Men inga av argumenten jag kunde komma på var hållbara. Alltså klev jag upp och åt frukost. Det var fortfarande snö överallt men väderprognosen visar tyvärr på regn och plusgrader hela veckan. Undrar var skidorna och pulkan ligger? Tolkselen borde vara i stallet? En blick i samförstånd över köksbordet och plötsligt vecklar dagen ut sig som en blomma.
Herregud vad roligt vi har tillsammans jag och min dotter. Skriver jag underbara fina blir det lite väl mycket statusuppdatering över det... Men faktum kvarstår. Nattis red först och jag drog på mig de små plastskidorna jag köpte för en hundring förra året. Snön låg vit i paddocken och vis av förra årets totala misslyckande, då vi fastnade i varje frusen hästskit på ängen valde vi den släta sanden där. Och visst gick det bättre! Och snabbare....Fabbe klämde i med ett par små bocksprång men för övrigt var det lugnt. Även två av stallkompisarna kom med upp och fick prova att tolka. Jag fick rida när Nattis tolkade och kände mig fullständigt naken i den engelska sadeln. Det tog några varv innan man satt rätt i sadeln igen men sen gick det bra. Inga avfallningar. Världens finaste snällaste och mångsidigaste ponny har vi för tillfället. Jag undrar verkligen om vi kommer hitta en häst som Fabian?
Vi passade även på att skotta halva paddocken så vi kan sladda i morgon. Jag ska rida lektion klockan tre och förhoppningsvis få lite feedback på den här nya djupa formen vi hamnar i hela riden. Är den rätt? Eller ska vi försöka jobba högre upp och hur gör man det???
Lite trött och med en hel del mjölksyra i benen åkte vi hem,tog en snabb dusch och sen i väg på födelsedags kalas. Riktigt riktigt trevligt var det idag, som vanligt på familjekalasen och som vanligt väldigt god mat. Förstår inte hur min kusin klarar av att laga så god mat till så många personer...