Lat dag

Vi gick upp tidigt. Åkte till stallet för Nattis och Ronja skulle rida ut i sommarvärmen. Själv blev jag kvar i stallet och städade skåpet. Nu fick jag tillbaka för all tid som gick åt när kvarkan bröt ut. Det tog bara en timme att torka ut och städa alla saker. Det var inte en större uppoffring att sitta i gräset på en filt och göra rent ryktsaker i solen. Visste ni att det finns en fågel som säger "god morning"? Det gör det i syrenen bredvid hagen. Kul första gången men efter ett tag...god morning, godmorninggodmorning...ja ni förstår. När man väl hört det så hör man det hela tiden.

Det är ett par lådor som ska tömmas till men jag tror att jag väntar tills Fabian flyttar hem och knör in allt i skåpet.

Efter lite drygt en timme kom flickorna långsamt skrittande från skogen. De hade varit vid Kåsjön och badat hovarna och haft jättemysigt. Tänk vad glad man blir när man ser att ungarna må bra. Vi var klara i stallet redan vid tolv. Nattis skulle sova hos Thea så jag körde dit henne innan jag satte igång med trädgårdsarbetet. Klippte rosorna från allt som frusit. Det blev inte mycket kvar på en del av dem. En timme arbete, en timme in skuggan. Sen en timme på soffan på altanen när åskovädret drog in över mig. Somnade en liten stund.

Eftersom vi skulle grilla så var det dags att fixa fram kol, vin och snacks. En halv påse ostbågar och ett allt glas vin senare känner jag mig miserabel. Magen knorrar och lätt illamående ställer jag mig vid grillen. Det blir Texas Style sirlion steak. Gott som bara den men jag får bara i mig köttet och vinet. Potatisen hamnar i komposten. Sen sitter vi i hammocken och pöser i kvällssolen bara vi två. Och allt jag kan tänka på är att magen kurrar och att jag vill lägga mig ner igen. Sommar är fantastiskt och trots senaste veckan har jag svårt att känna mig rädd när syrenen doftar och koltrasterna sjunger i skogsdungen. Inte kan något ont hända när man har syrener väl?

Sådärja

För att verkligen gotta till sig njuter jag av försommarvärmen i skuggan. Ute i min trädgård. Ett öra utåt vägen ständigt men trots allt ganska skönt. Gräset växer och eftersom Jonte brukar klippa det är det väl möjligt att den där plätten med sommaräng snart är en sommaråker i stället. Men det bekymrar mig inte. Snarare är det så att trädgårdens smådjur uppskattar den vilda charmen. Grodynglenas uppskattar det i varje fall för de växter otroligt mycket.

Strax ska vi på student firande hos kusinbarnet Andreas. Fantastiskt kul att träffa familjen idag, har längtat rejält efter dem sista tiden. Men innan det är dags ska jag sitta här och njuta av en ogin och tonic väldigt gott och betydligt mycket mindre risk att bli på pickalurven än om man häller i den där äckliga ginen... 

Jag ser att hela trädgården plötsligt är så grön och lummig att om vi behöver finns där gott om gömställen. Men i helgen ska jag ta tag i att klippa de där döda rosorna. Annars är det ganska så lugnt.

Fast för Jonte är det som igår, spänt. De frågar efter honom och står på de ställen han brukar vara på och väntar...man får ju ifrågasätta de kriminellas intelligens faktiskt. Det kan inte vara så svårt för polisen att hitta dem. Själv får jag avhålla mig från att promenera runt med pepparspray bara för att få möjligheten att hämnas. Förvånar mig själv med att inse att det finns utrymme för svart, ond vrede även inom mig! Det kan man inte tro när man kramar barn hela dagarna på jobbet.

Och nu till dagens nyhet. Jag har fått nytt jobb från augusti! Tänk att jag vågade tillslut efter så många år på samma förskola. Jag är väldig glad för jag tror att det nya jobbet kommer vara både roligt och utmanande  ett utvecklande sätt. Naturligtvis är det lite blandade känslor för jag släpper också världens bästa kollegor och underbara ungar och föräldrar. Idag berättade jag för flera av dem så nu är det så att säga offentligt, i augusti är det dags! Det som jag ser som fördelar på nya stället är hur man organiserar barnen i åldersgrupper och att stor del av personalen har pedagogisk utbildning. Inte för  a

tt det är en nödvändighet för att vara en bra kollega men jag tror att kvalitén på det pedagogiska arbetet blir högre. Och så ligger jobbet närmre stallet så jag tror jag spar en halvtimme om dagen. 

Ikväll vill jag ha lite champagne och fira mig själv för uppfyllt nyårslöfte!

De fick mig igen!

Mentalt bara tack och lov men ändå. Hade börjar släppa lite lite på spänningen när Jonte ringde och sa att en kompis sa att "de" frågat efter honom  allum idag. De jävlarna...! så idag bytte vi telefonnummer till barnens telefoner och börjar göra en plan för att skicka sonen till släkten på Sicilien...eller om det behövs till mer närstående halvsvenska släktingar, en stor hårig farbror och faster kanske vill ta emot. Moster och morbror kommer ju på Sverige besök snart så tyvärr är ju USA uteslutet fram till hösten men annars känns det ju som att ett studieuppehåll kan vara på sin plats?! Tyvärr är ju farmor skadad i Texas annars kunde ju sommaren ha avnjutits där.

Jag hade en workshop i morse som verkade väldigt uppskattad och vi fortsätter om två veckor med steg två. Steg ett innebar mest diskussion om iPad som verktyg, pedagogisk dokumentation, sätta på och ominstallera och att framförallt skita i alla säkerhetsinställningar för när man sen ska göra något så ligger de jäkla lösenorden och förstör... Sen var jag i barngrupp resten av dagen för att kompensera workshoppen i måndags. När jag räknar på det har jag två timmar it för lite och två timmar barngrupp för mycket, jag tänker att det nog är skit samma och försöker tänka att 25 graders sommarvärme tillsammans med 23 underbara ungar slår kontorsarbete med hästlängder.

Vi hade stallet som vanligt på torsdagar men jag var där lite senare. Kom dit och upptäckte att jag fortfarande inte hade tagit med Nattas saker och att nyckeln låg hemma. Blev till att köra hem igen medan Natta mockade. Vi skrittade ut HerrMan och Fabian i 50 minuter innan vi släppte ut dem i hagen igen. Britt ska ta in dem sent i kväll så de får njuta av sommarkvällen de också. Snart är det hästfritt, bara två veckor kvar och ångesten börjar sprida sig. 

Nu köpte jag visserligen en ny bikini på Ullared i går som onödiggör rakning av de nedre regionerna. Men jag borde börja promenera och göra de där yoga övningarna som ska hålla mig i topptrim hela sommaren redan nu. Fast här sitter jag och dricker rödvin i solnedgången och tittar på mormors dillpion och känner doften av syrener... Jag tränar nog en annan dag. Som vanligt alltså.

Halva veckan...

Gud vad skönt! Halva veckan har gått och hela familjen lever. Har inte så höga krav just nu. Jag var heller inte helt död när jag vaknade och idag tyckte jag nog att jag klarade jobbet lite bättre... 

Pandora fick sina klor klippta av veterinären som stoppade henne i en specialdesignad väska där ett fot i sänder sticker ut. Hon skötte sig fint men tassarna är lite missbildade. Så det var nog inte helt lätt. Hon hade troligen inte öronskabb som tur var men vi fick recept på något som tar bort alla parasiter direkt så i veckan ska katterna piffas till och bli rena. Tog en kvart och då kollade de hennes hälsostatus lite också. En liten kompakt och missbildad kisse. Troligen väldigt inavlad men så fin i psyket och i bra hälsoskick för övrigt. Troligen är hon inte ens en förvildad sommarkatt med andra ord utan direkt från kolonin vid fabrikerna som sköts av för några år sedan, en riktigt riktig vildkatt med andra ord...de brukar inte leva lika länge som andra katter men hon mår bra just nu. Och hela tio år tror vi... Hoppas hon blir som våra andra gammalkatter, Melin blev ju 15 trots hjärtfel och allt så en liten missbildning behöver ju inte betyda något. Fast det förklarar ju varför hon går så konstigt.

Sen blev det ju Ullared. Hittade inte något alls på hästavdelngnen för första gången genom tiderna. Däremot lite underkläder och små saker...bäst var att det var så vansinnigt roligt att åka bil med Anki! Herregud vad vi har skrattat, precis vad jag behövde idag.

Nej nu får jag rycka upp mig!

Alltså...klockan två i natt var jag fortfarande vaken och låg och funderade på olika sätt att

1: skydda mig

2: skydda barn, hem och make

3: slå ihjäl alla jävlar som sätter som fot nära mig eller ovanstående.

Sen somnade jag och sov oroligt hela natten. Jobbet var ju sådär. I vanliga fall har jag inga problem med att hantera att saker inte blir som planerat. Eller att barnen inte gör som jag säger på en gång...men idag har jag kämpat mot irritation hela tiden. Tur att man lyckas hålla sig i yrkesroll för det mesta i varje fall. Jag har också en stor blåsa på tungan. Troligen stressrelaterad...

När jag kom hem somnade jag på soffan en kvart och vaknade med ett ryck utan att riktigt veta vart jag var så då satte jag i mig fyra laktrispipor och tyckte synd om mig själv innan jag tog mig i kragen och gick och lagade middag. 

Jag tänkte att jag nog måste ta mig samman nu och göra något konstruktivt i stället för att sitta i adrenalincoma hela tiden. Det blev en sväng ut i trädgården och jag njöt av att se hur bra det växer nu tillslut när sommaren äntligen slagit rot i oss. Regn och värme om vartannat och strålande sol. Och fågelsång långt in på kvällningen. Ljuset vill inte riktigt ge sig så här i slutet av maj. Om två månader har det vänt och mörkret tränger sig på igen men just nu är sommarkvällarna ljuva.

En fördel med allt som hänt är att vi sitter och pratar med varandra om allt mellan himmel och jord. Barnuppfostran, ungdomar, samhällsproblem, barndomsminnen...väldigt bra för relationen helt enkelt.

Rätt som det var hörde jag dörren slå och så var man på gång igen då. Vart är Dottern? Inget svar...jo hon var ju ute i trädgården bara men det var nästan så vi skällde ut henne. Det gjorde vi förstås inte men hon blev nog lite slak. Så nu sitter jag ute och dricker the och håller ett vakande öga på henne medans hon fixar med kaninen. Inser att det liknar en Irene Huss mer och mer. Framför allt den lätt hysteriska mamman som är redo att begå brott för att skydda barnen. Eller i brist på brottslig kompetens ringa polisen.

Nej det är tur man har sin trädgård sin häst och sitt rogivande camomill te från Celestial från Boulder...och melatonin. Förresten...jag behöver mer piller. Tre burkar à 60 tabletter håller fram till jul...syrran;)

I morgon ska vi först med Pandora till vetrinären. Klorna har vuxit fel så nu behöver de expertklippas. Sen en sen eftermiddags tur till Ullared. "Behöver" ett hackamore och sommarkläder. Nej det behöver jag ju inte men vad kan ta tanken från en förlust av pengar bättre än ytterligare förlust? Ont ska drivas med ont säger de ju...hoppas trädgårdens demoner håller tillräcklig hög grad av ondska då...

.

Måndag

Och allt lugnt på västfronten. Tror vi...men kroppen är på högspänning hela tiden, telefonen alltid inom räckhåll och när sonen ringer eller skickar sms väntar jag mig det värsta. Alla på gatan är informerade alla på jobbet vet läget, arbetstider lagda så ingen behöver var ensam hemma. Jag är så vansinnigt förbannad! Och trött...förlamande trött nästan hela tiden. Orkar nästan inte ens prata med folk så hur det ska gå att jobba vet jag inte.

När jag vaknade i morse trodde jag det var mitt i natten men sen kom jag upp och fick på en kanna kaffe. Jag hämtade tidningen och satte mig på altanen. Ett tag funderade jag på att sitta inne med då blev jag arg igen. Jag kände inte för att åka till stallet men förstod att jag skulle må bättre efter lite stalltid. Men när jag kom dit insåg jag att jag lämnat nyckeln hemma i en jacka som brukar hänga kvar i stallet. Ett kort tag funderade jag på att åka hem och sjukskriva mig en vecka eller två men sen tog jag tag i mig själv, ringde en kompis och frågade om jag kunde låna ett träns. Westernsadeln hänger utanför skåpet. Lånade ett hackamore och en hovkrats och sen upp i paddocken. Tack och lov! Var lite osäker på hur Fabian skulle vara att rida utan bett men han gick så himla bra idag. Bättre än på våra vanliga träns så ett bettlöst ska jag titta efter på Ullared även om det bara är några veckor kvar av hyrperioden. Nu ångrar jag att vi inte köpt Fabian för hur jag ska klara en hel sommar utan att rida övergår mitt förstånd. Jag tror det är dags att på allvar börja fundera på hästköp nästa år.

Vi red lite trailhinder, massor av galopp och övergångar. Fabian är en helt annan häst, bjuder framåt och blir lösgjord nästan omgående...jag var nästan lycklig igen där på hästryggen.

Jag åt rester till lunch och sen tog jag bussen till lindholmen där jag var med på en workshop om ett spel några chalmerister håller på att utveckla som exarbete. Vi var i LIN's lokaler som man hört så mycket gott om...med all rätt. Saccosäckar, fotboys och stora fönster. Stötte på lite folk som man annars brukar se i London sådär en gång om året. Tittade efter en gammal kollega som jobbar där nuförtiden men han var inte där tyvärr. Det var kul och intressant men min spelidé är mycket bättre så om någon har ett par hundra tusen kanske man kan tjäna ett par hundralappar...( tror deras spel blir jättebra när de jobbat klart med den)

På bussen satt jag och tittade på folk och undrade vilka som var misstänkta typer. Tyvärr har jag utvecklat fobi mot vissa typer. Jag blir så arg igen! 

I morgon får jag försöka ta mig i kragen och rycka upp mig. Då ska här jobbas och slappnas av lite. Fast garden släpper jag nog inte ner i första taget tyvärr...

Ehhhe

"Soldiers of fortune"...se den inte! Finns verkligen inget att säga mer. Låt er inte luras av skådespelarlistan... En absolut överkryssad 1:a alla kategorier.

Helgen är snart slut...

På plus sidan en riktigt lyckad cykelfest igår! Thats it...för övrigt har helgen präglats av poliser och brottslingar och ganska nojjiga familjemedlemmar. Sonen och dottern sover inte hemma och makarna stirrar ut genom fönstret och tar nummerplåten på alla fordon som stannar utanför och på vägen utanför. Det är många kan jag säga och min misstanke är att de flesta inte är medlemmar i nån mysko liga som spionerar på oss. Men man vet ju aldrig. Därför är beredskapen på högsta alert.

Maken skulle skruva upp en rullgardin och mitt hjärta skuttade ur kroppen när borrmaskinen började surra. Lät minst som en K-PIST tycker jag...

För övrigt cyklade vi runt byn hela kvällen i går och åt mat bland folk man inte träffar så ofta och hos fullständigt främlingar. Grannsämjan i byn slår nog det mesta och plötsligt kan jag inte tänkte mig någon bättre plats att bo! Inte ens en hästgård slår det här just nu...cykelfesten är verkligen årets höjdpunkt och jag längtar efter nästa års redan. Vi lyckades faktiskt roa oss trots allt som hänt men innan vi åkte hem drack vi vatten och nyktrade till. Försäkrats skull. Fast efter sista mötet i fredags har vi inte hört ett pip, vare sig på telefon eller irl.

Idag sov vi länge och vaknade lika trötta. Vi har huvudvärk båda två, en del självförvållat, en del spänningar. Men idag har jag varit i trädgården och njutit av solen. Planterade ut rosenbönor och squash. Och satte mer tomater och gurka i växthuset. Mina vaxbönor måste det ha varit något fel på för endast ett frö grodde. Jag surnade till och skrev och klagade på dem. Sen åkte jag och köpte ärtor som ska sås i maj/juni och som växer fort. Nu är det bara att vänta på att skörden ska komma i gång.Alltså  ett par månader eller så... 

I morgon ska jag rida, idag orkade jag bara inte så Thea fick en extra dag. Sen ska jag till LIN på en workshops med chalmersflickorna på efter middagen. Det blir nog bra. Men nu väntar jag på att få äta upp gårdagens sicilianska pastasås och se på film. Hoppas det inte är nån gangsterfilm det orkar jag bara inte med just nu!