Hela lördagen ägnades då åt att skyffla lera tills kroppen höll på att gå sönder. När jag skulle ur sängen i morse var det inte nådigt vad träningsvärk jag hade. Det kändes som om man var 44 eller nåt. Efter frukosten åkte vi ner till Hööks för att köpa ett foder vi tror kan hjälpa Manne genomlida vilan lite sundare i huvudet, relax me för tittiga, heta hästar och hästar som reser dåligt. Köpte också loppfrö för magen, en boll att leka med, boots för när hovis slagit på nya skor nästa måndag, ett nytt hönät och krokar för att hänga upp nätet och en leksak i taket...allt för att hålla hästen glad och lugn och hanterbar. Slog till på ett kedjegrimskaft också i fall det inte räcker ;) Britt skickade ett sms om att gruset skulle på lite tidigar än räknat så vi åkte hem och hämtade sonen som gjorde ännu en arbetsdag i stallet med kommentaren "men hur Står ni ut att vara här varje dag?" Han jobbar bra i varjefall och när Bill kom kom med traktor och sonen Johan körde de inte bara upp gruset till hagen utan Bill skyfflade och krattade och hjälpte mig massor! Man känner en djup tacksamhet över att det finns goda människor här i värden.
Hagen såg riktigt bra ut när den var klar, kanske inte mysig direkt men funktionell. Stackars häst som ska tillbringa dagarna där! Min konstruktion av hönätshållare kanske inte är den mest stabila men om det regnar lite på gruset och det sätter sig borde det bli fast som cement och hålla en månad eller två hoppas jag. Vi fick dit mat och vatten och släppte in hans godisboll för att hålla honom sysselsatt. I boxen hängde vi in en godisleksak på bättre plats än sist och la en jollyball för trista stunder. Maten var han inte jätteintresserad av men vid insläppet åt han upp gröten.
När Nathalie släppte ut honom var han bara lite på tårna och nästan dog när han fick se Jonathan utanför. Hagen var jätteläskig, fodernätet vågade han inte närma sig och han försökte sig på ett litet bocksprång på den stora ytan av 7x6 meter. Jaja efter en stund var han lugn och det hade inte varit några problem att ta in honom på kvällen. Min kropp är helt slut. Handen som varit skadad, blivit lite bättre är återigen ganska kass. Inte så att det gör skitont men lillfingret lever sitt eget liv...det får jag kolla upp efter jul om det inte blivit bättre. Man är ju inte helt ung längre... 44 eller så...
Hemma tog jag en dusch och la mig på värmefilten och somnade! Det var väl tio år sedan jag somnade utan att ta melatonin. Säkert välbehövligt. Karl lagade under tiden en lyxig laxsida med räksallad och potatis och bakade en fantastisk chokladtårta! Vilken man jag har❤️ Efter att vi firat lite skulle vi se på film jag och Nattis. "Nightmare before Christmas" som brukligt innan jul. Då knackade det på dörren och mina underbara kollegor överraskade med vin, ekologisk öl, och kravmärkt glögg och en fin helt perfekt ljuslykta från loppis. Jag älskar dem för att de verkligen vet vad som betyder mycket för mig...finaste dagen man kan ha tror jag. Tänk att få jobba med människor som man tycker så genuint mycket om! Känner mig mycket tacksam för allt jag har mitt i elendet med hästen. Jag har också på känn att Manne kommer bli bra i sitt ben, bara han får lite tid...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar