Solen skiner igen!

Två dagars ihållande regn är säkert vad moder jord behövde. Idag var världen frisk och skön. Eftersom min lilla groda ynglat av sig blev planen att gå till jölen och hämta lite grodägg att ta till förskolan för studie. Alla barn var med på noterna. Hitills har vi fyra stack myror och två daggmaskar boende i naturrummet. Det var en härlig promenad men några grodägg fanns inte. Istället låg vi på magen bland löven och letade efter saker som var mer spännande med förstoringsglas än utan. En kvinna kom förbi med två hundar och som exempel gav jag att hundarna är spännande men med förstoringsglas ser vi hundarnas loppor... Det hoppades inte kvinnan att hundarna hade och efter nån minut insåg jag att det var en mamma som haft barn på förskolan. Som nu var 17 år! Och som jag kom ihåg namnet på och även mammans namn. Märkligt vad hjärnan lagrar information. I varje fall kom vi hem med vitsippslukt i näsborrarna och två feta maskar till maskboet som snabbt fann sig tillrätta och grävde sig ner i myllan. 

Jag hade ju hoppats på att pyssla lite myror men i stället började vi göra naturböcker. Tänker att barnen ska få rita, klippa, klistra och skriva det de vill om djuren vi forskar på. Absolut en dag att njuta av.

Sen var det direkt till stallet som var helt färdigt när jag kom, världens bästa dotter. Så vi tog det lite lugn gav massor av lugnande örter och skulle ta en promenad. Senan var lite svullen innan idag. Vi fick med oss den nya lilla unghästen zacke  och hans matte som ledde honom. Allt gick lugnt första halvan men när vi vände blev Manne skrämd av en vägskopa som stannat och skulle släppa förbi oss. Precis när vi var bredvid öppnade farbrorn dörren vilket satte sprätt på hästarna. Jag hade satt grimskaftet på Manne försäkerhetsskull vilket var tur för annars hade han dragit hem över ängen tror jag. Nåväl vi kom förbi och två minuter senare skrämdes alla hästarna igen av ett barn som studsade en basketboll precis bakom när vi gått förbi....tänk om man kunde lära alla hästvett sa Nattis. Sen var ju hästen rätt på tårna vilket är helt förlåtligt men Nattis red bra och höll honom sysselsatt. Jag tog ändå inte av grimskaftet på bilvägen utan tänkte att vi väntar tills vi kommit av den trafikerade biten. Tur det för bara två minuter senare möter vi ännu en bullrande traktor. Jag gjorde misstaget att gå åt sidan för att släppa fram, det var rätt trångt och inte plats för möte. Men Manne fick panik och reste sig så högt att Nattis slog näsan i hans nacke och nu är näsan svullen och lätt stukad. Lite läskigt men så fort vi började gå framåt igen skötte han sig fint. Lite hög i energin men inget mer bus. Allt gick bra den här gången med men hur mycket otur kan man ha? Kanske också att det var en ny häst som också var lite mer nervig påverkade honom för fullt så rädd brukar han inte bli. Och traktorer har vi mött flera gånger förut utan problem.

Nej nu får det vara nog på dumheter. I helgen få han gå ut i en större gräshage. Kanske inte hela 15x15 första dagarna men jag skiter i att han ska trava först tio minuter och jobbas och sen gå några timmar i paddocken. Kanske hinner vi det en stund innan han får gå ut men det går inte att ha en häst som urrar som han gör just nu. Hade tänkt avvakta till efter tisdag. Vi får väl se om han sköter sig i morgon. Då tar vi en lite kortare tur och umanar inte ödet. Och går kanske bara med vår lugna fina promenadkompis...

Återställd

Jo nu är jag nog faktisk helt återställd efter magsjuka from hell. Att det ska ta så lång tid innan kroppen återhämtat sig. Två dagar sjuk, tre dagar vila...nåväl igårkväll var jag fortfarande inte helt säker på vad magen tyckte om mat. Men när jag vaknade i morse var kaffet gott och mackan smakade underbart. Kunde unna mig lax och kokt potatis till lunch och var riktigt hungrig. Jag stannade hemma ändå hela dagen och vilade upp mig lite extra. Jag har hört att man ska ha en dag då man kan äta innan man går till jobbet och det övertalade jag även mitt samvete. 

Jag ägnade dagen åt att läsa lite och vara ute i trädgården. Idag orkade jag ju faktiskt till och med pyssla lite. Grävjobb väntar jag med några dar till med för riktigt så stark känner jag mig inte...jag stod i stället och fiskade upp löv från dammen med en håv i regnet. Blött och eländigt och samtidigt väldigt meditativt. Planen var att få upp bottenslammet också men efter att ha fyllt ogräshinken förta gången låg där både en stor fet groda och tittade på mig med ledsna ögon och säkert 25 stora trollslände larver. Där sprack den planen. Visserligen äter trollsländelarver grodyngel till viss del, men också mygglarver och flugor...så de åkte tillbaka i dammen och så tog jag ytan och massor av Nate som förökar sig väldigt. Fick också en stor boll med grodägg i håven så det var en spännande dag. Tänk att det efter så många år är lika spännande att stå vid vatten med en håv och se vad som lever i dammen? Och tänk att man har ett jobb där man får betalt för att känna sig nyfiken på insekter. Utan att man på något vis verkar nördig! 

Det blev lite soffläge också innan stallet. Idag skyndade vi oss att lasta för vi hade en föhoppning om att slippa strida med lika många som igår. Idag var det bara två ryttare till men deras hästar var ju sådär smågalna och hoppa skulle de göra också. Manne var irriterad och busig idag med. Trots största dosen av de lugnande örterna. Fast han gjorde inget mer än att satsa lite för ett bocksprång. Nattis red väldigt mycket skänkelvikningar mot väggen för att hålla honom lugn. Traven idag var verkligen jättefin och full med kraft första fyra minuterna. De sista fyra blev mer bus och kast med huvudet...lite svullen direkt efter men redan tillbaka i stallet hade det lagt sig.

Eventuellt kanske vi inte borde ha lagt dressyrsadel på en blöt häst? Kanske gummipadden skavde och irriterade lite och satte lite extra sprutt i benen? Han har ju faktiskt inte bockat innan i den andra sadeln...

I morgon ska jag äntligen till jobbet och ungarna igen. Jag undrar om de pysslat myror när jag varit borta eller om vi kan göra det i morgon? Hoppas det...

Återhämtning

Det går ju inte fort det här...i gårkväll somnade jag väl redan vid åtta efter att ägnat hela dagen åt att checka filmer på "i check movies" helt beroende framkallande faktiskt, ock så många filmer det finns kvar att se. Måste nog göra en lista av filmer jag måste se. I varje fall sov jag bra hela natten och vaknade halv åtta. Hur är det ens möjligt att sova nästan 12 timmar efter att ha legat till sängs i 24? Alltså 36 timmars sängläge. Och den här gången har jag inte varit rastlös alls...

Imorse lyckades jag uppgraderar mitt rostbröd med en skiva kalkon och försökte lite kaffe, men det fick jag ge mig på efter ett par munnar. Inte underligt att man har huvudvärk. Sen vilade jag en stund, gick och duschade i förhoppning om att känna mig bättre och det gjorde jag. Drog på mig lite trädgårdskläder, la mig på soffan och vilade... Ja sen gick jag ut och satte mig i växthuset och bad Jonte fylla jord i planteringsbäddarna. Kändes som jag jobbade lite då. Jag lyckades faktiskt så lite fröer i min pluggbox för då kunde jag sitta i soffan i växthuset. 

Till lunch blev det yoghurt och rostmacka...mums. Kommer säkert bli förstoppad istället av allt detta vita bröd. Jag hade hoppats på en sån där dag som man hör folk ha, när man inte får jobba på grund av smittorisk men mår bra. En sån där dag man har efter man varit sjuk för att vila upp sig. Så kändes inte den här dagen faktiskt och jag insåg redan när jag satt i bilen för att hämta Nattis och åka till stallet att jag nog borde legat kvar i sängen. Men nu är det bara en vecka till vetrinärbesöket och hästen måste ju ridas. Och eftersom det inte gick för Maken och Nattis att komma ut igår fick jag bara göra det. Vi gav högsta dosen av de lugnande örterna och jag satt mest på en stol, hjälpte till lite med att packa foder bara. Sen skulle vi promenera i varje fall en halvtimme-45 minuter beroende på hur urrigt det skulle vara i blåsten. Men örterna gör vad de ska och turen blev väldigt lugn. Faktiskt så lugn att vår 45 minuters promenad tog en timme trots att vi kortade av den 500 meter för jag kände som om benen skulle ge vika...tur att hästarna var lika långsamma. Så nu vet vi att man kanske inte ska ge högsta dosen valeriana om man ska träna..hehe... Det är inte så de förlorar bjudningen av örterna i vanliga fall utan de bara tar bort överskottet och skuttigheten. Men idag tog det lite till faktiskt så det blir nog lite mindre nästa gång...

Nattis skulle prova trava lite i paddocken nu när han var så lugn och fin och det inte var några hästar i hagen bredvid men gårdagens regn hade gjort den lite mjukare än vi tror är bra. Får bli ridhuset ett par dagar nu för jag tror det ska regna rejält. Bra för trädgården...

Det känns annars lite lättare att åka till stallet igen. Kanske för att vi börjar skönja ljuset i tunneln. Det enda vi hade önskat var att vi var lite fler i stallet att rida med. Vi hämtade en torvbal i gamla stallet som jag fick köpa loss av Britt. Djurnära hade slut när vi skulle köpa i lördags typiskt nog och de vet inte när det kommer in. Jag stod och tittade på den plats jag kommer sakna mesta av allt i gamla stallet. Gräset bakom stallet vid kossorna där vi alltid handbetade hästarna innan betet. Nu blommade vitsipporna mellan björkarna. Minns hur det var för ett år sedan då vi hade både Manne och Fabian. Den tiden saknar jag nu. 

Nåväl imorgon ska jag väl ligga i soffan och återhämta mig lite till faktiskt. Hoppas jag orkar jobba på onsdag. Ska vara på kontoret då och har lite att göra inför examinationen. Det ska regna har jag hört så om jag får den där fantastiska återhämtningsdagen jag hört talas om kommer det vara till ingen nytta... 

Manne och Fabian maj 2014

Magsjuk!

Nu ligger jag nerbäddad i sängen med varmt täcke upp till näsan. Fönstret är vidöppet för att jag ska slippa känna lukten av stekos. Det får det att vända sig i magen på mig.. Trist nog hade jag tjejmiddag här i går kväll. Vi grillade lite gott och sen efter maten satt vi och pratade och drack lite the...plötsligt kände jag mig konstig och skickade hem tjejerna, vilket var tur för jag han knappt ner till toaletten. Jag avskyr att kräkas. Jag tror inte någon gillar det faktiskt men just när man ligger där i en svettig kall hög på golvet finns det ingen som har så mycket avsky mot detta som jag. (Eller den som ligger där antar jag) i varje fall är det väldigt synd om mig idag. Nu har jag inte kräkts sen fyra i natt men fortfarande är jag svag och illamående. Har fått i mig lite rostat bröd och en kokt potatis så jag antar att jag är på bättringsvägen. Tills jag reser mig upp.

Det är ett skönt vårregn utanför fönstret och jag uppskattar fågelsången. Nu måsta man alltså vara hemma några dagar då det är taskigt att smitta ner hela barngruppen. 48 timmar eller vad det nu är så det blir väl tisdag också. Kan man hoppas på en dag i karantän med sol och lite ork? Så man kanske kan få gjort nåt här hemma? För att ligga i sängen hela jäkla söndagen är verkligen inte roligt. 

Lördagen  var annars riktigt fin fram tills jag blev sjuk då. Vi släppte ut hästarna, gjorde stallet, Manne fick biolight och vi åkte till ridhuset. Fredagen var ju så där rolig ridmässigt då medicinerna helt gått ur pålle, han stod på bakbenen tre gånger och urrande som en tok. Men den här gången lyckade Nattis hålla sig orädd och red honom igenom och höll honom i skinnet 45 minuter.. Sen hämtade vi medicinerna på vägen hem så lördagen blev ju lite lugnare även om han var lite på tårna till och från i ridhuset med. Men som sagt god ridning är tricket!

Idag fick karl åka med Nattis till stallet, den nya hästen har kommit och det blåste rätt rejält så nattis vågade inte riskera att rida i paddocken. Förstår det faktiskt...klok flicka. Karl passade på att byta däck på transporten helt oombedd. Mycket snällt av honom. 

Jag undrar hur många Ipren man får äta på en dag? Nu har jag nog ätit fyra sen i gårkväll. Funderar på om inte en till skulle göra susen och sen lite långsam gymnastik för att Lea upp stela kroppen efter 24 timmar sängläge. Hoppas verkligen jag mår bättre snart...

Så här funderar jag på att skärma av komposten, med krasse som växer i blir det nog fint.