Riktigt nöjd med dagen.

Den började visserligen med att jag vaknade halv nio av huvudvärk...om man åtminstone haft lite roligt för att förtjäna den. Men mej man var i säng i god tid och nykter...låg dock kvar och myste en stund innan vi gick upp och gjorde frukost. Jag skyndade mig i väg till stallet för att ta en kort ridtur. Trode jag skulle vara ensam i paddocken men idag var det fullt drag redan vid elva! Och de andra ryttaren är tonåringar...vart är världen påväg? Manolito fick ett skavsår förra helgen, vi trodde var Nattis sporrar men när jag sadlade dagen efter såg jag att det var dressyrsadelgjorden! Skit...så nu är det till att rida i hoppsadel, barbacka eller tömköra. 

Idag blev det hoppsadel. Jag vill bara säga att den är, om möjligt, ännu mindre än dressyrsadeln! Som en liten stjärtlapp bara. Jag vill ha rejäl pulka eller helst en spark...(westernsadel) utöver att man sitter ovanpå hästen och balanserar ska man visst korta upp stiglädrena så man har knäna under hakan. Det gör jag inte frivilligt utan rider här....

Manolito jobbade på bra och hade nästan vispgrädde runt munnen. Man säger att hästen skummar om den är lösgjord och trivs med ridningen...jag vet inte men han kändes jättefin. Han går ju i lite kort, hög form och trippar på men det blir bättre och bättre! Och galoppen var faktiskt riktigt trevlig idag med. Fast sen när jag frågade tonåringarna om sitsen är ok i hoppsadeln mobbas dom lite och säger att man ska korta upp minst två hål. Då gör man det för man Vill ju vara duktig liksom...

Fördelen är att man roar sina medmänniskor. Nackdelen är att jag efter att ha försökt träna på tvåpunkt sits i 20 minuter har träningsvärk "from Hell" i vaderna nu...och att jag är utskrattad för all framtid. Fick låna en ponnymamma (tack annki) som ledde Manne medan jag försökte hitta balansen. Hehe... Men skam den som ger sig...jag kunde galoppera flera varv utan att sitta tungt på gumpen i slutet. Ska träna mer på det här jag lovar för nån hoppning är det inte tal om förän man kan galoppera rakt fram utan att tappat balansen.

Efter stallet träffade jag Anitha min pappas andra fru och "plastmamma". Det var bara några månader sen sist men då insåg jag hur mycket jag tycker om den här underbara kvinnan och att jag verkligen vill ha henne som en aktiv relation i mitt liv. Jag har ju alltid gillat Anita men vissa relationer finns där i bakgrunden, förgivettagna och bara är. Man ses nån gång om året så där....men nu ska jag se till att det blir andra bullar på den fronten. Viktiga människor ska man vara rädd om! Så idag gick vi till botaniska och fikade innan vi tittade på svamputställning och dalior. Köpte mig också en fantastiskt themugg (nej den behövde jag inte heller men den var orange och hade en trollslända på....) plötsligt var klockan hur mycket som helst och jag fick skynda hem till middagen som min stackars make fick göra igen. Idag baconlindad lax med nån sås och pasta. Alltså han borde bli kock istället för Volvoarbetare.