Dan före dan...

Jo julen kommer även om man inte städar huset, det har jag nu bevisat en gång för alla! På kontot för "life savior" ligger framför allt att vi inte ska ha några gäster över huvudtaget. Tror vi väntar med att bjuda hit någon ett par månader för efter nyår kommer vi gräva upp hela källaren. Inte vi utan nån som kan grävs upp källare. Vi håller oss till sånt där som att ställa fram tomtar på odammade hyllor och hänga upp julgranskulor i gardinstången för att slippa stryka. Fast vi äger faktiskt inga gardiner om Vi ska vara riktigt ärliga. 

Igår köpte jag alltså alla julklappar. Jag hade visst köpt några innan upptäckte jag när jag kom hem och insåg att jag hade massor av paket till maken. Tur han förtjänar att skämmas bort. Nu är alltså granen klädd, den ekologiska färdigkokta skinkan griljerad och sillen inlagd. Vi tog också fram alla ingredienser  till julfudge  tittsde på dem och ställde tillbaka dem i skåpet. Vem vill äta ihjäl sig på julgodis ändå? Och vi har massor av fina praliner jag fått i present, eller hade för de tog slut under kvällens film.

Hela dagen har jag fixat fram tomtar och skit och knött bort saker som inte passar till jul och trots att förberedelserna stannat av pågrund av ponnyskrället kommer julen till oss i morgon, med damråttorna kvar. Imorgon ska vi fira en riktigt god jul med familjen och så fort affärerna öppnar i mellandagarna ska jag åka och köpa back on Track för bakbenen som också blivit galliga när han bara står. Ännu en tusenlapp svisch... Men han vár lugn och fin så förhoppningsvis har det där dyra fodret redan börjat verka lite. Fina Manolito, jag hoppas verkligen han blir frisk snabbt! 

Nästa år då jävlar ska jag julstädningen i tid och pynta huset vackert med ljuslyktor som blinkar...nästa år!

Fyller år.

Gjorde ett långt inlägg om vetrinär besöket i fredags som inte publicerades. Försöker i detta nu göra om det från telefonen så för hoppningsvis finns det två intressanta inlägg att  läsa...nu verkar det ha gått igenom...ivarefall det har varit en trist och tung helg på många sätt. 

Hela lördagen ägnades då åt att skyffla lera tills kroppen höll på att gå sönder. När jag skulle ur sängen i morse var det inte nådigt vad träningsvärk jag hade. Det kändes som om man var 44 eller nåt. Efter frukosten åkte vi ner till Hööks för att köpa ett foder vi tror kan hjälpa Manne genomlida vilan lite sundare i huvudet, relax me för tittiga, heta hästar och hästar som reser dåligt. Köpte också loppfrö för magen, en boll att leka med, boots för när hovis slagit på nya skor nästa måndag, ett nytt hönät och krokar för att hänga upp nätet och en leksak i taket...allt för att hålla hästen glad och lugn och hanterbar. Slog till på ett kedjegrimskaft också i fall det inte räcker ;) Britt skickade ett sms om att gruset skulle på lite tidigar än räknat så vi åkte hem och hämtade sonen som gjorde ännu en arbetsdag i stallet med kommentaren  "men hur Står ni ut att vara här varje dag?" Han jobbar bra i varjefall och när Bill kom kom med traktor och sonen Johan  körde de inte bara upp gruset till hagen utan Bill skyfflade och krattade och hjälpte mig massor! Man känner en djup tacksamhet över att det finns goda människor här i värden.

Hagen såg riktigt bra ut när den var klar, kanske inte mysig direkt men funktionell. Stackars häst som ska tillbringa dagarna där! Min konstruktion av hönätshållare kanske inte är den mest stabila men om det regnar lite på gruset och det sätter sig borde det bli fast som cement och hålla en månad eller två hoppas jag. Vi fick dit mat och vatten och släppte in hans godisboll för att hålla honom sysselsatt. I boxen hängde vi in en godisleksak på bättre plats än sist och la en jollyball för trista stunder. Maten var han inte jätteintresserad av men vid insläppet åt han upp gröten. 

När Nathalie släppte ut honom var han bara lite på tårna och nästan dog när han fick se Jonathan utanför. Hagen var jätteläskig, fodernätet vågade han inte närma sig och han försökte sig på ett litet bocksprång på den stora ytan av 7x6 meter. Jaja efter en stund var han lugn och det hade inte varit några problem att ta in honom på kvällen. Min kropp är helt slut. Handen som varit skadad, blivit lite bättre är återigen ganska kass. Inte så att det gör skitont men lillfingret lever sitt eget liv...det får jag kolla upp efter jul om det inte blivit bättre. Man är ju inte helt ung längre... 44 eller så...

Hemma tog jag en dusch och la mig på värmefilten och somnade! Det var väl tio år sedan jag somnade utan att ta melatonin. Säkert välbehövligt. Karl lagade under tiden en lyxig laxsida med räksallad och potatis och bakade en fantastisk chokladtårta! Vilken man jag har❤️ Efter att vi firat lite skulle vi se på film jag och Nattis. "Nightmare before Christmas" som brukligt innan jul. Då knackade det på dörren och mina underbara kollegor överraskade med vin, ekologisk öl, och kravmärkt glögg och en fin helt perfekt ljuslykta från loppis. Jag älskar dem för att de verkligen vet vad som betyder mycket för mig...finaste dagen man kan ha tror jag. Tänk att få jobba med människor som man tycker så genuint mycket om! Känner mig mycket tacksam för allt jag har mitt i elendet med hästen. Jag har också på känn att Manne kommer bli bra i sitt ben, bara han får lite tid...

Hos vetrinären.

Igår var vi hos vetrinären i särö. Det var samma veterinär som besiktigade Manne i april. Mina farhågor besannandes tyvärr och ultraljudet visade en skada i djupa böjsenan. En anledning till att inte vilja köpa ponny var ju risken för att de ska bli skadade första halvåret på grund av annan ridning och underlag... Nu klarade vi oss åtta månader innan första skadan kom. Trist bara att det är så lång läketid på just senor. Vetrinären trodde det var dåligt underlag i hagen och en lite brall som orsakat skadan. Man ska undvika leriga djupa hagar så gott man  kan.

Vi fick börja med att springa i en gång med sviktande underlag. Vilket ställe vi var på, det förtjänas att nämnas. Otroligt vacker, mysig och stalllik miljö. Inte sjukhusaktig ens inne i kliniken. Manne var i varje fall inte halt vilket är en god sak. Men sen när han kände på benet sa han direkt att det kändes som en senskada. Han gav lite lugnande som tog förvånande hårt och snabbt på killen och sen rakade han och ultraljudade. Manne brydde sug inte ett spår. Man tycker lite synd om dem där de står och hänger med huvudet. Efter ultraljudet fick han stå i en box nån halvtimme innan vi kunde åka hem igen. 

Prognosen är god, skadan inte jätte allvarlig. En gång är ingen gång sa han så om vi sköter rehabiliteringen är det troligt att han är helt i form i april igen och att han både kan hoppa och gå dressyr. Det finns dock en 20% risk för återfall och då blir prognosen  sämre och kanske att hoppningen får avstås. Men det återstår att se. 

Nu ska vi först försöka klara av rehabiliteringen. Första månaden ska han vila helt i en 10x10 meters grushage med fast underlag. Det har vi inte tillgång till. Sen ska han skrittas igång en månad uppsuttet på hårt fast underlag. Vi har asfalt i området som funkar, resten måste vi åka för att få till. Vår paddock är helt utesluten som ridbana då den är för djup och tung. I mitten eller slutet av februari ska vi tillbaka och ta ett nytt ultraljud för att se hur det går. Därefter ska han travas igång på grusvägar, (som vi inte har) och fram i april ska vi kunna rida på som vanligt. 

Om man bortser från att vårt stall inte har några bra förutsättningar alls för att rehabilitera just senskador är det ju i varje fall rätt årstid. Man är ändå inte sugen på att rida när det vara regnar... Problemet är att hitta en lösning. Vår fålla är hård under leran så kan jag skrapa ur den helt, lägga fiberduk och grus kan vi kanske stå där. Om det blir frost kan vi ställa honom i övre delen av hagen där det är helt plant. Snälla bli kallt och sluta regna, och börja inte snöa...

Vi skulle också kunna dela av paddocken och låta två hästar gå där... Men det hänger ju på vad de andra i stallet kan tänka sig.

För övrigt finns bara möjligheten att flytta Manne under några månader. Eftersom vi ändå ska säga upp platsen till hösten då Nattis börjar gymnasiet och ska ta med hästen kommer det bli lite många flytt i så fall. Kanske bäst att hitta ett stall att stå i fram till sommaren i så fall? Jill har kanske plats i säve... Det blir mycket köra bil efter jobbet för dit kan inte dottern ta sig själv. Ska kolla på en tillfällig Box i Mölnlycke där det finns grushage imorgon. Om någon har en bra lösning, ett stall med goda förutsättningar eller nån annan bra ide tar jag tacksamt emot dem...

Så kommer så julen och begär att man ska vara med. Får se hur det blir med detta... 

Vi känner oss allt lite nerstämda för tillfället och framför allt oroliga för att vi inte ska kunna läka vår pålle. Han förtjänar det bästa!