Sista ridturen...

Åhhh vad det är sorgligt! Tänk att jag varit så dum att jag bestämt mig för att lämna tillbaka min prins. Idag övertalade jag Puttes matte och hennes vän att inte alls harva runt i padockens varma grus utan rida ut i skogen med mig. Jag lockade med en ridtur för kompisen och så gav vi oss ut. Varmt och skönt var det och Tabasco var lugn och fin och helt orädd...Ja sån är han också ibland den lille prinsen...Idag hade vi kunnat möta älgar utan problem tror jag! Vi hittade massor av fina ridstigar och ibland satt jag på, ibland fick kompisen rida. Men när vi om till grusvägen var jag bara tvungen att få prova lite sista galopp. Så länge jag galopperade först gick det ju bra men när lilla Putte kom förbi så blev det sprutt på gammelgubben! Lite små bocksprång han vi därför med innan han åker hem. Han taggade ner ganska bra efteråt och vi hoppade till och med ett par små natur hinder på väg hem. Jag vet att det är dumt med min rygg men nu har jag ju snart två månaders hästfrihet att läka ihop på.

I morgon är det skolavslutning. Dottern var inte så glad efter skolresan då de andra 5:orna fryst ut henne på kvällen. Jag blir så himla arg på ungar men efter ett argt brev till fröken (lejonmamman har rytit...igen) och ett samtal med Dottern där hon lovat att säga till om hon vill byta skola i höst och ett glas rödvin till maten i solnedgången känns det bättre...ibland undrar jag om det är jag eller Dottern som blir argast, eller jag undrar nog inte...jag vet att det är jag! Konstigt tycker jag bara att inte fröken har ringt och berättat vad som hänt...dålig stil tycker jag faktiskt eller hur!?