äntligen lite satans sol!!!!

Det är nästan så man blir lyrisk efter allt regn. Vaknade kvart över nio i morse och då somnade jag ändå före tio. Jag tror jag är trött. Maken har börjat tröttna på mig, men det är de här tidiga mornarna. Jag har aldrig sovmorgon längre det senaste jag börjar är ju klockan ett och då måste jag ändå gå upp klockan sju för att hinna till stallet innan. Resten av veckan går jag upp fem och sex och sen är det ju full fräs tills man lägger sig och just nu är det rund nio för jag vill hinna läsa...fast jag hinner aldrig läsa för jag somnar.

De där sömntabletterna som Mor ska ta med hem kanske inte är precis nödvändiga just nu? Men jag vet ju hur det är, rätt som det är kan jag inte somna igen. Aldrig är man nöjd.

Det var nästan så man blev lite tårögd när rullgardinen åkte upp. SOL?! och så lägligt  för planen vara att rida ut vid PRK. Jonte mötte upp vid vandrar hemmet där vi ställde transporten idag för det var så fullt vid stallet. De galopperade massor, precis vad Fabbe behövde, helt svett var han och väldigt lugn och avslappnad när vi åkte hem. Det är så vackert uppe vid Maderna och det gör mig lite ledsen när jag tänker på att det snart ska gå en motorväg genom skogen så man inte kan rida där längre. Dessutom verkar det som om det kanske ska bi cykelväg på Stans väg så frågan är vart alla ryttare ska rida i framtiden. "Bo på landet mitt i stan" är en kass slogan för en kommun som bygger bort alla möjligheter till naturupplevelser! När de är färdiga ska jag ta mitt pick och pack och flytta till en trevligare kommun, helst en som satsar pengar på barn, skola, gamla och naturen...nåt tips?

Nåväl dagen blev över förväntan och när vi kom tillbaka till stallet kom äntligen Karins häst Latina. En jättefin Haflinger och i kväll ska även HerrMan dyka upp så nu är stallet fulltaligt och alla inhysingar är super trevliga!

Karl är på fest i kväll så jag och alla barnen ska slå på stort och äta god mat och se på film som han inte gillar. Och äta MASSOR av glass och godis...hehehe

Maderna

Det här är vad jag ser...

Underbar galoppsträcka

Småprat på vägen

Maderna igen

Hur kul som helst!

Inkörning av Fabian del 1

Låt mig presentera min nya polare Vilde Bill (fråga mig inte varifrån han fått det smeknamnet...) I går när jag kom till stallet hängde det en väldigt tung körsele till en nordsvensk i stallet. Jag förstod att det var Bill som tagit mig på allvar när jag sa att det skulle vara kul att köra in Fabian eftersom det går så bra när jag tömkör. 

Till en början vill jag bara säga att det är tungt! Alltför tungt för mig helt klart och stackars häst...Men Bill hör till den gamla skolan så på med selen och ut och tömkör. Fabian skötte sig väldigt fint tycker jag. Både trav och skritt funkade fint men jag vågade mig inte på att gallopera, selen är minst ett nummer för stor och hänger runt buken. (ähhh det gör inget...)

Det blev en väldigt bra men lång stall dag. Min plan var att åka upp och träna att lasta själv med repgrimma. Men så ringde Nattis och sa att hon ville rida i paddocken direkt så jag fixade hönäten och sen tog jag en promenad ut i skogen och plockade lite trattisar. Man tror man går långt när man plockar svamp för kroppen blir så trött. Det gör man inte. Jag satte på Appen "runkeeper" och såg att jag gick hela 400 meter. Jag hoppas den visade fel för det tog mig en timme.

När jag kom tillbaka åt vi middag innan vi satte i gång med att mocka och sopa. Det var då som Bill dök upp och tyckte vi skulle köra lite... Selen som sådan är gammal, sliten och unken men i ena endan satt de mest fantastiska tömmar jag hållit! De plockade jag av och hängde in för att använda varje gång jag tömkör. De är till låns förstås men saker ska ju användas. Sen åkte Bill och kom tillbaka med en planka som Fabbe skulle dra. Det funkade inte. Sen åkte han kom tillbaka med ett par skaklar... Jag kom till stallet klockan tre och åkte hem åtta! Gissa om jag är trött nu? Med Bills hjälp är nog Fabian snart redo att dra stock i skogen. Nattis var väldigt duktig med. Hon skulle göra Gammelsläkten stolt!

Lite mer fart Hästen här...

Nattis är duktig!

hur?

Den frågan kan man ställa sig väldigt många gånger i väldigt många olika sammanhang. Just nu undrar jag mest hur mycket det kan regna och blåsa innan man helt enkelt går under av tristess?  Jag var i Alingsås på förmiddagen och fick därifrån med mig en bok. "Det goda värdskapet" av Jan Gunnarsson och Olle Blohm. Min första plan var att jag skulle ta ut lite komp i förskott idag, jag vet att joag kommer jobba 12 timmar extra de närmsta veckorna. Jag var hemma vid 12 och tänkte att det blir perfekt en halvtimmes rast och sen en timmes komp. Men såö öppnade jag boken och började förbereda mig inför Alpveckorna. Och vilken bra bok sen. Det blev ingen komp i stället satt jag över till klockan var efter två innan jag kom i väg till stallet.

Då hade det sköna varna höstvädret med lite lätt dis förbytts mot regnigt och VÄLDIGT blåsigt väder. Naturligtvis hade Fabian rullat sig. Om vi kunde sälja leran i hagen som inpackning skulle vi vara rika. Men Fabian betalar inte för sig, han bara kostar...

Jag gick ändå upp i paddocken för ett dressyr pass. Alla som någon gång försökt rida dressyr utomhus i 17sk/m och regn vet hur svårt det är att få till det. Idag gnisslade det så i träden att till och med Fabian kastade sig åt sidan titt som tätt. Tack och lov är det inte så svårt att sitta kvar men det är lite svårt att få till bra fattningar då. Vi jobbade med skänkelvikningar och framdelsvändningar  på ruter ess och bitvis gick det bra. Bättre än sist men han har ingen direkt bjudning just nu. Inte jag heller så efter 45 minuter när Fabbe bara körde in nosen mellan frambenen och ville vända rompan mot regnet la jag ner allt ihop och var väl ganska nöjd med  det. Stod i stället och kliade ryggen på honom och pratade med det sista paret in i stallet som ska dyka upp på söndag. Ung tjej med ponny. I Nattis ålder så jag är fortfarande enda vuxna...Men snart kommer en till hoppas jag.

nej nu behöver jag äta och glo på TV och slippa tänka på att det regnar. Hur mycket regn tål själen innan den krymper?

Icke stalldag

De finns, dagarna då jag inte är i stallet. De är sällsynta men inträffar regelbundet på tisdagar. Idag är tisdag och alltså en vilodag för mig. Det brukar behövas för tisdagar är den dag jag jobbar mest. Idag var förstås en ovanlig tisdag på flera sätt. Det började bra med god återkoppling på gårdagens möte och sen hade jag förmånen att jobba med skolbarnen. Faktiskt var det så roligt att jag fick mer energi än det tog.

När jag kom hem ville maken att jag skulle laga middag medan han tog en promenad. Självklart gjorde jag det (jag lagar kanske mat tre dar i veckan som mest) det blev fläskfilé med viltkryddor, och trattkantareller. Jag skördade också de sista bönorna och en hel del rödbetor som smakade perfekt. Men ett glas rött till blev det en utsökt tisdagsmiddag för den mest kräsne. Maken var också nöjd...

Det finns bara några stackars tomter kvar i växthuset och av dem tog jag in se som börjat mogna lite och hängde i köket... Jag tänker alltid på mormor när jag gör det. Hennes stora skål med mogna och omogna tomater som man fick äta hur mycket man ville av (antagligen för att Morfar inte gillade tomater). Jag har tänkt mycket på Mormor den senaste veckan jag vet inte riktigt varför men det känns både sorgligt och väldigt skönt. Morfar har ju varit mest i min tankar det senaste året, kagg drömmer fortfarande att vi pratar om viktiga saker. Men nu verkar det som om det är Mormors tur att prata med mig lite... Jag får väl ta mig en tur till graven snart och samtal lite...

I morgon ska jag till en skola i Alingsås och hälsa på. Jag kommer vara där i två veckor på uppdrag dådet ska väl bli tid för ett par turer då.

I kväll ringde mamsen och jag Sälen så glad.hon har bara varit borta i en vecka drygt med det var lite gott utgöra hennes röst, vi brukar ju höras så där ett par gånger i veckan och det blev lite tyst. Hon har sett. Vändans skönt förstod jag. Gladde henne säkert att höra om det urusla vädret här!

svårmotiverad

När jag vaknade klockan 8 och hörde regnet låg jag kvar i sängen alldeles för länge och reflekterade över mina olika möjligheter att slippa gå upp. Sjuk?...nej. trött? inte egentligen efter ca 9 timmars sömn...ont? Ja i rygggen men det blir bara värre av att ligga i sängen...

Alltså gick jag upp och åt frukost. Och funderade på hur jag skulle slippa åka till stallet i regnet. (läs ovanstående igen) Hämtade tidningen och märkte att det nog var lite uppehåll trots allt och dessutom ganska varmt. Efter kaffe och macka var jag ombytt och iväg.

Jag tömkörde Fabian som jag planerat och trots att jag ganska omgående var genomvåt om fötterna eftersom paddocken är allt annat än väldränerad hade jag plötsligt kul. Fabian också tror jag. Han hittar sin egen form ganska fort i tömmen och är väldigt lyhörd. Jag funderar fortfarande på hur jag ska få honom lika fin under ryttare. Kanske byta ryttare? Vi höll på en timme och sen fick han gå ut i hagen igen. Idag hade han inte hunnit rulla sig spå jag var bara 1 timme och 45 min i stallet totalt.

hemma har jag alltså ätit god lunch (tack för svampen Sussie) och slappat en stund. Det behövs för i kväll ska vi hålla föräldramöte och det blir man alltid lite trött av.

Jag börjar sakna min Mamma som varit borta en vecka lite drygt tror jag...Hoppas hon har det himla bra med Syrran...

jösses

fjärilslarv eller puppa?

En sån tur att helgen är slut snart för nu måste jag nog vila. Efter att ha somnat en stund i sängen åkte vi till Stenungsund för att gå på middag. Det krävdes naturligtvis övernattning för en sån lång resa så jag kastade ner en tandborste i handväskan och ryckte till mig en sovsäck på väg ut genom dörren. Väl framme korkade vi genast upp en flaska bubbel och sen fortsatte det på den vägen tills klockan var ungefär halv två. Då hade fem sex flaskor vin spårlöst försvunnit och en god middag slunkit ner i magen också helt spårlöst. Vi fick till ett efterlängtat Skypesamtal också med Lovisa i Shanghai. Hon måste haft rätt kul på vår bekostnad klockan sex på morgonen. Vi hade ganska kul på vår bekostnad. Lyckades efter ca 20 minuter lista ut hur ljudet fungerade...det säger en del om tillståndet. Det gör den här bilden också. Framför allt att jag la upp den på facebook innan jag gick och la mig...väldigt gulligt. Lite larvliknande på något sätt.

Jag sov väldigt dåligt i min mycket för trånga sovsäck på en soffa som sluttade inåt två grader, stark fullmåne i ögonen och en sömnig kamrat vid fotändan. Ett tag försökte jag lägga kuddarna på golvet med de halkade omkring och jag kan inte sova om jag inte får ligga precis rätt. När de små barnen vaknade runt sex eller sju var jag lite lite trött ;)

Lite bråttom hade jag också för Nattis skulle ha NH-lektion i paddocken klockan 12 och därefter skulle jag hinna till Skepplanda och hjälpa Sussie med hennes häst som behövde få galoppera i töm lite.

NH-träningen gick bra, Fabbe är så duktig. Det var lite spännande för idag kom fem hästar utifrån till oss för att vara med. Mest spännande var när de skulle gå genom hagen och alla i flocken ville hälsa. De är stora djur när de kommer farande i galopp.

Det gick riktigt bra med Nicki, Sussies nya häst. Hon var lite spänd och jag fick springa en hel del i galoppen till en början då hon inte fått rusa av sig tillräckligt. Jag Tycker att det är så otroligt roligt att tömköra! Det händer verkligen något annat mellan häst och människa än när man sitter på. Och man kan vara så mycket modigare. För jag tror inte att jag hade velat sitta på i den galoppen... Kul att få hjälpa till också. Sussie är så duktig på det där med hästar så det är sällan det är jag som kan lära ut något. Men med tömkörningen är det så. Jag tror jag ska tömma med Fabbe i morgon också.

Han är fortfarande grining och vi har gett honom lov från dressyren tills han hittat sin arbetsglädje igen. Det är bara skogsridning, tömkörning, NH och bommar som gällt i en vecka. Jag tror det är bra...