Jag skulle också köpa mer magmedicin men glömde det då jag istället köpte en faktum och började prata häst med en bekant...hjärnan har inte varit helt med mig den här veckan.
Hemma städade jag huset men det syns inte längre för kattungen far runt som ett yrväder och drar ner saker. I går kväll hade hon bitit sönder en leksak så nu är huset fullt med skumgummibitar. Hon är söt men vild och ganska tuff. Morrar över maten så Lancelot flyttar sig, snabbt in med tassen och snor hans matbitar mitt framför nosen. Flyttar han sig inte slår hon lätt på huvudet och då lyfter han ju på det och vipps in med tassen! Och så jamar hon konstant. Och rymmer...vi får se hur länge vi lyckas behålla henne inomhus. Det kommer bli en grym jägare av henne tror jag.
I veckan red jag tre dagar så på lördag tömkörde jag. Det blåser hela tiden tycker jag men det var i varje fall uppehåll. Det gick bättre än sist och efter en timme hade vi båda fått den motion vi förtjänar. Väl hemma var jag frusen och trött så jag duschade och la mig under en värmefilt på sängen. Där låg jag kvar och rensade i foton från Kina som ska bearbetas lite och sen ska jag göra en fotobok. Väntar bara in lite fina foton från Lovisa och de andra tjejerna för att få en komplett bok.
Det var litet tur att jag vilade för på kvällen var vi bjudna till Mona och Niklas på middag och halloweenmuffins... Vi spelade sällskapsspel tillsammans med Nattis som följde med. De andra barnen är fortfarande för små att vara med. På väg hem sa Nattis att det är roligt att lyssna på när vuxna pratar nu när hon blivit lite äldre för då förstår man vad de säger. Innan orkade hon inte lyssna...och som mamma måste jag säga att det är roligt att ha en dotter som deltar i samtalet och inte bara lyssnar för hon har också massor av spännande att komma med.
Sonen vill så klart inte följa med. Han ringer istället och frågar om vi inte kan komma hem sent för han har lite födelsedagsfest hemma. Med några nära kompisar...jo huset stod kvar när vi kom hem och han var fortfarande nykter. Den 29:e är det dock fritt fram att gå på krogen och dricka vin till maten hemma så då är det väl slut på den ljuva lugna tonårstiden... Tur att hans kompisar är ett år yngre så jag får chans att säga inte en chans ett tag till även om det blir till dem och inte sonen...fast jag gillar att fostra alla ungar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar