Om mig

Mitt foto
Sweden
Tänk om man kunde göra allt det man ville? Tänk om det fanns tid? Livet mitt i livet kan ibland trava på så man glömmer att det är just detta ögonblick som är livet...Jag vill försöka fånga drömmarna i livet och hålla dem levande, om inte annat bara för idag...

lördag 28 maj 2011

Oj så trött.

Att sitta i sadeln tre timmar var kanske inte det bästa för den gamla kroppen. Jag har sån träningsvärk idag och är dödligt trött... Tur att det var teori på Råda för jag hade behövt en lyftkran för att komma upp. Vi pratade mentalträning och att sätta upp mål. Jag insåg att jag uppnått det mål jag hade när vi bestämde oss för att skaffa häst första gången.
Vi var då i Särö och provred ett urgulligt sto som hette Mimosa. Jag skulle ju  prova efter att ägaren ridit fram henne. Jag var så nervös och red runt,runt på en volt, jag kunde helt enkelt inte komma ihåg hur man vände genom volten! Då tänkte jag att jag skulle lära mig rida så bra att jag vågade sitta upp och provrida hästar och att ägaren inte skulle tycka att jag gjorde bort mig. Det kan jag nu...

Nästa mål är alltså att få till den perfekta sitsen. Så man får 8:or om man skulle bli bedömd ivf...Och att kunna rida till lille Fabian och lära honom gå i form på ett år. Det är mitt mål med ridningen just nu. När jag orkar sitta upp igen alltså. Det gjorde jag inte i dag. Tabasco blev tömkörd istället.

Det gick ganska bra idag, lugnt och fint. jag lyckades göra både skänkelvikning och öppna från marken och fick en rejäl aha upplevelse när jag såg hur han satte fötterna. Vi galopperade även över bommar och gjorde massor av övergångar. Dottern red samtidigt en pigg och glad Putte i både trav och skritt. Jag tror han är återställd efter sista fång anfallet.

Snart är det dags för Dammiddag med tjejgänget. Jag tror jag behöver sova lite innan jag går, om jag inte ska somna på en soffa där...

fredag 27 maj 2011

Ponnymamma!

Vi bestämde oss på plats! Skrev kontrakt och i magen känns det helt som rätt beslut...Famljen har blivit med ny ponny:) Barnen var väldigt förtjusta i Fabian när vi provred i onsdags. Han var helt stabil i ridhuset trots att det stormade så taket lyfte sig. Idag började jag dagen kl 7.30 med frukost innan det blev ett pass på älskade Ned ( som gick något bättre än förra fredagen trots överdriven tittighet i ena hörnet) Jag red för en annan ridlärare idag som var så full av energi att jag blev alldeles lycklig. Min Medryttare Camilla var med för vi skulle direkt till mölndal efter för att ta en andra titt på ponnyn Fabian som barnen blivit så förtjusta i.                                                                                                        Ned på Råda: Tinker




Fabian född 1997, 145 cm hög Irish Cob ( Som en liten tinker....)

Väl där borstade vi världen sötaste ponny sadlade och red ut. Först red jag en stund och hästen gick så snällt iväg trots att det inte var någon annan häst med. Tittade nyfiket runt sig, mest på det gröna gräset han funderade  på om han skulle smaka lite på. Annars var han verkligen helt stabil. Jag kunde trava iväg och tillbaka utan problem och kände mig helt trygg. Redan då kändes det som om jag nästan tyckte ännu bättre om honom! Och Camilla gillad ehonom med så efter 50 minuters skogsridning i uppförsbacke hade vi bestämt att vi inta alls ville ha en nätt liten dressyrponny till barnen uten en trevlig pålle morsorna kunde rida på... Och så skrev vi kontrakt, där och då... Och jag är mycket mycket nöjd. Det känns bara som om det är en evighet tills vi ska hämta hem honom:) Jag vill verkligen lära känna den här lilla pärlan bättre och tänker att vi kanska kan ge honom lite livskvalitet. Han har tröttnat på att gå nybörjar lektioner,bli  borstad och klängd på av små barn. De säger att han varit stallets snällaste ponny men alldelas nyligen har han börjat dra ner huvudet och avsiktligt låtit bartnen glida över huvudet på honom:) Visst låter det som den perfekta ponnyn? Glömde jag säga att han är ganska outbildad och har svårt för att gå i form?...Vi älskar redan vår buse Fabian....

Jag han därefter rida lektion på Tabasco och göra stallet innan jag tittade på Dottern som red och kom hem vid halv åtta. Efter tre timmar i sadeln och ett och ett halvt glas vin är jag totalt slut och ska sova ...en stund innan jag ska till stallet i morgon bitti. Aldrig någonsin har jag varit så glad över en teori lektion!
Skål! (Det blir i champagn den 17 augusti:)

torsdag 26 maj 2011

kan inte bestämma mig...

Idag har jag ägnat varje ledig stund åt att älta! Nu blev det ju inte så många stunder trotts allt för vi hade inte hittat någon vikarie och hade 20 barn. Det gick alldeles utmärkt försås för barnen är ju väldigt rara och väluppfostrade, förstås och gillar sitt "dagis". Men jag ville ju tänka! Ska vi slå till eller inte? Efter att ha pratat med alla häst människor jag känner har jag gjort en översikt av vad vi ska göra med hästen.

  1. Rida i Padock, ute! mest på vintern.
  2. Rida i skogen ute!...mest i vinterväder
  3. Hoppa lite kryss i padocken (när det inte är halt)
  4. Rida barbacka
  5. Tömköra
  6. Gärna pulkatolka 
  7. Gosa. 
Det lutar alltså åt att vi vill ha en stabil, snäll, rund orädd ponny för barnen. Så till slut bestämde jag mig. Och ringde till Ranchens och sa att jag ville komma och rida igen! Ut i skogen, ensam. Ska jag ramla av för att hästen inte är stabil vill jag göra det direkt och inte vänta tills vi har skrivit kontrakt. Och om det fungerar vill vi hyra honom!

Sen Pratade jag med Emma på Vedis och undrade lite över Phantom som barnen är intresserade av. Han är jättesnäll och älskad, inte så viktbärande och bara 140 cm men helt enkelt en jättebra Ponny! Vad svårt det blev....fast jag kan bara rida nån gång ibland för jag är lite för stor...och är jag villig att avstå helt att rida? Ha lite is i magen sa Emma,  men det vete fåglarna...
 Tänk om man kunde få boka Fabian med en liten handpeng och bara kasta bort dem om vi skulle förälska oss i en annan Ponny! Eller tänk om man skulle behålla Tabby?

Jag fick ett litet extra överraskningspass idag på Tabasco för medryttaren blev sjuk. Jag åkte upp på kvällen och hade hoppats på gott väder Alla hästarna var inne så jag kände mig som en elak en när jag sadlade och drog ut min flockberoende springare i padocken. Det var ju vindstilla idag så det gick ganska bra. Dottern fick följa med som vakt för det känns lite olustigt att rida ensam när man vet att ingen kommer till stallet förrän på morgonen. Vi han skritta och trava över lite bommar och jobba lite övergångar innan himlen öppnade sig och det vräkte ner regn på oss. Då hade vi ridit 40 minuter och skyndade in. Lite små hopp men för övrigt tryggt och fint. Men jag inser varje gång att jag så gärna skulle vilja ha en häst där man inte behöver tänka så mycket utan bara kan ta förgivet att det kommer vara tryggt. Kanske en Fabian trots allt....?

onsdag 25 maj 2011

Nu blir det svårt.

Det var en spännande dag idag! Jag hämtade Dottern tidigt från skolan och Kompisen på golfbanan. Båda barnen tog sig lite ledigt för idag hade vi provridningstid på Ranchens. Två ponnys hade vi valt ut till en början Bailys och Fabian. Vi trodde en del på bailys faktiskt men hade hört att Fabian drar sina ryttare över huvudet när han inte vill jobba. Vi kom till Ranchens i full storm så hästarna fick visa tempramen ganska ordentligt. Det var bra men ganska snart insåg vi att Bailys inte var något för oss. Nu sitter ju Dottern som gjuten så hon hade inga problem att sitta kvar när det skuttades lite i början. Lite för liten för Kompisen (för att inte tala om för mig...) Och väldigt mycket nerv...dessutom var den rädd för massa saker...och fux!




Fabian däremot var en klippa! Trygg, stabil, snäll och långsam. Dessutom påminner han om min pärla Ned. Det är lite tinker blod i dem fast Fabian är Irish cob, vad det nu är. När jag såg Dottern på Bailys insåg jag att hon blivit stor och väldigt duktig. Instruktören som var med gav fina komplimanger för hennes sitts. Det är synd att vi inte är redo för ponny med nerv och förmåga men jag kan inte se oss rida den i padocken i öjersjö i storm och 15 minusgrader. Barnen var riktigt duktiga och red riktigt bra båda två. Ingen vågade provhoppa Bailys men båda tog ett par språng på Fabian, vilket gick jättebra. De bytte häst efter ett tag och Dottern såg betydligt mindre ut på Fabbe! Men det gick riktigt bra och han var trevlig mot henne också.


Sen var det min tur och eftersom Bailys nu gick bort för båda barnen tog jag bara Fabian. Han var riktigt trevlig. Inte alls seg eller så utan en pigg liten glad sak. Trotts att taket nästan lyfte sig reagerade han inte med ett öra. Jag red kanske 15-20 minuter totalt och blev ganska så förtjust. Kanske inte en dressyr ponny då men jag kände mig som hemma på den breda ryggen, Som Ned fast kanske 15 cm lägre och betydligt mindre känslig i munnen. Jag fick ett par kort från en film så kvaliteten är inte så bra. Vad tycker ni? ska vi slå till?

Jag blev lite smickrad för efter en kort förfrågan till björn kom det här svaret som gör mig lite stressad
"Hej!

Alla hyrhästar finns hos oss efter den 10 juni. Vad gäller sista datum för Fabian så finns inget sådant utan det är mer avhängigt av om det kommer någon lämplig person som vill hyra. Vad jag förstod på Linda så fungerade det mycket bra när Ni var här och jag skulle se det som en fördel att även
Du kan sitta upp emellanåt för hästens utveckling. Åk gärna och prova Alice men återkom så snart Du kan ifall Du är intresserad av Fabian, tror dock
inte han blir kvar särskilt länge då han redan ska provas igen på fredag.

Mvh
Björn"

tisdag 24 maj 2011

min snälla fina häst...

I dag har han gjort sig förtjänt av att bli kallad världens bästa häst. Det stormade rejält och regnet gjorde oregelbundna besök...mest från sidan...Jag hade en kompis med till stallet idag som inte har ridit på 2.5 år och hennes rara flicka. Vi hade tänkt fika och rida tillsammans men så ville Puttes matte rida själv så vi blev ensamma i padocken till en början. Jag mutade mina stallkompisar med en glass så efter 20 minuter kom de upp i padocken med sina ponnys. Tabasco var spänd med snäll när jag värmde upp och så fort Josse började rida (när ponnysarna kommit) var Tabby så otroligt snäll. Hon fick ett kul, men muskelkrävande pass i 25 minuter innan hon bara inte orkade mer...Skulle tro att hon borde träna lite innan vi ska på läger ihop i sommar...Men själva ridningen gick bra för henne och när jag skulle rida efter henne var han helt lösgjord och jag fick till bästa galoppen någonsin. Kanske att Tabasco var som hemma idag. Ponnytjejerna tränade gymkhana och fror runt som studsbollar överallt.  Rätt som det var kom en ponny farande framför nosen, men inte gjorde det nånting...

Dottern fick också rida en sväng både trav och galopp och han var så fin så fin. Josses Flicka travade lite och Dottern ledde. Sen fikade vi och fick hitta på vilka lögner vi skulle dra hemma så att Maken inte skulle tro att vi skulle svälta ihjäl av näringsbrist. Nu kl 21 funderar jag på om inte lite middag skulle sitta fint. Men jag ska ju bli ponnyryttare snart så lite bantning är väl bara att vänja sig vid...eller inte

måndag 23 maj 2011

Taklags fest igen...

Några år senare är alltså taket utbytt. Nu ligger ett vitt och rent kanalplast tak på mitt växthus. jag undrar hur länge det är vitt och inte grönt? jag undrar också hur man tvättar ett plasttak när det är fullt av alger. det behöver jag ju inte tänka på just nu Just nu behöver jag tänka på ogräs. Det finns mycket av den varan  rabatterna. Konstigt nog. Jag brukar faktiskt hålla undan lite bättre. men det är klart, i år gör det faktiskt ont i ryggen efter 30 minuters trädgårds arbete så man hinner inte så mycket.

Jag skulle ha ridit idag men redan innan jag ringde höll jag tummarna för att gruppen skulle vara full. Jag ville verkligen få klart taket idag, jag skulle vilja så lite bönor och köpa några tomat plantor i morgon gärna. jag har 12 säckar jord som nån stark får bära in, kanske sonen om jag betalar bra. Kanske maken om jag blir snål. Jag hade tur så direkt efter jobbet fick vi jobbar undan lite. Maken fällde dessutom ett träd och tog vara på veden. Vi har inte på snart 15 år köpt en enda vedklabbe! Varje år är det något träd som dött eller växt sig för stort. Visst kan man undra hur vår tomt skulle se ut om vi låtit alla träden vara? Rena urskogen antagligen....

På jobbet idag kom det en journalist och pratade med mig och en kollega om ett gammalt malätet genus projekt vi försöker blåsa liv i igen. Det tog jättelång tid och jag hade en vikarie i barngruppen och var lite småstressad över det. Allt gick fint idag och vikarien var jättebra tack och lov. I morgon får jag jobba lite extra och det är väl inte mer än rätt nu när jag gjort av med så mycket pengar på lyx saker.

söndag 22 maj 2011

Trevlig kväll!

Igår fick jag en mycket trevlig kväll med mina goda vänner och lite för mycket vin. Solen lyste faktiskt underbart och framför grillen smakar det så gott med bubblande rosévin...Det är inte lika roligt när man vaknar dagen efter, jag hade glömt bort det. Så dagen fick snabbt om planeras och stallet fick vänta.

I stället började vi sätta upp växthus taket. Jag förstår inte varför det nödvändigtvis ska vara så högt i tak? Det var näst intill omöjligt att få ner taket och när jag står och vinglar på en stege och sträcker mig för att få in de små stålfjädrarna som ska hålla det hela på plats så undrar jag. Dessutom har de skickat kanalplast som är 5 cm för lång så jag får stå och såga innan de kan monteras. Det är inte alls bra att göra sådana saker när man är lite...ska vi säga seg, i kropp och huvud.Men halva taket är på plats och om jag inte ska rida i morgon hinner jag kanske sätta upp ett par till. Under hela tiden vi jobbade lyste solen, kanske mest bakom molnen men det var varmt och stilla.

Sen åkte vi till stallet och då började det storma. Såklart. Vi han väga upp lite mat och sopa innan Vi fick reda på att Putte skulle skos så det blev ett super snabbt ridpass i padocken. Tabasco verkar ömma lite på manken, kanske ett skav som stör efter den nya padden? Sur när jag sadlade med så jag tog den gamla padden och ridningen gick efter omständigheterna ganska bra. Det är verkligen svårt att få till det när han spänner sig i blåsten, men så länge vi inte skuttar runt är jag ganska nöjd. Precis när vi ridit klart öppnar sig himlen och regnet vräker ner så vi hade kanske tur trotts allt. men jag var inte riktigt lika glad i regnet när jag tömde och nyfyllde hösilage automaterna. Visserligen var regnet ganska varm men när det rinner i rännilar innanför jackan och låren blir helt genom våta önskar man sig mest en dusch! Faktiskt.