Jonsered medan åskan mullrande i fjärran och mörka hotfulla moln trängde sig på...Nu håller ni er en liten stund till sa jag till dem och de gjorde de. Nu har jag hunnit duscha och åskan smäller så nära att jag drog ut alla kontakter i huset, därför kommer inte detta att publiceras för än senare. Regnet öser ner i otroliga mängder. Jag kan ta det, när det är skönt och sommar fint in emellan som idag. Sensommaren är speciell den med.

Framför allt vissa av sensommarblommorna. Solhatten dog men istället frodas höstanemonerna från mormor...

Visst är de fina?

så vart det måndag igen.

Som tur är går veckorna lika fort som helgerna! För den här helgen sprang nästan obemärkt förbi. Jag har mest legat och slappat på soffan och jobbat med mitt onsdagsjobb för att hinna förbereda presentationen och hinna klart innan kursstart. Nu har jag i varje fall bestämt vilka appar som ska få vara med och förberett små saker i dem. Det blir nog bra faktiskt. Jag tänker mig en kort teaser som visar mångsidigheten och lockar folk att söka till mina eftermiddags workshops i höst. Men tanke på att varje app får 4.5 minuter så blir det väldigt ytligt.

Just nu sitter jag och svär över att jag inte får min externa hårddisk att fungera. Sist var det inga problem men jag har inte koll på vilken av alla sladdar som slarvigt slängts ner i lådan det ska vara. Och om det måsta vara rätt sladd? Inga funkar för övrigt så nu är jag lite stressad då ALLA mina bilder ligger på den nu mer eftersom jag slutat bränna cd skivor.


Jag har börjat med en ny blogg och det är till den jag vill ha lite gamla bilder. Inget speciellt intressant om man inte är väldigt intresserad av vad man kan laga för mat av det man odlat i sin trädgård. Jag kommer mest skriva för att jag själv ska ha koll på vilka soppor som blir goda och vilka man kanske ska skippa...

Förövrigt gick det bra på jobbet idag med. Fler barn på plats och båda mina nya kollegor. De verkar jättetrevliga så det ska bli spännande att se vad vi kan göra av verksamheten i höst. Jag tror vi kommer ha väldigt roligt i varje fall. Dessutom fick jag jackpot i schema också. Jobbar som senast till fyra och det bara en dag i veckan! Resten är till 14.30 eller 15. Det kommer bli lite stressat de måndagar jag bara har två timmar på mig att rida och duscha så då får jag kanske fjäska lite...

Igår bokade jag en ekipageutvecklingskurs eller vad man ska kalla det. Det är tio privatlektioner under ett år. Efter första träffen gör läraren, Jill Andersson från JA aktiv häst, upp en plan för hästens och ryttarens (mitt) behov. Sen sätter vi upp mål och delmål. Nu jävlar ska jag väl få lära mig det här med att rida!? Det var inte helt gratis och när westernsadeln är inköpt får jag leva på soppa. Tur att jag har squash gratis i trädgården... På torsdag kommer pållarna äntligen och sen har vi nästan en månad på oss att komma igång efter semestervilan. Jag har varit väldigt duktig i sommar. Yoga och snabba promenader nästan varje dag så jag är nog faktiskt i bättre form än innan semestern för ovanlighetens skull. Pålle har nog inte riktigt samma upplägg tyvärr...

Det är mycket i början

Veckan gick ju fort trots att arbetsdagarna var väldigt långa. Det känns som om min nya arbetsplats kommer vara rolig och spännande. Barnen har varit jättegulliga och personalen verkar både trevlig och väldigt kompetent! Det är kul att få börja om med de där viktiga samtalen om verksamhetens innehåll och syfte. I onsdags han jag göra en hel del viktiga saker men jag är lite stressad över att jag ska hålla en liten presentation på torsdag redan om mina 10 bästa appar för förskolan. Bara att välja 10 var ett problem, det finns så många. Sen vill jag ju gärna visa vad barnen kan göra med dem men eftersom det jag gjort tidigare finns på gamla jobbets iPads behöver jag snabbt få hjälp av de nya barnen att göra något kul och kreativt. Inte så lätt att övertala dem bara när de har annat att göra... Det blir som det blir.
Och på torsdag kommer äntligen Fabian hem igen så det är väl där min fokus ligger när jag inte är fokuserad på jobbet.

På fredagen hämtade jag Nattis på Vedbände så hela dagen gick till att åka bil 50 mil och titta på en uppvisning. Väldigt trevlig och som tur hade jag trevligt resesällskap av Theas mamma Anki. Nattis var väldigt nöjd med lägret och framför allt sin ponny Tuborg. Han hoppade bra och hon kom trea på hopptävlingen av 35 starter. Hon hade nog varit nöjd om inte den vinnande tjejen varit lite kaxig mot henne innan och sagt att hon åtminstone skulle slå henne när Nattis önskade lycka till i tävlingen. Hästtjejer har en tendens att vara lite dryga men det gäller kanske alla oss hästmänniskor? Jag ska börja jobba på min dryghet men den håller liksom inte när man kommer med en fet ponny som inte kan gå i form. Överlag var det mycket trevligt folk där och Emma Toller måste vara världens gulligaste hästtjej!

Jag fick träffat min gamla fina Tabasco som kortast i hagen. Han fick lite godis och såg ut att må bra trots sina 28 år! Fast han kände inte igen mig längre men det är inte så konstigt. Det var en skön känsla att känna att Fabian är den jag längtar efter.

                                        Lite bilder från kadriljen