Om mig

Mitt foto
Sweden
Tänk om man kunde göra allt det man ville? Tänk om det fanns tid? Livet mitt i livet kan ibland trava på så man glömmer att det är just detta ögonblick som är livet...Jag vill försöka fånga drömmarna i livet och hålla dem levande, om inte annat bara för idag...

tisdag 2 oktober 2012

Icke stalldag

De finns, dagarna då jag inte är i stallet. De är sällsynta men inträffar regelbundet på tisdagar. Idag är tisdag och alltså en vilodag för mig. Det brukar behövas för tisdagar är den dag jag jobbar mest. Idag var förstås en ovanlig tisdag på flera sätt. Det började bra med god återkoppling på gårdagens möte och sen hade jag förmånen att jobba med skolbarnen. Faktiskt var det så roligt att jag fick mer energi än det tog.

När jag kom hem ville maken att jag skulle laga middag medan han tog en promenad. Självklart gjorde jag det (jag lagar kanske mat tre dar i veckan som mest) det blev fläskfilé med viltkryddor, och trattkantareller. Jag skördade också de sista bönorna och en hel del rödbetor som smakade perfekt. Men ett glas rött till blev det en utsökt tisdagsmiddag för den mest kräsne. Maken var också nöjd...

Det finns bara några stackars tomter kvar i växthuset och av dem tog jag in se som börjat mogna lite och hängde i köket... Jag tänker alltid på mormor när jag gör det. Hennes stora skål med mogna och omogna tomater som man fick äta hur mycket man ville av (antagligen för att Morfar inte gillade tomater). Jag har tänkt mycket på Mormor den senaste veckan jag vet inte riktigt varför men det känns både sorgligt och väldigt skönt. Morfar har ju varit mest i min tankar det senaste året, kagg drömmer fortfarande att vi pratar om viktiga saker. Men nu verkar det som om det är Mormors tur att prata med mig lite... Jag får väl ta mig en tur till graven snart och samtal lite...

I morgon ska jag till en skola i Alingsås och hälsa på. Jag kommer vara där i två veckor på uppdrag dådet ska väl bli tid för ett par turer då.

I kväll ringde mamsen och jag Sälen så glad.hon har bara varit borta i en vecka drygt med det var lite gott utgöra hennes röst, vi brukar ju höras så där ett par gånger i veckan och det blev lite tyst. Hon har sett. Vändans skönt förstod jag. Gladde henne säkert att höra om det urusla vädret här!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar