Om mig

Mitt foto
Sweden
Tänk om man kunde göra allt det man ville? Tänk om det fanns tid? Livet mitt i livet kan ibland trava på så man glömmer att det är just detta ögonblick som är livet...Jag vill försöka fånga drömmarna i livet och hålla dem levande, om inte annat bara för idag...

fredag 28 mars 2014

Hej helg...

Den här veckan har gått fortare än väntat och varit full med både roliga och minde roliga händelser. Idag jobbade jag sent och kom hem precis i tid för att passa steken en timme medan maken tog en promenad. De passade jag på att sätts mig på altan med ett glas rött i eftermiddags solen och riktigt känna hur skön våren är. Sen firade vi makens födelsedag me ekostek och Nattis hade bakat en riktigt god tårta! Mamma var här en sväng också och bortsett från att vi alla led av fredagströtthet blev det en väldigt trevlig kväll.

Transporten var inte färdig ännu så det där med att packa med oss Fabian till vallda på söndag för att rida ut våra hästar kommer inte funka. Lite skönt trots allt för det är lite merarbete. Jag har fått tag  en medryttare till Fabian tre dagar i veckan så vi kommer klara oss både ekonomiskt och arbetsmässigt fram till sommaren. Och det är vår goa fina Ida istallet som lånade Fabian i julas som ska rida så det känns jättebra. 

Och så har vi bestämt att vi nog trots allt trivs väldigt bra i området och kanske skiter i att flytta. Känns både lite sorgligt men också skönt för det har varit tufft att ha känslan hängande över sig. Vi får se. Vad som händer i framtiden men just nu vilar jag i att saker verkar lösa sig till det bästa på många områden.

I morgon ska jag rida tidigt, innan vi släpper ut hästarna. Sen ska jG och mamma fixa sista skräpet och jag ska börja pyssla lite i min trädgård. Såg härom dagen att jag har grodägg igen så våren är här på alla sätt. 


För övrigt säger jag som min totem "go with the flow"


torsdag 27 mars 2014

Lite trött

Det har varit mycket sista veckan och nu är jag lite trött...trött men glad och för första gången på länge riktigt nöjd. Våren är här för att stanna. Helgen som kommer ska vara riktigt skön. Och vi har en egen ponny vi ska åka och rida. Hade det inte varit så jobbigt hade vi kanske tagit med Fabian. Vi får se. Kanske gör vi det ändå. Jag var väldigt nöjd med mig själv igår faktiskt för jag han släppa ut Fabian  i hagen efter hovslagaren och dessutom köra min transport till en reparationsfirma. Elfelet ska åtgärdas såå det så...när jag berättade vad felet var kliade han sig i huvudet och förestod inte alls. Sen såg han att väggen var murken på vänstersidan så det blir till att lägga en extra tusenlapp på att sätta ett sparkskydd så inget ben åker genom väggen. Vissa saker är ju viktigare än andra. Jag var också nöjd när jag lyckades backa in den på parkeringsrutan trots att det stod massa stora lastpallar i vägen. Det var med en centimeter till godo bara och jag kände mig jäkligt styv när grävmaskinisterna stod och glodde och jag bara...liksom swish in i rutan utan att krocka. Det såg väldigt bra ut. Att jag sen faktiskt mest hade tur behöver ju inte de veta.

Vi var på after work med alp gänget i går. Hos Pia  i Alingsås och det var så väldigt trevligt att vi inte kom hem förän halv ett och lite på kanelen var jag nog med. Just då när jag promenerade hem från tåget mitt i natten och set var tyst och stjärnklart...just då ville jag inta flytta härifrån. Kanske att jag håller på att landa till slut? Kan det vara så??


tisdag 25 mars 2014

Hästägare!

Otroligt! Vi är hästägare på riktigt... En barndomsdröm i uppfyllelse för mig och även för dotter... Vi kivas lite om vem som drömt längst, räknas tex uppehålls åren eller inte? Fast sen segerdansar vi lite och ropar wiiijjj och tänker att det inte gör något om någon ser oss. För vi är HÄSTÄGARE!!!

Manolito gick enkelt igenom besiktningen utan anmärkningar. Lite skygg för beröring stod det som enda lite negativa... Men han är inte skygg för vanliga människor bara veterinärer och annat löst folk (läs tränaren och equiterapeuten :) böjproven perfekta, munhålan jättefin... Ja hela hästen jättefin. Så vi köpte honom sådär bara, kontrakt skrivet och allt betalt. Nu får vi vänta lite på att gräset ska börja växa innan han kommer hem så vi följer alla djurskyddslagarna. Men Maria kommer rida honom och vi åker ner så ofta vi kan till det är dags. 
Vi drack lite kaffe i solen och myste med vår häst som gick lös på stallplan.
Lyckan kan inte beskrivas...

Jag har förövrigt hunnit lämna och hämta Cassiopeja som numer är steriliserad, inte så ynklig faktiskt trots allt... Hon är lite speciel er katt var omdömet från Vetrinären... Som om vi inte märkt det. 

Dessutom är altanen städad för sommaren så nu kan väl solen bara komma och stanna?!



måndag 24 mars 2014

Ok.


Yes...nyorientering kanske? Landar lite långsamt i känslan och faktiskt ...OK. Ny vecka och tillbaka i bangrupp efter två veckors ALP uppdrag. Man kommer tillbaka, direkt pang på. De är så direkta de små liven, med sin uppskattning. Den värmer in i maggropen.

Att sen vårsolen värmde och det var vindstilla gjorde ju inte saken sämre. Och sovmorgon och dessutom tidig. Skönt med rutiner och veta hur länge man ska jobba. Och hinna till stallet! Gud vad skönt. Igår var det dressyr så idag skulle jag köra ett pass med mycket rörelser. Fast sen kom karin och Tilda och skulle rida ut så jag hakade på dem på en mycket avslappnad och skön tur i skogen. Det går ju långsamt och det är så bekvämt att åka runt på Fabian. Vi stod och gosade en lång stund  innan vi red i väg och jag älskar när han lägger sitt huvud alldeles tungt i min famn och bara njuter av att bli kliad i pannan. Jag kommer att sakna den hästen något otrolig. Tur att vi har förälskat oss i en ny häst redan, det underlättar ju lite i beslutet. Vi har visserligen inte skickat återbud till Björn men det ska vi göra innan tiden går ut...

Och i morgon är det alltså dags för det sista steget på vägen. Efter lunch nån gång vet vi om Manolito blir vår häst. 


söndag 23 mars 2014

underbara vårsol!

När den äntligen kommer med hopp om en varm skön sommar, den där vårsolen är det finaste som finns...Dagen blev en riktigt härlig hästdag och då är man extra glad att vädret är fint...

Vi åkte ner till Valda igen, den här gången bara en social visit. Nattis skulle rida Manolito bara för att lära känna honom ännu bättre. När vi kom var vi lite tidiga så vi gick bort till hagen och ropade på honom och då kom han travande ur skogen! Ägarna kom precis då så vi hämtade honom och gick till stallet. Mamma i familjen hade den fantastiskt goda smaken att ta med en fikakorg med kaffe och sockerkaka. Som om det inte räcker med den perfekta ponnyn...Ridningen började med en skrittur på grusvägen och på en asfaltsväg precis vid vägen. Han är trafiksäker har vi kollat nu då. Sen red Nattis i paddocken och fick massor av vägledning av ägaren medan vi fikade i solen. Vädret var så vackert att man nästan inte trodde det var sant. Framförallt när tidningen lovat skurar hela förmiddagen. Efter ett långt ridpass skrittade hon av i skogen så vi fick verkligen möjlighet att kolla honom över allt. Han verkar inte rädd för något och kliver rakt genom ris och lera. Det är tur för det är sånt vi rider i för det mesta.

Det är världens trevligaste familj tror jag som äger honom och om man ska döma av Nattis leende även världens trevligaste ponny. Efter avborstning och omhändertagande åkte vi hem till vårat stall. Först ett pitstop på McDonalds för att klara dagens träning. Sen var det min tur att rida. Och för att utmana mig tänkte jag att det var dags för lite dressyr...det kan hända att det blir lite av den varan framöver...Det gick väl så där. Möjligen att sitsen har blivit lite stabilare av westernridningen men den där dressyrformen på pålle är lika dålig som vanligt. Men roligt var det och fint väder...

Vi var hemma halv sex så det blev en lång hästdag. Tur att Maken fixade lite thaimat så vi kunde fortsätta kvällen med att avsnitt ponnyakuten. Planen var även ryttareliten men det hade inte blivit inspelat. Nu missade vi den där berömda utskällningen det stått så mycket om i sociala medier...

Jag hade behövt maila ut lite saker till mitt IT nätverk men jobbmailens lösenord är visst nåt problem med så risken är att det inte blir läst ändå. Jag ska göra ett försök innan jag kryper i säng. Det blir en spännande vecka...på tisdag kommer veterinären och kollar Manolito och dessutom ska Cassie steriliseras, inga kattungar den här gången! Lite synd tycker jag som gillar ungar men man måste ju hitta hem till dem och det är inte alltid lätt. Och på onsdag ska jag både hinna ha nätverk, träffa mina chalmerstjejer för att installera Appen vi utvecklat på förskolans iPads och hinna och lämna in transporten för reparation innan jag ska på afterwork med ALP gruppen. Kanske man ska hinna rida också? Haha ge mig fler timmar på dygnet snälla!