Äntligen den stora dagen! Det började bra med en ridtur i skogen. Eller ganska bra. Jag fick ju gå upp jättetidigt och stoppa en banan i fickan till frukost. Det var hels stilla och snön låg verkligen vit på både väg och tak. Hästarna var fortfarande inne så det gick fort att göra sig i ordning för ridtur. Lite väl snabbt kanske för när jag suttit upp på min förövrigt ganska motvilliga ponny kom jag på att jag glömde skyddsvästen som jag aldrig rider utan. Ramla inte av nu bara sa Britt...näädå sa jag och skrittade ut på Fabian som taktade fram och gnäggade efter kompisarna som just då brallade runt i nysnön i hagen. Just där borde jag ha insett att julafton bör firas hemma i lugn och ro. Men vackert var det och Fabian var pigg och glad. Snön var helt orörd, inte ens djuren hade gått runt där än. Det gick undan. Fabian taktade och små travade och tittade sig runt i snön. Bjällrorna plingade i takt med oss och tomtarna kikade nog fram under de vita granarna. Och de var jätte läskiga så lite hopp och skutt blev det. Och sen blev det rodeo! Efter sisådär 20 bocksprång genom blåbärsrisen i uppförsbackarna fick jag tillslut göra ett elegant avhopp i farten. Raksträckan framför oss såg lite väl inbjudande ut;)
 |
| GOD JUL |
Sen promenerade jag hem och Fabian fortsatte att bralla runt som värsta ungponnyn hela vägen hem. En halvtimmes njutning blev det innan krubban fylldes med äpplen, knäckebröd och morötter. även en busig ponny förtjänar en julklapp. Och jag ramlade ju inte av som tur var när jag nu satt utan skyddsväst och allt.
Efter ridturen kom jag hem till dukat frukostbord och tomten hade fyllt strumporna som vanligt. Nu bär det alldeles strax av till Kusinerna för julfirande av hög kaliber!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar