Om mig

Mitt foto
Sweden
Tänk om man kunde göra allt det man ville? Tänk om det fanns tid? Livet mitt i livet kan ibland trava på så man glömmer att det är just detta ögonblick som är livet...Jag vill försöka fånga drömmarna i livet och hålla dem levande, om inte annat bara för idag...

lördag 24 maj 2014

Spa mm

Vilken fantastiskt rolig dag det blev idag! Åkte buss tidigt med nya/gamla jobbet till Varberg på konferens/spa. Asia spa var det vilket var helt ok framför allt om man är lite lagom helig och newageig. Det är inte jag. Inte heller mina nya och gamla kollegor...vattenkrig var inte uppskattar från personalen av nån anledning så några fick känna på hur det känns att bli hyschad på när man bara har lite roligt. Helt omsättbart i barngruppsarbetet. Jag skulle ju nu aldrig göra något sådant först...bara försvara mig... Nåväl efter lite uppsträckning njöt jag av både mörkerrum och vattenbassänger. Lunchen var också helt otroligt god men det jag tar med mig mest av dagen var förmiddagens arbetspass med dramabruket. Så otroligt duktiga tjejer som ledde arbetet som hade fokus på delaktighet och inflytande. Roliga lekar och övningar som både fick oss att växa och utmanade i tankar. Helt enkelt skitnyttigt och vansinnigt mycket skratt. 

Kände mig också väldigt välkomnad tillbaka till mitt gamla område. Både av människor jag känner väl och sådana jag bara känner lite grann och kanske inte förväntade mig det av...myckt roligt och skönt, som att komma hem och dra på sig flanellpyamasen, kanske tillfälligt men väldigt välkommet för mitt självförtroende. Jag var lite trött på vägen hem så när några gamla kollegor hoppade av för att gå på afterwork bangade jag ur helt och fortsatte hem till familjen. Maken hade förberett grillen så allt jag behövde göra var att vända köttet och hålla vinglaset. 

I morgon ska vi ha cykelfest så jag lyckades hitta en cykel att låna på lagom avstånd och fick ett glas rosé på köpet. Jag tränade även lite på att Cykla  innan jag nu nästan stupar av trötthet. Nya tag i morgon alltså...

torsdag 22 maj 2014

Föreläsning

Herregud vad varmt det har varit idag! Började dagen med att göra stallet. Det gick ganska fort idag, antagligen för att jag var utvilad och full av morgonenergi. Eller också för att jag hade lite brottom... I varje fall hade jag gjort hela stallet på en timme, bortsett från intaget som jag fick göra efter föreläsningen i kväll. Eftersom jag hade lite kort om tid funderade jag på hur jag skulle hinna motionera Manolito ordentligt. Det skulle jag ju inte hinna göra men jag bestämde att gå upp och longera eller tömköra. 
Precis när jag skulle gå upp kom Ida med en kompis för att rida Fabian. Jag passade på att fråga om de ville hjälpa mig eftersom jag inte tömkört honom och faktiskt inte riktigt vet hur utbildad han är i tömmen eller hur regelbundet han jobbat i den...kanske han inte alls är tömkörd utan bara longerad? Ivarje fall är det bra  att ha en medhjälpare.

Det var ganska bra att få lite hjälp. Han är inte rädd för tömmarna vilket är bra men förstod inte riktigt det där med att matte går bakom. Stannade och kollade på mig riktigt noga som för att fråga "vad gör du där borta när du kan var här hos mig?"  Idas kompis hjälpte mig då genom att gå bredvid på utsidan men så fort hon stannade vände han in mot mig igen...det löste sig lätt genom att jag kopplade om innertygel och satte som longerlinan och vips så förstod han vad som förväntades. Sen kunde jag koppla tillbaka och han gick riktigt fint. Provade bara skritt och trav men även att vända genom volten. Tyvärr glider gjorden fram så det blir till att skaffa en svanskappa inom det snaraste.



Jag höll på en halvtimme vilket räcker mer än väl för hästens huvud när det är nytt. Sen hade jag lite brottom så jag lyckades övertala Ida och hennes vän att beta Manolito lite när de skulle beta Fabian så fick de varsin liten vän att pyssla med, de var inte svårbedda.

Själv fick jag studsa till jobbet, kasta mig i en dusch där och leva med att jag inte hade någon hårspray, en av de få miljöbovarna jag inte kan leva utan!  Det var verkligen jättevarmt ute så jag ägnade mesta tiden ute i solen med barnen. Fick låna lite solskydd och en mycket liten solhatt så jag såg ut som stighelmers fru enligt mina kollegor. Helt klart en pangpingla!!!

Direkt efter jobbet var det en föreläsning om naturvetenskap som jag laddat för, då jag är väldigt intresserad av allt som rör teknik och no för förskolebarn. Jag kan tyvärr inte säga att det var en väldigt inspirerande föreläsning. Vissa delar var ju kul, när man fick labba lite med laserstrålar och så...men det var ganska torr fakta om regnbågar som presenterades på ett sätt som inte direkt kändes överförbara på arbetet. Jämför med en föreläsning jag var på på Universeum om tiggy testar från UR som verkligen gjorde mig sugen på att gå ut och jobba med kemi...det här fick mig mest att komma ihåg varför fysiken körde sig när de matematiska formlerna kom in...att det sen inte fanns vare sig dricka eller en liten frukt i pausen när man kommer vrålhungrig från jobbet utan paus i 30 gradig värme gjorde ju inte saken bättre. Kändes faktiskt som en bortkastad kväll vilket är så synd för många fick nog mer avsmak förr naturvetenskap än tvärt om.

Fick sen skynda mig upp till stallet igen för att ta in hästarna och flytta mina till natthagen. Betade Manne tjugo minuter till först och sen åkte jag äntligen hem. Middagen bestod då av kall lax med kall pasta. Den skulle onekligen ha vunnit på en mikrovågsugn. Man blir ju inte fet på den dieten...konstigt nog.

onsdag 21 maj 2014

Åska i luften?

Sitter nu på altanen och funderar på att dricka en kopp ört the. Jag vet att det inte är minst ett extra toalettbesök under natten då det är lite vätskedrivande. Jag "behöver"  verkligen inte gå upp på nätterna. Vi har ju dessutom bara toalett i källarvåningen och sover på övervåningen vilket ger två långa mörka trappor att vingla ner för på natten. Det var inte kul när man vare gravid kan jag berätta. Och om jag skulle behöve en orsak till att inte skaffa fler barn är detta ett skäl gott som något...(att jag fyller 44 i år och inte är ett dugg intresserad av vaknätter eller föräldraledighet eller att avstå ridning eller det största skälet av alla, att ta en unge genom skolsystemet, är fler skäl men det behöver man kanske inte ens fundera på? Så nu är jag inte längre sugen på te.

Idag var en spännande dag. Jag hade lite småmeck att pyssla med på morgonen. Några diplom hade blivit felstavade så de är hämtade och lagda i kuvert. Jag hade också ett möte med min nya chef om lite schematekniska saker och hur ett IT samordnar uppdrag skulle kunna se ut...det tog inte jätte lång tid och kändes bra. Jag åkte sen förbi förskolan jag ska börja på i augusti som är samma jag slutade på i juli. Mitt nya gamla jobb eller gamla nya jobb... I varje fall så ser det lite annorlunda ut, några kollegor är kvar, några är nya. Många barn känner jag och de var så glada att jag kom och hälsade på. Blev genast bjuden på två födelsedagskalas och fick kramar från alla jag känner och några som bara passade på att kramas för att alla andra gjorde det...ungar är för mysiga. Det är givetvis lika svårt att lämna dem jag har i gruppen idag som det var att lämna dessa i våras. Varje litet barn man möter sätter verkligen ett avtryck i hjärtat och jag kan komma på mig själv med att sakna vissa små vänner som nu är nästan vuxna. Det är tur att ens hjärta är oändligt stort faktiskt men det innebär också att det är så mycket svårare att ta avsked. 

Så till något mycket mycket roligare...eller i varje fall helt annat. Hästar! (Surprice)

Idag provade jag ett av Fabians träns på Manolito. Det jag tycker bäst om att rida på av de engelska. Det är inta Fabians bästa men han gillar ju inga bett utöver mitt stångbett för western... Men det här verkade vare perfekt för Manolito. Better är tredelat med fasta ringat, ett sk. äggbett. Det ligger väldigt stilla i munnen och är milt. Och sådär bara pang så red jag bästa ridpasset genom tiderna på någon häst inräknat...till och med Amys fina Odin jag fick förmånen att rida för många år sedan. Det är ju inte på nån jätte hög nivå men för att vara en gammal tant med ryggproblem och kassa höfter är jag faktiskt imponerad av mig själv. (Ingen jante här inte) Det började visserligen med att han var superspänd vid husvagnarna och kastade sig åt sidan tre gånger. Lite senare dök en mysko lite påtänd tjej upp i arbetskläder och frågade om jag var ridläraren och sa något om en gammal foderhäst hon hade...så jag tror att det var det han hörde. Men jag blev lite irriterad och tog upp tyglarna och knackade till lite bestämt och då gick han plötsligt skitbra! Alltså efter bara tre minuter kunde vi börja jobba och han gick stabilt utan protester i 50 minuter. Jag är helt lyrisk...jag ser på min film att det finns saker att fila på både i sits och rörelser hos honom men skit i det nu. Jag ska bara njuta av att det äntligen kändes som om jag kan rida lite grann. För det kan dröja innan det händer igen, det vet jag allt om efter många års harvande på outbildade ponnys.




tisdag 20 maj 2014

Ännu en solskens historia...


Det var en gång en solig dag... Ja så gick den, historien som faktiskt var sann om än inte en riktig solskens historia. Men som sagt soligt har det varit. Jag tog med de sista barnen till stallet idag och de fick klappa lite på Fabian och dela med sig av en morot som ett barn sa så fint. Fabian tycker väldigt mycket om barn och det syns liksom att han tycker väldigt mycket om några. De är såna där djur barn eller djur människor tror jag man kallar dem. Nattis och Jonte har varit såna, Nattis lite mer. Och jag har alltid varit en. Alla djur kommer tillslut och trivs i såna människors sällskap. Fabian visar genom att blåsa på de. Han gillar lite mer, en liten hästpuss kan man säga. 

Manolito ger inte frikostigt med dem men båda jag och Nattis får varma plåsningar på kinden när vi pysslar med honom. Han är en väldigt kelen ponny också, det gillar vi. Fabbe var lite mer svårflirtade, det tog nog ett halvår innan han började njuta av uppmärksamhet och kel. Han hade kanske fått för mycket av det på ridskolan kanske. Men nu är han också världens kelgris. 





Nattis red lektion idag så jag kom förbi stallet även på eftermiddagen. Det gick nra men var en svår övning och han blev stark och springig. Men han gick fint in emellan och jag blev i varje fall lite solbränd på bröstbenet när jag satt och filmade. Det är lite mycket stall just nu men snart blir det lättare. Den 13 juni exakt...

På lördag är det dock årets stora cykelfest i jonsered så vi jar börjat planera lite. Vi ska servera efterrätt vilket innebär att vi inte ska ha gäster hemma i huset utan ta med på lokal. Jag kan ju inte avslöja vad det blir men maken ska handla alla ingredienser och jag ska laga den. Vi är ganska glada att vi inte måste städa också, lite besvikna för vad ska nu få oss att ta i tu med vårstädningen? Midsommar? Julafton? Och så är det ju kläder då. Hur ska man klä sig för att vara både snygg och varm på kvällen när prognosen är värsta regnovädret? Som tur är äger jag flera snygga regnkappor och ska få låna en cykel.


måndag 19 maj 2014

Växlande väder...


Det är sommar på riktigt. Ganska småkyligt till en början och väldigt varmt efter en stund för att avsluta kvällen med rejäl åska och skyfall. 

Och på tursidan räknas att jag red i en varm soldränkt paddock. Jill kom med en sadel men den var alldeles för trång för Manolito! Uppenbarligen är han bredare över bogarna än vi trott. Problemet med min sadel är att den är för låg i framvalvet så manken inte riktig får plats. Vi provade att lägga på den med en buildup pad under och det såg först ut som om det skulle fungera bra. I stallgången såg det bra ut. Jag satt upp och det kändes om ett stort motstånd när jag skrittade och travade och Jill tyckte nog att vi skulle ta av den. Tråkigt...så det blev till att springa ner och hämta dressyrsadeln och börja om. Det blev tyvärr inte så mycket bättre för han ville inte riktig jobba idag trots allt. Kanske att gårdagens klätterpass och dagens värme var för mycket?  Ivarje fall fick jag några goda pointers och får jobba vidare. Prova ett annat bett på westerntränset till en början men jag vet ju att han går bra på det när jag gör rätt, vilket jag tyvärr hade svårt att göra idag. Wellwellwell...

Snygg blir han i utrustningen i vart fall.


Besvikelse får man ju leva med och det är ju bara att ta nya tag på onsdag. Fabian blev riden av en av Jills medarbetare idag. En kort stund bara för att känna lite på honom. Jag hoppas det innebär att hon kanske skulle vara intresserad av att hyra honom nästa år. Det hade varit så otroligt skönt att veta att någon jag känner tar väl hand om honom. Han har det nog ok på ranchens också om det är så att han blir kvar där men hos Jill slipper han ridhus och monotont arbete.

Vi betade hästarna en lång stund efter ridpasset. Det är faktiskt en av de godaste stunderna på dagen just nu. Det tar sin lilla stund och man hinner filosofera lite om livet. Och när vädret är som det är den här veckan får man passa på. Bara en kvart efter kom åskovädret så det var väl tur att inte dottern låg  här då!?


Vad mer kan man säga om dagen? Inte mycket alls faktiskt. Veckorna just nu handlar om att jobba och sen åka till stallet. Imorgon ska Nattis rida för Amy och då vill hon att jag ska filma så klart. Skönt att det inte är Alingsås på onsdag och det är faktiskt bara en gång till innan sommarlovet. Fabian ska tillbaka den 11 eller 13 juni och vi fasar lite för det, vi kommer gråta så hårt att vi inte kommer kunna köra bilen hem. Antar att vi borde åka direkt till hagen och krama Manolito för att mildra sorgen lite. Tur i varje fall att vi hittat en ponny som kan ta Fabians plats innan vi skiljs åt.



söndag 18 maj 2014

Stilla vår regn...

Det känns som sommarregn...kanske är det sommar? Idag red vi ut ganska tidigt, redan vid elva vilket är tidigt för oss i den här familjen på en söndag. Solen sken och det var nästan för varmt att rida i långärmat. Minst 22 grader i skuggan och lite tryckande i luften. Vi red den långa turen tillsammans med Nattis kompis Thea och Felix. Idag fick jag rida Fabian mest för att jag älskar att rida ut i min westernsadel. 

Jag la ju ut sadlarna igår och har eventuellt fått svar på byte. Den är fin men inte lika fin som min tyvärr och kanske för vid. Imorgon kommer Jill med en sadel vi kan prova och så ska vi se hur mycket som behövs för att padda upp min så den passar. Jill tror Manolito kommer brädda sig fram när han börjar gå mer i westernform så kanske min kommer passa om ett halvår?  Ja då vill jag ju inte sälja den såklart. Men att ha två sadlar är lite mer än ekonomin klarar. 

Lite skillnad, lite rundare men också mer muskler


Idag var vi lagom svettiga när vi kom hem. Vi han en sväng till plaskis och även några turer upp och ner för klätterbacken. Jag ser på Manolito att vår terrängridning gör nytta, bakdelen har redan mer muskler och även bogarna...bara lite mer överlinje och mindre underhals så är han perfekt...ja det är han ju redan såklart...

Idag blev det inte lika lång betning som igår för jag ville hem och fixa i trädgården. Ringde mamma på vägen hem och bestämde träff. Vi åkte till trädgårdsforum i Landvetter för att handla lite. Jag köpte en cocktailtomat, två gurkplantor, dill och krasse. Mamma köpte inget. Vi drack lite kaffe på fiket där mitt över gatan och åt lite supergoda hallon mamma köpt till mellanmål. Mycket trevligt tills jag fick ett sms om att Amy stod och väntade i paddocken. Vi bokade den lektionen för två veckor sedan men eftersom vi inte bekräftat trodde jag hon glömt och tänkte att det får bli en annan gång...ytterst pinsamt. Vi bokade om till i morgon bara för att jag lite senare skulle upptäcka att Jill kommer samma tid. Svårt att rida både western och dressyr samtidigt på samma häst...det löste sig till det bästa och Nattis ska rida för Amy på tisdag,  PHUUU det är mycket nu. Behöver den där lediga dagen snart...

Hemma fick jag tillslut planterat två sorters potatis, bara mandelpotatisen som ska ner men jag har inte riktigt plats. Funderar på att köpa hinkar att plantera i, har någon goda erfarenheter av det?  Jag stod sen en timme drygt och slogs mot ogräset i växthuset, snart är det dags för utplantering. Jag höstgrävde totalt och städade i oktober. Trots det är hela växthuset fullt med alla värsta ogräsen som finns! Kirskål, vårsallad, brännässlor och rävsvans! Hur? När jag stod där och grävde kom jag på att jag borde ha en blogg till. Nu när dottern snott hästbloggen för sig själv och matbloggen vilar tills det börjar växa. Det växer ju som fasen så jag kunde ju skriva om det. Den skulle heta "ogräs i rabatten" och vara mycket ingående i sin beskrivning av alla vedermödor en odlare har.  Det skulle ju också innebär att jag kunde skita i ogräsrensning för att få mycket att skriva om...och alla mördarsniglar? Har inte sett dem än men de kommer sanna mina ord!! Slog ihjäl tre getingdrottningar i köket idag, sånt kunde man ju också skriva...

Just nu sitter jag på altanen med gott örtte från Celestial, regnet har smattrat ett tag men just nu håller det upp så fåglarnas sång hörs. Kaninen sträcker på sig i det fuktiga gräset, hon verkar lycklig i sin utebur som gått sönder så hon får vara ute hela tiden. Hur länge lever kaniner? Inte för att det spelar roll, vi vet inte hur gammal den är ändå. Hon har sällskap av en liten rödhake som bor inne i pilkojan. Den brukar sitta på staketet runt buren och kvittra på kvällarna. Väldigt "Peter Rabbit" över det hela. Saknas bara massor av krasseblommor för att det ska vara perfekt, tur jag köpte idag eller hur?