min snälla fina häst...

I dag har han gjort sig förtjänt av att bli kallad världens bästa häst. Det stormade rejält och regnet gjorde oregelbundna besök...mest från sidan...Jag hade en kompis med till stallet idag som inte har ridit på 2.5 år och hennes rara flicka. Vi hade tänkt fika och rida tillsammans men så ville Puttes matte rida själv så vi blev ensamma i padocken till en början. Jag mutade mina stallkompisar med en glass så efter 20 minuter kom de upp i padocken med sina ponnys. Tabasco var spänd med snäll när jag värmde upp och så fort Josse började rida (när ponnysarna kommit) var Tabby så otroligt snäll. Hon fick ett kul, men muskelkrävande pass i 25 minuter innan hon bara inte orkade mer...Skulle tro att hon borde träna lite innan vi ska på läger ihop i sommar...Men själva ridningen gick bra för henne och när jag skulle rida efter henne var han helt lösgjord och jag fick till bästa galoppen någonsin. Kanske att Tabasco var som hemma idag. Ponnytjejerna tränade gymkhana och fror runt som studsbollar överallt.  Rätt som det var kom en ponny farande framför nosen, men inte gjorde det nånting...

Dottern fick också rida en sväng både trav och galopp och han var så fin så fin. Josses Flicka travade lite och Dottern ledde. Sen fikade vi och fick hitta på vilka lögner vi skulle dra hemma så att Maken inte skulle tro att vi skulle svälta ihjäl av näringsbrist. Nu kl 21 funderar jag på om inte lite middag skulle sitta fint. Men jag ska ju bli ponnyryttare snart så lite bantning är väl bara att vänja sig vid...eller inte