Begravning

Bara ett år senare var det dags att begrava lilla Morfar. Bogravningen var på Näsets kyrka idag och var så fin en begravning kan vara. Prästen är verkligen helt fantastisk. Hon var med när Mormor begravdes förra året och då liksom nu blev jag väldigt berörd på allra bästa sätt. Nästan så man kan tänka sig att gå till kyrkan även utan att någon måste dö först. allt var väldigt stämningsfullt och jag är övertygad om att morfar skulle ha varit väldigt nöjd om han fått vara med. Och nu har jag faktiskt då förstått att han är borta.

Jag var givetvis ledsen under själva akten men det kändes ändå mycket lättare än när mormor dog. Då gjorde det mig så ont att Morfar var kvar och behövde känna sån sorg. Nu kunde jag känna att det nog var så att de kanske var tillsammans tillslut igen även om den tanken kanske är absurd. Efter var det landgång i församlings hemmet och ett fint tal av morfars kusin. Träffade också lite sysslingar jag inte sett p sisådär 15 år...det är konstigt att det blir så med släkt ibland. Vi pratade om att få ihop nån träff nån gång i framtiden vilket hade varit trevligt.
Nu är Sonen avsläppt hos flickvännen, Dottern hos bässta kompisen och jag åker stax till Massör Maggan för att låta henne ta bort spänningarna i kroppen. Sen blir det middag i Lerum med Mor och Syster innan det är dags att ladda för morgondagens 13 timmars arbetspass med vikarier som vanligt...och påskfirande av mycket enkelt slag...jag förstod på min kollega att jag imorgon ska jobba med två vikarier och fixa påsklunch och firande och dessutom laga maten till 23  ungar då kokerskan är sjuk....inte ens tre veckors semester väger upp för det.