Mannes ben var oförändrat så det blir kalas att ta reda på vad problemet är imorgon. Jag lyckades över tala maken om att åka ut till Hisingen och hämta transporten och den komma till stallet och byts bil med mig så jag kunde leverera transporten och genomföra en affär på en parkeringsplats i Lerum. Allt fick bra, tjejen vár jätte nöjd tror satt jag noga pekade ut alla brister jag känner till. Ungefär lika ivrig att köpa som jag var och hon tittade inte särskilt noga. Dessutom hade hon läst i en annons att golvet var nybytt vilket det inte är även om det är i gott skick. Så det fick jag ju upplysa om men hon slog till ändå tack och lov. Så nu väntar jag bara på att transaktionen ska gå igenom vilket alltid är lite nervöst.
Så nu kan jag åka till vetrinären utan att oroa mig för kostnaden. Som jag har längtat efter att få sålt transporten och sadlarna och så plötsligt händer det, två inom loppet av en vecka! Kvar är bara westernsadeln men den borde få en köpare alldeles snart. Tror minsann jag bad universum om att få sålt sakerna innan besöket i morgon så nu är jag lite religös igen...men hur konstigt det än låter kände jag mig lite sorgsen när jag lämnade transporten till tjejen och den inte längre är min. Jag var så himla lycklig när jag köpte den för tre år sedan, min alldeles egna transport... Det var stort. Riktigt då kändes det inte när jag köpte den nya, kanske för att Wasa finans äger största delen av den?
Håll tummarna för att allt går bra i morgon nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar