Om mig

Mitt foto
Sweden
Tänk om man kunde göra allt det man ville? Tänk om det fanns tid? Livet mitt i livet kan ibland trava på så man glömmer att det är just detta ögonblick som är livet...Jag vill försöka fånga drömmarna i livet och hålla dem levande, om inte annat bara för idag...

lördag 1 juni 2013

Lat dag

Vi gick upp tidigt. Åkte till stallet för Nattis och Ronja skulle rida ut i sommarvärmen. Själv blev jag kvar i stallet och städade skåpet. Nu fick jag tillbaka för all tid som gick åt när kvarkan bröt ut. Det tog bara en timme att torka ut och städa alla saker. Det var inte en större uppoffring att sitta i gräset på en filt och göra rent ryktsaker i solen. Visste ni att det finns en fågel som säger "god morning"? Det gör det i syrenen bredvid hagen. Kul första gången men efter ett tag...god morning, godmorninggodmorning...ja ni förstår. När man väl hört det så hör man det hela tiden.
Det är ett par lådor som ska tömmas till men jag tror att jag väntar tills Fabian flyttar hem och knör in allt i skåpet.

Efter lite drygt en timme kom flickorna långsamt skrittande från skogen. De hade varit vid Kåsjön och badat hovarna och haft jättemysigt. Tänk vad glad man blir när man ser att ungarna må bra. Vi var klara i stallet redan vid tolv. Nattis skulle sova hos Thea så jag körde dit henne innan jag satte igång med trädgårdsarbetet. Klippte rosorna från allt som frusit. Det blev inte mycket kvar på en del av dem. En timme arbete, en timme in skuggan. Sen en timme på soffan på altanen när åskovädret drog in över mig. Somnade en liten stund.

Eftersom vi skulle grilla så var det dags att fixa fram kol, vin och snacks. En halv påse ostbågar och ett allt glas vin senare känner jag mig miserabel. Magen knorrar och lätt illamående ställer jag mig vid grillen. Det blir Texas Style sirlion steak. Gott som bara den men jag får bara i mig köttet och vinet. Potatisen hamnar i komposten. Sen sitter vi i hammocken och pöser i kvällssolen bara vi två. Och allt jag kan tänka på är att magen kurrar och att jag vill lägga mig ner igen. Sommar är fantastiskt och trots senaste veckan har jag svårt att känna mig rädd när syrenen doftar och koltrasterna sjunger i skogsdungen. Inte kan något ont hända när man har syrener väl?


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar