Och på tursidan räknas att jag red i en varm soldränkt paddock. Jill kom med en sadel men den var alldeles för trång för Manolito! Uppenbarligen är han bredare över bogarna än vi trott. Problemet med min sadel är att den är för låg i framvalvet så manken inte riktig får plats. Vi provade att lägga på den med en buildup pad under och det såg först ut som om det skulle fungera bra. I stallgången såg det bra ut. Jag satt upp och det kändes om ett stort motstånd när jag skrittade och travade och Jill tyckte nog att vi skulle ta av den. Tråkigt...så det blev till att springa ner och hämta dressyrsadeln och börja om. Det blev tyvärr inte så mycket bättre för han ville inte riktig jobba idag trots allt. Kanske att gårdagens klätterpass och dagens värme var för mycket? Ivarje fall fick jag några goda pointers och får jobba vidare. Prova ett annat bett på westerntränset till en början men jag vet ju att han går bra på det när jag gör rätt, vilket jag tyvärr hade svårt att göra idag. Wellwellwell...
Snygg blir han i utrustningen i vart fall.
Besvikelse får man ju leva med och det är ju bara att ta nya tag på onsdag. Fabian blev riden av en av Jills medarbetare idag. En kort stund bara för att känna lite på honom. Jag hoppas det innebär att hon kanske skulle vara intresserad av att hyra honom nästa år. Det hade varit så otroligt skönt att veta att någon jag känner tar väl hand om honom. Han har det nog ok på ranchens också om det är så att han blir kvar där men hos Jill slipper han ridhus och monotont arbete.
Vi betade hästarna en lång stund efter ridpasset. Det är faktiskt en av de godaste stunderna på dagen just nu. Det tar sin lilla stund och man hinner filosofera lite om livet. Och när vädret är som det är den här veckan får man passa på. Bara en kvart efter kom åskovädret så det var väl tur att inte dottern låg här då!?
Vad mer kan man säga om dagen? Inte mycket alls faktiskt. Veckorna just nu handlar om att jobba och sen åka till stallet. Imorgon ska Nattis rida för Amy och då vill hon att jag ska filma så klart. Skönt att det inte är Alingsås på onsdag och det är faktiskt bara en gång till innan sommarlovet. Fabian ska tillbaka den 11 eller 13 juni och vi fasar lite för det, vi kommer gråta så hårt att vi inte kommer kunna köra bilen hem. Antar att vi borde åka direkt till hagen och krama Manolito för att mildra sorgen lite. Tur i varje fall att vi hittat en ponny som kan ta Fabians plats innan vi skiljs åt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar