Vårkänslor

Idag gick jag upp supertisdagens för att väcka sonen som skulle på sitt livs första jobbintervju...jag håller tummarna för att han får möjlighet att börja sin arbetskarriär på företaget i fråga då jag själv haft lite kontakter där i helt andra sammanhang och verkligen tycker det verkar vara skönaste stället i stan att jobba på...tyvärr har jag inte den typ av kontakt som skulle kunna ge nån gräddfil så han får väl hoppas på sin egen charm och talang. Som vanligt...

Jag kunde inte somna om så redan vid tio hade jag ätit frukost och läst tidningen NOGA och klätt om. Det var stalldags och solen strålade verkligen. Fabian var ju oren i torsdags så han vilade i går. Idag tömkörde jag för att kunna se rörelserna ordentligt från marken. Och idag gick har rent igen tack och lov! Jag misstänkte att jan busat lite i hagen och han visar alltid tydligt om något inte är bra. Vi brukar också lyssna på honom så hittills har vi aldrig fått något långvarigt på honom. Det gick inte så fort och bjudningen är det si och så med som den brukar vara under pälsfällningen. Fast förvånande nog har den inte riktigt kommit igång än. I fjol hade han nästan fällt klart det värsta i mars trots att snön fortfarande låg. Men men. Vi körde 40 minuter skritt och trav och han satta alla sidvärtsrörelser helt korrekt för första gången min fina ponny. Jag förstår inte hur jag ska kunna skiljas från honom och inte veta att han har det bra...

Vi känner oss oerhört glada över att vi kommit ett steg närmre att faktiskt vara ponnyägare. Även om Fabian är mycket vackrare (hosthost) tror jag att det är en kanonponny. Jag mailade en sån där equiterapeut igår men har inte fått svar ännu. Funderar på att skicka ett sms och be ägaren rida lösgörande och mjukgörande hela vecka för att vara på säkra sidan;)

När jag var klar i stallet åkte jag direkt till mamma som först bjöd på lunch och sen kaffe innan vi tog i tu med baksidan av hennes trädgård. Hon går i pension om två veckor och ska ha stor fest hemma. Så idag har vi tagit ner presseningar och ställt i ordning möblerna, sopat golvet och rensat i rabatterna. I veckan ska vi åka till Hultet med allt skräp och städa på framsidan så det är riktigt fint. Bra art får gjort allt sånt tidigt på våren för när det börjat bli dags att så och plantera har jag lite ont om tid några veckor.

Nu ska vi ge oss i väg till min kusin på lite mat och hämta nycklar för vi ska passa katterna gör dem när de åker bort om några veckor...

Fredag hela veckan !

Eller kanske måndag hela helgen?  Första alpveckan avslutad. Hjärnan är vimmelkantig och fullmatad av intryck. Idag fick jag sticka iväg redan innan fyra för vi skulle ju titta på Manolito igen. Fina underbara ponny. Vi borstade och gjorde honom i ordning i stallgången. Där står han lös och lydig och mumsar hö medan vi borstar. Han är verkligt snäll att hantera från marken. Vi blir klara ganska fort men vädret har vänt från solsken till duggregn under eftermiddagen så vi bestämmer att paddock inte är jättemysigt när det finns ett ridhus i närheten. Nattis sitter upp och skrittar dit och jag får åka bil hela 100 meter eller vad det kan vara. Väl i ridhuset håller en man på att tömköra en unghäst som är lite spänd och brallig i ena ändan av ridhuset. Nattis skrittar fram nästan 20 minuter innan det är ledigt så hon kan börja trava. Manolito är lite tröttare idag och tar det ganska lugnt. Han verkar avslappnad och trivs med Nattis på ryggen och hon ser ut att trivas även om han går fram lite långsammare idag. Efter lite bommar tänder han dock till och blir väldigt frammåt!

Just då kommer Jill och hon vill ju att jag rider så hon får se...oj så nervös jag blir! ALLA står och tittar och jag sitter verkligen inte bra i dressyrsadel. Manolito springer på lite mer än som är bekvämt men jag känner mig helt trygg trots att det går undan...och med lite små kommentarer från Jill får jag strax lite form på honom. Hon säger att han rör sig fint, du kommer hitta knapparna fort på den här ponnyn han är trevligt i huvudet, vill väl och försöker...men du blir lite spänd i handen och det gillar han inte...Yes I know...som vanligt alltså.

Sen känner hon igenom Manolito och han reagerar tydligt på hennes beröring i ryggen! Det märks att något inte är helt ok men det kan vara att han är kittlig, nyklippt, pälsfällning bara ogillar beröring eller haft för många som provridit senaste veckorna...För att vara på säkra sidan tycker hon att vi ska ta ut en equiterapeut. Det kan också vara muskelproblem, en sadel som inte passar eller något annat...Så då blir man ju lite nervös och det är plötsligt jättejobbigt.

Men efter lite resonerande bestämmer vi att vi lägger handpenning för faktum kvarstår vi vill ha den här ponnyn! Så nu har vi betalt och skrivit kvitto och håller tummarna för att det går vägen. Ägarna tror inte det är något med ryggen. Det tror inte jag heller för jag har svårt att tänka mig att en ponny som har ont skulle röra sig så bra som han gör. Men det känns som välinvesterade pengar att kolla honom riktigt bra även om det blir betydligt dyrare i slutändan men extra kontroller. För nånstans blir det ju trots allt dyrare att köpa en häst som inte är hundra än att lägga några hundra i förväg för att vara säker...

Enkelspårig

Jo faktiskt...och inte helt lätt att fokusera ens på det spåret. Sådär framemot tre idag började huvudet att kännas tungt av intryck. Och samtal och observationer. Det är inte direkt semester att åka till ALPerna det är ett som är säkert men samtidigt en av de roligaste, mest spännande och utvecklande arbetsuppgifter jag har förmånen att regelbundet få vara med på. Och varje ALPinist gäng är det bästa på nåt sätt. Otroligt hur fort fem personer kan skapa en arbetsgrupp och fördela roller inom loppet av några timmar första dagen. Men som sagt man är som mentalt asfaltsvältrad när man kommer hem.

Idag kom jag precis innan för dörren och vände för att åka till stallet. Nattis hade mockat alla boxar när jag kom och tagit in Fabian för hopplektion. Jag fixade hösilaget och sopade innan jag kom upp till banan för att titta på. Ganska snart tycker jag mig se att Fabian inte riktigt är sig själv...han är inte framåt alls. Snarare bakåt och helt jättesur. Lite halt nästan, helt klart oren i frambenet. Såg att han saknade lite päls på rumpan så de har kanske lekt i hagen och halkat runt...i varje fall fall blev det ner till stallet och på med lånade back on track och sen vila. Stor besvikelse hos dottern då hon sett fram emot en första clearround på gfrk på söndag. Men men besvikelser hör lite till vardagen också.

Härom dagen kom det där brevet som säger att vi kan boka vår ponny även för nästa år till samma hyreskostnad, svara före det och det datumet...och i år ska vi alltså svara tack men nej tack vi ska köpa ponny och har inte råd att ha två hästar. Det blir lite tårar bara vi tänker på det. Vem ska hyra Fabian nästa år. Vill någon ha honom. Tänk vad duktig han blivit på western det här året och nu ska han bara bli en lite skogsmulle eller halvmisslyckad dressyr/hopp häst igen...det är för sorgligt på nåt sätt. Och så gråter vi lite över det samtidigt som Nattis krasst konstaterar att det inte är roligt längre att rida honom på träning. Så det är dags men det gör ont. Förstår verkligen vilken känsla det måste vara för de som säljer sin ponny efter 5-6 år. Som Bella och Manolitos ägare. Hur viktigt det måste vara att hitta rätt köpare som ska ta hand om ens älskling på bästa sätt...lika nervöst för dem som för oss. Och lika står besvikelse om rätt köpare tackar nej...jag vet att Bellas ägare blev jättebesviken eftersom Nattis och Bella var så bra ihop. Hoppas verkligen hon hittat en annan perfekt köpare för det förtjänade både hästen och ägaren.

Och så hoppas jag att Manolito är så perfekt som han var sist även i morgon, att Jill inte hittar något som är fel på honom utan att vi så här dags i morgon kväll lagt handpenning på vår första riktigt egna ponny! För jag tror starkt att det här är en vän vi kan ha roligt med i många år. Inga fler besvikelser närmsta tiden tack.

Och alla frågor jag hade i går har jag fått delvis besvarade. Tack alla som återkopplade om försäkringar och tack Susanna för erbjudandet, behövs det så tar jag det annars är det bara skönt att veta att jag inte behöver hitta kortvarig uppställning på annan plats. Krångligt med två hästar och en stallplats annars;) 

Mycket att tänka på...

På väldigt många plan just nu då...vi står på skolgården och ser lek, sitter i ett hörn och ser, står i ett hörn och ser...och reflekterar och pratar...och ser. Ja det är det vi sysslar med just nu. Hjärnan är fullmatad med intryck. Vad är det jag ser? Och vad betyder det? Frågor frågor frågor och väldigt lite klarhet så här i början. Och det är så trevligt och roligt och spännande. Och så mycket att tänka på så efter en dag mellan 8.30 och 16.30 utan rast är hjärnan nära härdsmälta.

Skönt då att komma hem och krypa ner i soffan och googla. Allt man behöver veta om hästköp! Senaste nytt!! Agria vet allt. Du har väl tänkt på...? 

Nej det har jag inte...faktiskt, däremot börjar jag bli vansinnigt nervös. Tänk om jag glömmer något. Läs checklistan igen. Jo det har vi gjort, följer och tänker klokt... Men ändå tänk om det blir fel? Tänk om vi nu, vilket jag någonstans nu förutsätter, köper häst om några veckor och hämtar hem och så trivs han inte? Tänk om han inte trivs i flocken? Tänk om maten inte är bra för honom, tänk om han inte klarar att gå ute dygnet runt trots fri tillgång och varma täcken? 

Jag måste ha en plan B. Kanske ska kolla om han får stå nånannanstans om det blor tokigt. Och så måste jag komma ihåg och köpa en försäkring från första dagen. Vilken ska man välja då? Läser igen.  Och igen och känner att ansvaret blir nästan övermäktigt...Och bete! Jag måste hitta ett bete! Kan man boka ett bete innan man köpt häst eller är det som att köpa barnvagn före vecka 18? 

Jag måste nog ringa runt till mina häst kompisar och fråga vad de har för försäkringar och sen får det nog bara lösa sig. Inte kan det egentligen vara så stor skillnad på en köpt ponny och en hyrd? Och alla hästar vi tagit emot och släppt ihop med andra har ju klarat sig jättebra. Varför skulle det egentligen vara skillnad? Nej släpp det och tänk på annat.

Vår tex. Det är fint det! I trädgården blommar helt konstiga saker samtidigt. Vad sägs om vintergäck, snödroppar, julros, krokus och blåsippa? Har aldrig varit med om maken. Solen värmde inte idag och det var frost i morse men våren är här det syns på knoppar och färgen på veden på träden. Det är så fint på våren för skiftningarna är så stora men ändå diskreta. Förra året låg snön fortfarande i drivor så här års. Tänk att det kan vara sån skillnad.

Pirr

Ok. Nu pirrar det rejält...jag tror vi hittat rätt ponny...och saker börjar klarna. Det är massor av folk som vill provrida men de får baskemig hålla sig undan för det här är vår pärla. Vår nya bästakompis i världen att älska och mysa med varje dag. Jag pratade länge med Jill som tycker han ser väldigt trevlig ut på bilderna. Jag har ju redan bestämt att vi vill ha ponnyn så det är verkligen bäst att rådgöra med någon som kan sina saker. Jill tror att det ska gå att omskola honom till en fin westernponny utan svårigheter när jag beskriver honom. Nattis är övertygad om att det är världens bästa ponny och jag tyckte bara så mycket om honom att jag blir nöjd med att pussa honom på mulen varje dag...inte riktigt men nästan. Så då är det bra med en klok kvinna som köper hästar till höger och vänster som kan hålla lite kolla på vad jag gör...kände du igenom honom? Nej det glömde jag, jag klappade mest! Och hur många gånger har ni provridit? Öh? En. Och det vet vi ju nu att det kan gå illa andra gången. Så efter att ha pratat med alla inblandade bestämdes att Jill kommer med på fredag kväll och klämmer lite på hästen. Vi kommer dit och myser borstar och sadlar en stund innan och börjar rida. Känns det bra då lägger vi 10% i handpenning (tack Jill för att du berättar hur man gör) och den 25 har jag bokat in en besiktning. (Måtte chefen ge mig semester sen dagen!)  

Nu måste det väl ändå bli rätt?! 

Förövrigt har jag klivit in i årets ALPuppdrag och ska nu två veckor framöver fokusera på lärande samtal, observationer och utmaningar på fritids. Det är ett härligt gäng som vanligt som ska samarbeta i grannkommunen och spegla verksamhet på fritids. Vi är lärare från förskola till högstadie som tillsammans ska grotta in oss kring det här uppdraget. Och det är då otroligt spännande! Och på heltid vilket kanske stör lite i det hela nu när man har fokus på hästköp och annat.

Till middag idag blev det söndagsstek på lamm. Rödvinssås och små mandelpotatisar och en god sallad. Alltså man får ju kompensera när man kan. Vi slutade i ok tid för att hinna rida men jag beslöt att skita i det och åka hem, ringa alla samtal kring hästen och sen laga middag till MAKEN som så förtjänar lite extra när vi flänger runt och kollar hästar på helgerna. 

Hoppas nu verkligen allt går vägen så inte detta blir ännu ett ekonomiskt bakslag. Ägaren erbjöd att dela på besiktningspriset så trots att de har många spekulanter tror jag att de gärna ser att vi köper. Och jag förstår det. Vi är snälla mot hästarna, ser dem som vänner och inte maskiner. Stallet vi står i är trevligt nu och välskött och vi har några års erfarenheter. Sen funkade ju Nattis och ponnyn så bra ihop att bara det är underbart att se. Hjälp oss nu att hålla alla tummar för att det här går vägen. Då blir vi lite lyckliga igen.

Drömponnyn?

Kanske, kanske är det så att vi tillslut hittat vår ponny! Jag skriver kanske för det är så mycket som kan gå fel innan vi är i hamn med vår häst affär. Vi behöver tillexempel bara fixa fram 10000 kronor till sadlar och utrustning. Hästen har vi råd till, precis om man ser till sparkontot. Hade väl hoppats på att kunna lämna några stackars tusenlappar kvar på det men så ser det liksom inte ut just nu. Kanske man skulle ta sig ett sms lån? För utöver sadlar kommer ju extra stallplats avgift och vetrinärbesiktningen såklart. Och om hästen inte går igenom är det mer pengar i sjön... Åh vad jag tycker det är jobbigt med de ekonomiska besluten. Maken skulle nog egentligen uppskatta om vi sket i det här med häst och satsade pengar på resor eller husrenoveringen istället. 

Jag har inte vågat nämna något om sommarbete, försäkring och tävlingslicenser ännu...

Men en sak i sänder eller hur? Ponnyn var så fin för det första. För det andra verkade den helt trygg och tittig trots att det blåste rejält på slätten vi red bredvid. Fint steg med lagom mycket tryck i. Min nacke höll för både trav och galopp. Min sits däremot höll inte för vidare inspektioner. Fy vad svårt det var att sitta fint. Mina ben flaxar omkring utan styrsel och mina händer var verkligen inte stilla där de skulle. Stackars hästen försökte verkligen förstå vad det där blåbäret gjorde på ryggen. Man fick ta en del i handen på det vis man red storhästar en gång i tiden. Jag har liksom glömt det med Fabian som man inte kan ta i alls. Han går ju bäst på lång tygel med bara lite lite kontakt. Jag red ju Bella betydligt bättre. Hon var känsligare för vikten och mjukare på nåt vis. Men Nathalie red den här riktigt bra även om det kommer behövas lite träningar för en bra dressyrtränare innan det sätter sig. Kanske inte lika lätt att få den i form men den hoppade underbart (sa hon för det kommer inte hända att jag försöker mig på den saken) 

Jag är osäker på om det kan bli en westernhäst av den här lille rackaren men en bra hopphäst för Nattis blir det och en läromästare i dressyr kanske?  Så jäkla spännande. Och läskigt. Men det var så att när jag stod där och klappade ponnyn så kändes det väldigt rätt. Trots att den var brun ;)

Ge inte upp hoppet...

Jag påminner mig själv för ibland glömmer jag det. Hoppet ska man inte tappa. Igår kväll skickade jag iväg flera svar på olika annonser med ponnys till salu. Idag fick vi svar från en som verkar jätte trevlig men inte som hoppponny utan dressyrponny. Vi sa att vi skulle fundera lite för strax innan hon ringde återkom de i Kungsbacka och sa att den de trodde de sålt ponnyn till ville ha mer betänketid så om vi fortfarande var intresserade kunde vi komma imorgon. Själv! klart sa jag, trots att ponnyn är brun. För dottern verkar ha något emot skimmlar så det där med färg är kanske inte prio ett. Nu har vi alltså plötsligt två hästar att fundera på. Samma pris på båda, samma ålder men lite olika inriktning. Hoppas att någon av dessa kan passa oss nu då.

Fast idag var Fabian helt underbar på alla sätt. Och det var solsken och varmt i paddocken, en riktigt skön vårdag. Jag red utan att misshandla honom med sporren dessutom så det kändes ju bra. Det är något visst med vårsol och fågelsång. Det är svårt att vara nere då. Man blir liksom glad utan att man egentligen först varför. Jag pratade med Lovisa på Skype en halvtimme också och det förgyllde ju dagen så mycket att man tänkte att nu kan det bara bli bättre och bättre. En fika på allum med en kollega från långt tillbaka tiden var ju också ett litet silverkantat sommarmoln...

Konstigt nog lyckades jag totalförstöra middagen efter en sån bra dag. Förstår inte hur det kunde hända. Allt var ju i perfekt harmoni...men jag stod och pratade i telefon med Boråshästens matte och blandade avokados med cremefraish och vad jag läste som guacamolemix. Visade sig vara americanamix. De orden är väldigt lika varandra. FAKTISKT!!! Titta noga får du se. Exakt lika många bokstäver och flera liknande bokstäver. FAKTISKT. A,e,c,m,i,x alltså det är ju nästan samma ord. Hur kan de smaka så olika då? Helt oätligt... Det är många år sedan min lätta dyslexi ställt till det så mycket. I bara förskräckelsen glömde jag smaka av köttfärsen som blev helt smaklös. Nej det var knappt att vi kunde hålla oss för skratt. Tur att vi fick en stor skål smågodis till kvällens bondfilm som kompensation. 

Håll nu tummarna för att hästen vi ska titta på i morgon är vår häst. Fast jag börjar bli luttrad, antingen gillar väl jag den eller Nattis...eller så blir den väl såld under natten.