Betessläpp

Så fick Manolito äntligen galoppera iväg med sina nya kompisar. Nja han var inte så intresserad faktiskt utav kompisar, mest besvärad av att några av dem var väldigt intresserade och påflugna. Och så ville alla galoppera runt när det fanns mat! Så Manne försökte sig  på att äta och springa så gott det gick samtidigt. Det var ganska gulligt faktiskt. Alla hästarna verkar snälla det var ingen uppgörelse alls, faktiskt mest höga svansföringar och ett och annat bocksprång. Men inte Manolito då...han verkade leta efter en korkek att sitta under och lukta på blommorna. Hagen är stor och ligger jättevackert med en bäck som förser dem med friskt grundvatten så man behöver inte oroa sig för att någon ska glömma fylla vatten. 

Gården är liten och mysig och betesgästerna verkade vara väldigt trevliga. I sadelkammaren fick vi en sadelhängare och lite utrymme för allt man måste ha i stallet. Nåväl en sadel får räcka, den andra får vi ta med när det är dressyrträning på gång. Efter betessläppet backade jag ut transporten från gården igen och åkte tillbaka med den till stallet. Vi åkte sen ner till Hööks och köpte en sadelvagn till bilen så det ska bli lättare att transportera sadel och annat som behövs för tävling mm. Väl hemma satte jag ihop den och upptäckte att det var två sidor som var samma fast de skulle vara olika. Inte bra, nu måste jag åka tillbaka och byta den när det passar. Det får bli efter vi lämnat Fabbe tror jag. 

Hemma i trädgården slappade jag en stund, drog upp lite ogräs här och där innan vi bestämde oss för att åka upp till hagen och kolla till vår pålle för natten. Allt såg fint ut. Han kom fram doreekt och lät sig fångas så där var ett bekymmer mindre. Vi hade köpt ett nytt flugtäcket då det första behövdes tvättas. Det nya är fint, dyrt och ser helknepigt ut. Köpte också flugspray för att hjälpa honomatt slippa kliande exem.  Fattig blir man när man har häst.

Igår stack jag mig på fingret och det verkar sitta en liten flis eller tagg i tuppen. Den går inte att få ut men det var fullt med var redan. Jag brukar inte få inflammationer alltså så det måste tar varit en giftig tagg eller så.  Körde lite uppluckring av huden med ett spritbad och sen lite antibakteriell salva. Hoppas det går över för det är väldigt handikappande att ha ont i tummen! 

FREDAG!!!

Och det är det...fredag. Man jobbade, maken hade vad som kallas klämdag...tycker dock att vi som jobbar är dem som kommer i kläm. Fast sen när man tänker på alla som inte har jobb...ja det är kanske inte något att klaga på att gå till jobbet när man tänker efter? 

Nej jag klagar faktiskt inte och efter jobbet åkte jag direkt hem utan att passera gå (aka stallet) bara för att sätta igång med ogräsrensningen. Den tar några veckor men jag rensar bara tre gånger per år.  Jag har mycket stora växter som täcker och ser till att ogräset inte riktigt får plats. Åtminstone i de rabatter som får sin årliga dust. Det tar sin lilla tid och kräver sin kropp. Önskar att det var nån annans kropp för det gör ont i ryggen idag. Då han jag med en lång rabatt och började på den stora. Den är tyvärr ganska övervuxen med gräs som tränger sig in från alla sidor. Men skam den som ger sig. Jag tog ett rejält snack med brännäslorna och ett lite mindre allvarligt med  kirsen. Båda hamnade i en mycket smaklig paj lite senare på kvällen tillsammans med spenat, soltorkade tomater och fetaost. Det blev mycket gott och jag har hört att både nässlor och kirskål är näringsrika...  Ivarje fall tycker familjen det var gott. Kanske något vegetariskt? Kunde ju utöka med sniglar för proteinet...undrar om man kan äta mördarsniglar? 

Dottern fick en jättefin bild på sig och Manolito som en duktig tjej på prk fotat. Tror hon brukar fotografera för ridskolan och tog även lite fina bilder på Nattis. Det här är min favorit. Jättekul med unga duktiga tjejer som har talang.

Imorgon åker vi till betet med Manolito. Då börjar de sista två intensiva veckorna med Fabian. Nedräkningen har börjat och det gör liksom ont bara jag tänker på det...vill få ut så mycket som möjligt av sista tiden men kommer inte hinna trots allt så behöver vi ju se till Manolito varje dag i hagen. Nackdelen med att äga sin egen häst och inte lämna tillbaka den för sommar lov...inte mycket ledigt i sommar...

Fortfarande inte måndag...eller fredag heller...

Idag är det visst torsdag fast det känns som en ledig fredag eller möjligen lördag. Imorgon är det fredag som kommer kännas som en måndag. Inte underligt att man blir lite veckovill. Trots att det var ledigt så var det tidigt upp och iväg. Det var också sent i säng i går för då var vi på hoppträning. Skrev jag om det? Jag minns inte. Jag brukar inte hinna eftersom vi kommer hem så sent. 

Det var sista ordinarie hoppträningen för sommaren. Nattis var enda från vårt stall som kunde komma så hon red med två andra. Det var banhoppning för hela slanten. Och så red de ute på gräsbanan. Hoppade litet hinder för att känna på hur det känns att hoppa på gräsbanan och lite naturhinder. Det känns som om jag sagt det här förut? Nåväl vi är hemma sent de dagarna och det var väl mest det jag ville komma fram till. Torsdagar har jag vanligtvis sovmorgon på så jag brukar inte bry mig.

Idag var det andra hopptävlingen eller clear rounden för Nattis och Manolito. Vi har världens mest lättlastade ponny. Det går på en halv minut om ens det innan allt är klart och vi kan åka. Felix tog 25 minuter på hemmaplan men vi hade gott om tid på oss. Väl på plats stod Manolito helt stilla och lugnt. Tjejerna skrittade fram i skogen och sen red de fram. Det var en utebana i ganska tungt underlag och Manolito var kanske fortfarande lite trött. Kanske att avmaskningsmedlet kan vara en bidragande orsak till detta? Men det blev två fina rosetter  att ta med hem. Nattis red riktigt bra idag med. Han stannade på ett hinder men fick inte gå där ifrån utan till slut efter några försök hoppade han från stillastående. Snyggt jobbat av duktiga dottern som är envis, bestämd men utan att bli hård. Man ser en del hård ridning med sporrar, spö och hårda tygeltag tyvärr. Idag bar det nog fler som gick av banan utan rosett än de som fick en vilket gör det ännu roligare på nåt sätt. Inte skadeglatt, utan bara "titta vad de kan" glatt!

Maken var där och fotograferade och fick riktigt fina bilder från hoppningen. Väldigt kul, tror jag ska be honom fota mig när jag rider Fabian innan han åker hem för det var riktigt fina bilder han tog! Mamma var där också och tittade på vilket uppskattades mycket. Tror hon också var ganska stolt. Det är ju inte några höga hinderhöjder men ändå. 

Efter hoppningen lastade vi Manne på 0.5 minuter och började en timmes lång kamp med Felix. Först när nattis blev riktigt sur och tog över med ett par välriktade rapp med tygeln gick han på. Jaha är det så man gör?  Det finns en del kraft i viljan ser man. Lilla strecket drar ombord 350 kilo ponny på ren ilska. Tur hon gjorde det för tillbaka i stallet hade vi massa jobb. Alla boxar och fodret och beta ponnys en timme och så vidare. Eftersom det är röd dag tog Britt in på kvällen så vi slapp åka tillbaka. 

Tur det för jag planterade om mina blommor fixade en god laxsallad och tog ett glas rödvin innan vi tittade på en film. Skönt nog har jag sovmorgon imorgon istället och det behövs. Jag är så trött!

Inte måndag idag heller...

Vet inte varför man varje dag känns som en måndag just nu...idag satt jag på kommunhuset och fixade med lite utvärderingsformulär och annat smått och gott. Det är dags att runda av läsåret så smått. Tre onsdagar kvar att jobba innan jag är på onsdagssemester. Hade verkligen tänkt att plocka ut all övertid men då behöver jag också vara klar med allt jag ska göra innan dess.

Efte jobbet slängde jag mig hem och fixade lite plåtburkssoppa till lunch. Sen bar det iväg till stallet för att hämta transporten. Äntligen fick jag tid att fylla på däcken med luft! Jag passade på att tvätta den när jag ändå höll på så nu ser den riktigt fin ut igen. Tyvärr är det ett märkligt ljud som jag inte lyckas lokalisera. Ett knakande, knarrande knäckande ljud...tre som om transporten ska falla i bitar när jag kör. Det för mig lite nojjig för längre sträckor. Alingsås är långt bort om något händer. 

Nåväl efter lite transport fix hämtade jag in Manolito, packade bilen med utrustning i väntan på att äta ett paket nudlar till middag med Dottern. Kanske inte riktigt tillräckligt för arbetet men det var vad som fanns till buds. Bortsett från ljudet i kärran gick resan bra. Manolito verkar ha hittat balansen för nu står han stilla och äter i transporten hela vägen.

På träningen gick det bra idag med. Han var lite loj bara och hoppade inte riktigt lika smidigt som sist. Hinderhöjden låg på 85-90 på banan. Det roligaste idag var att de fick avsluta ridningen ute på gräsbanan. Hoppade ett litet hinder, en bank och en grop...lite fälttävlanstuk alltså. Manolito skötte sig som vanligt och visade på en stor fin rund galopp på gräset. Nattis njöt.

Hoppas bara han har lite energi kvar till pay&jump i morgon på prk , vet att dottern vill ha rosetter...

Måndag?

Nej inte heller, fast när klockan ringde i morse var jag övertygad om att jag ställt den fel och borde kunna sova nån timme till då jag inte börjar förän nio på måndagar...det tog enormt mycket övertalning innan jag kunde släppa tanken, inse att det är tisdag och skrapa mig upp ut sängen. Eventuellt var det dumt att träna så hårt igår för kroppen var mörbultad hela natten. 

Det blev inte bättre efter frukost. Inte heller efter två timmars utelek, rast med kaffe eller till slut en Ipren...nej huvudvärk, ögonsveda och trötthet hängde kvar hela dagen. Kan ha varit pannkakorna till lunch. Väldigt gott, väldigt mycket mjöl...

Skyndade mig efter jobbet till Camilla som fixat rätt avmaskningsmedel och sen tillbaka till stallet för att snabbt hämta in hästen, med milt våld övertala honom om att sprutan ska in i munnen och att medlet är smaskens innan han snabbt släpptes ut igen och jag körde hem dottern på väg till modern...

Vår åkte direkt till blomsterlandet och köpte växter till hennes sommarkruka. Det blev ovanligt snyggt tycker jag. Igen precis som förra året. Mamma bjöd, som tack för hjälpen på jätte smaskig middag med svenska jordgubbar till efterrätt. Blev då kortvarigt lite piggare och åkte hem för att få gjort något här hemma. Det fick jag inte. Däremot kom en ALPkollega förbi med spännande fröer och bytte mot mina inte lika spännande. Fick slinger spenat och smultron spenat som verkar vara nån sorts måll växt. Så i helgen blir det plantera igen. Och rensa ogräs, vi gick förbi planteringarna lite snabbt och de ser inte så roliga ut just nu, i år har maken lagt mer tid än jag på att fixa i trädgården men jag skyller på att det är svårt att hinna med två hästar att ta hand om. Och nu behöver jag min skönhetssömn trots att klockan inte ännu är tio. 

Måndag hela veckan...nej!

Det är tur att det bara är en måndag varje vecka. Även om solen lyser och det är stora rubriker om möjligheten till en varm osvensk sommar som ger hopp om fortsatt högtryck börjar semestertarmen suga lite. Jobbet idag var väldigt soft som barnen skulle säga. Lekte på en lekplats innan maten, åt, lekte på gården efter maten. Ganska så konfliktfritt dessutom och bortsett från att jag fick åka till stallet på rasten för att plocka in Fabian för bajsprov så gick allt enligt plan.

Efter jobbet skulle Sussie komma förbi stallet för att prova lite western på Fabian, hämta lite saker jag köpt och kolla på Manolito. Jag tog in och gjorde i ordning hästarna och sen byggde jag en liten trailbana i paddocken. Det var ryggningshinder, en slalom bana, labyrint, box och flytta kona mellan låga sockerbitar och en grind som bestod av lädertyglar mellan hinderstöd. Manolito var mycket skeptiskt till konerna när jag bar den genom hagen. Vi fick göra lite bekantskapsövningar innan jag vågade flytta dem mellan stöden. Det gick för övrigt väldigt bra på banan för honom också även om man får ta det lite lugnt. Joggen  är inte hans styrka men några goa steg i låg form fick vi. 

Sussie tyckte  att det gick alldeles för långsamt, hon blir lite stressad av det sävliga tempot Fabian  har. Efter ett tag bytte vi ponny så hon fick provrida Manolito också. Det var betydligt mer hennes smak tror jag. Fabbe och jag gjorde trailbanan ett par gånger också och vi gjorde bästa stoppen och rollbacksen någonsin! Lyckades dessutom rygga felfritt genom labyrinten en gång...när Sussie filmade gick det inte riktigt lika bra för då gick det för snabbt. Men ändå så otroligt duktig han är. Idag var jag mycket nöjd  med båda hästarna. Efter lite betning släppte vi i hagen och åkte hem.

Jag åt lite middag och sen cyklade jag hem cykeln till Helena och promenerade hem en lång omväg. Jag insåg som sagt i lördags att jag behöver jobba lite på flåset också. Efter en go och välbehövlig dusch satt jag en stund i trädgården och njöt av blommor och ogräs i kvälls solen. Nu känns det skönt i hela kroppen och allra skönast i själen.

Cykelfest mm...

Igår var det cykelfesten, den enda fest vi faktiskt går på varje år...alltid lika trevligt och även i år fantastiskt väder trots att prognosen såg ut att bli riktigt regnig. Vi stod för efterrätten så hela förmiddagen gick åt till att laga den. Det var en svartvit chokladmousse med bär och müsli som gällde. Och det var inte svårt alls bara lite olika moment. Müsli i botten av glasen sem blåbär och vit chokladmousse. Den skulle stå i kulen några timmar innan det var dags för lager två. Blåbär och hallon och så mörk chokladmousse. In i kylen ett tag till och sen vispgrädde på toppen och lite bär...den var sjukt god faktiskt. Vi fick cyklat ganska mycket men tack och lov inte den längsta sträckan, det hade inte min nacke klarat tror jag. Det gör himla ont att cykla av nån anledning och så länge jag är nykter jar jag svårt att tycka att det är roligt just därför. Några drinkar senare gör det fortfarande ont men jag bryt mig inte så mycket. Dessutom cyklar jag väldigt mycket bättre full än nykter!  

Jag tycker mig ha blivit riktigt bra på det där med att inte bli för full. Det är en talang när man är på cykelfesten för det bjuds generöst på alla rätter inte bara mat utan även dryck. Bubbel, vit vin, rött vin, desert vin, en liten whiskypinne....ja och oftast vill ju värdparet bjuda påfyllning också. Men den lätta går jag inte på längre, ett glas per ställe och man får lämna det sista när man går...vi ett gav jag upp och cyklade tappert hem. Maken var inte riktig klar med festandet utan kom nog hem framemot tre halv fyra...det straffade sig i morse. (Evil laugh...moahaha) själv kanske jag inte studsade upp i ottan men vid halv tio åt jag frukost innan jag gick ut och rensade ogräs i väntan på Josefin. 

Vi skulle rida ut hästarna tillsammans och fika. Det blev en skön skogstur ner till sjön och tillbaka den långa vägen och vi njöt av det perfekta vädret. Manolito fick prova sitt fina ridflugtäcke och han verkade uppskatta att inte ha massa flugor på kroppen som annars stressar honom. Det satt ganska bra även om det känns fånigt att klä på hästen så mycket kläder...det är i varje fall mer miljövänligt än att spraya med insektsmedel varje dag. 

Efter ridningen stod vi en timme och pratade om jobb och annat innan det var dags att åka hem. Jag passade på att fixa i trädgården. Planterade tomater och gurkan i växthuset. Gurkan fick ett litet fiberdukstält ifall det blir kallt men temperaturen kommer fortsätta att ligga högt i veckan så det kommer nog gå bra. Sådde några frön och satte ner ärtorna. Bönorna får vänta till nästa helg, de är lite känsligare.  Det kändes väldigt skönt att  gjort något. Vi ska fixa på altanen så man snart äntligen kan sitta i soffan och njuta. Lite drygt en månad till semester och sen får man äntligen vila ut.