Fortfarande inte måndag...eller fredag heller...

Idag är det visst torsdag fast det känns som en ledig fredag eller möjligen lördag. Imorgon är det fredag som kommer kännas som en måndag. Inte underligt att man blir lite veckovill. Trots att det var ledigt så var det tidigt upp och iväg. Det var också sent i säng i går för då var vi på hoppträning. Skrev jag om det? Jag minns inte. Jag brukar inte hinna eftersom vi kommer hem så sent. 

Det var sista ordinarie hoppträningen för sommaren. Nattis var enda från vårt stall som kunde komma så hon red med två andra. Det var banhoppning för hela slanten. Och så red de ute på gräsbanan. Hoppade litet hinder för att känna på hur det känns att hoppa på gräsbanan och lite naturhinder. Det känns som om jag sagt det här förut? Nåväl vi är hemma sent de dagarna och det var väl mest det jag ville komma fram till. Torsdagar har jag vanligtvis sovmorgon på så jag brukar inte bry mig.

Idag var det andra hopptävlingen eller clear rounden för Nattis och Manolito. Vi har världens mest lättlastade ponny. Det går på en halv minut om ens det innan allt är klart och vi kan åka. Felix tog 25 minuter på hemmaplan men vi hade gott om tid på oss. Väl på plats stod Manolito helt stilla och lugnt. Tjejerna skrittade fram i skogen och sen red de fram. Det var en utebana i ganska tungt underlag och Manolito var kanske fortfarande lite trött. Kanske att avmaskningsmedlet kan vara en bidragande orsak till detta? Men det blev två fina rosetter  att ta med hem. Nattis red riktigt bra idag med. Han stannade på ett hinder men fick inte gå där ifrån utan till slut efter några försök hoppade han från stillastående. Snyggt jobbat av duktiga dottern som är envis, bestämd men utan att bli hård. Man ser en del hård ridning med sporrar, spö och hårda tygeltag tyvärr. Idag bar det nog fler som gick av banan utan rosett än de som fick en vilket gör det ännu roligare på nåt sätt. Inte skadeglatt, utan bara "titta vad de kan" glatt!

Maken var där och fotograferade och fick riktigt fina bilder från hoppningen. Väldigt kul, tror jag ska be honom fota mig när jag rider Fabian innan han åker hem för det var riktigt fina bilder han tog! Mamma var där också och tittade på vilket uppskattades mycket. Tror hon också var ganska stolt. Det är ju inte några höga hinderhöjder men ändå. 

Efter hoppningen lastade vi Manne på 0.5 minuter och började en timmes lång kamp med Felix. Först när nattis blev riktigt sur och tog över med ett par välriktade rapp med tygeln gick han på. Jaha är det så man gör?  Det finns en del kraft i viljan ser man. Lilla strecket drar ombord 350 kilo ponny på ren ilska. Tur hon gjorde det för tillbaka i stallet hade vi massa jobb. Alla boxar och fodret och beta ponnys en timme och så vidare. Eftersom det är röd dag tog Britt in på kvällen så vi slapp åka tillbaka. 

Tur det för jag planterade om mina blommor fixade en god laxsallad och tog ett glas rödvin innan vi tittade på en film. Skönt nog har jag sovmorgon imorgon istället och det behövs. Jag är så trött!