mojängare

I måndags hade jag en dum tid inbokad för utvecklingssamtal med Dottern. Hon överlevde även om mattebetyget lämnar en hel del att önska...Jag satt mest och önskade att tiden var annorlunda för klockan 10.00 betyder att man inte hinner något innan och inget efter. Det var lite av en lögn men ändå...

Jag passade på att ta hästledigt och åt därför långfrukost innan jag åkte till skolan. Istället för att mecka med hästen meckade jag med mojänger. Transportens stödhjul gick ju sönder för nån vecka sen och det var värst vad låst jag blev direkt. Jag hade blivit lovad hjälp men jag orkade inte vänta. Jag skruvade av själva klämfästet och åkte till Mekonomen. det är inte ofta jag går dit och just den här dagen kom jag i mina snygga kläder och ett par jättestora arbetshandskar...Mellan tummen och pekfingret bar jag min oljiga mojäng och sa till killarna att en sån behöver jag... Efter lite letande hittade de en på andra Mekonomen så för 90 kronor plus en tjuga för muttrar och bultar var allt ordnat. Ja allt utan att gå grunkan på plats igen...

Idag lyckades jag med detta efter lite ynkande med en rostig grej i ena handen och en annan grunka i den andra så kom mojängen på plats och det fungerade dessutom som det skulle! Mycket nöjd även om ryggen protesterade högljutt åt arbetsställningen... Nu skulle jag lag t upp en bild här på grunkmojängen men mitt lagringsutrymme på google är slut...någon som köpt extra och vet om det är bra?

För övrigt gick ridningen bra, jobbet ok och middagen landade precis på rätt plats:)

söndag...

En hel vecka springer iväg så fort att man undrar vad som hände. Jag hämtade Maken på flygplatsen i tisdags och resten av veckan har varit mer eller mindre en räcka dagar fram till helgen. Det är inte ofta jag är så där genomtrött att jag bara måste sova så fort jag får möjlighet men den här veckan var en sådan. I torsdag var jag till och med så trött att jag somnade en halvtimme på soffan innan jag var tvungen att åka upp till stallet. Både onsdagens och torsdagens ridning var bra. Jag red både Fabian och satt en kortis på piccolina som var ganska så halt i onsdags men i torsdags var det bättre och i lördags syntes ingenting... Fabbe kastade av Nattis i torsdags eftersom han blir så taggad av all galopp. En helt vanlig vecka alltså.

Bästa dagen var väl fredagen, då gick jag direkt hem och la mig på soffan en stund med maken och slumrade igen innan vi fixade lite middag och avslutade kvällen framför en film.

Igår orkade inte Nattis rida utan jag passade på att få ett riktigt härligt timmes långt ridpass i paddocken, helt utan att regnet föll. Det var bästa ridpasset på länge och magmusklerna fick sig en genomkörare som hette duga. Idag promenerade jag bredvid hela vägen ner till Kåsjön och tillbaka i årets skönaste höst väder. Synd att det är så blött i markerna bara. 

Om jag hade avhållit mig från vinet, whiskyn och alla chokladbitar i går eller åtminstone inte stannat på MC Donalds på vägen hem idag hade det kunnat räknas som en sportig träningshelg. Nu får jag räkna den till något annat. Synd att jag fortfarande är  så grymt trött, det kunde ha varit en vilohelg annars...

nyfiken

Idag började jag dagen med ett intressant informationsmöte om kommunens utbyggnad. Kände för första gången på länge att det klack till i hjärtat av nyfikenhet... så spännande planer det finns för Partille. Kanske man får vara med? Om man frågar snällt?

Jag fick ganska bråttom efter det så det var väldigt bra att fabian skulle stretcha kroppen efter det ganska tuffa passet på tävlingen i går. Det blev tömkörning i 40 minuter innan jag skyndade hem och åt resterna från i går.

I morgon kommer äntligen Maken hem efter fem veckors semester! Jag längtar verkligen. Det jag saknar mest är någon att diskutera med vid maten, även om barnen har visat prov på nya förmågor vad gäller diskussionsämnen. Vi har hittills hunnit prata om knark, mänskliga rättigheter, pedofiler och polisbrutalitet. Dessutom han vi samtala om burkans vara eller icke vara, presidentvalet, demokrati, hemlöshet, människors utsatthet, gud, spöken och diverse data spel...

Barnen har väldigt goda värderingar i varje fall så vi har lyckats fostra barn som ställer upp på alla människors lika värde i alla sammanhang. Möjligen att de var tveksamma inför det där med burka...hur vet man om kvinnorna verkligen vill ha en på sig? Om de vill kan de väl få för alla får ju vara som de är...men hur vet man? Och måste man tycka att det är ok om man möter någon på bussen? Eller någon som jobbar i affären? Svåra frågor, inga svar...men så roligt att höra att de kan argumentera och fundera...

Själv funderar jag på vad vi ska äta till middag i morgon, om Maken hinner köpa pellets innan det tar slut i behållaren och om jag ska avslöja för honom hur mycket jobb han gör här hemma. Det förtjänar han nog att veta och med tanke på att jag överlevt att göra bådas sysslor under tiden, men knappt, så kanske vi ska diskutera arbetsfördelningen. Han kommer att bli väldigt glad!

tävlingssöndag

Fin blank och ren var Fabian idag. Det blev en ganska lång dag eftersom vi samkörde med en tjej från stallet i skyttel trafik. Det fungerade så himla bra! Om jag ska säga vad jag var allra mest nöjd med idag så var det lastningen. Jag lastade Fabian helt själv utan medhjälpare och det gick över förväntan. Bara gå på och sätta fast och sen gick jag insidan bak i transporten och stängde bommen utan att han backade bak...lätt som en plätt. Jag kunde också lasta ut själv genom att dra i svansen så man kan säga att vi är färdig tränade nu.

Sen skötte Han sig som en prins. Nattis red på bra så han var väldigt svettig redan efter framridningen. Hon tar inte så många språng där utan försöker mest tagga i gång galoppen. Ett rejält bocksprång blev det där och ett inne på banan. Men det blev också två felfria rundor och två nya rosetter.

Sen var det att stå och vänta i regnet på att transporten skulle komma tillbaka. Det var lite trist och blött men eftersom lastningen gick så lysande så vägde det allt upp det mesta.

Nu är det stor städning som gäller och sen lite slapp soffhäng för i morgon börjar veckan igen och den här veckan kommer maken hem så det gäller att här är riktigt fint....

Tid?

En dag ska jag läsa Bodil Jönsson...kanske att det kan komma en tanke som får mig att förstå. Faktiskt jag ska gå och beställa boken 10 tankar om dig direkt, vänta lite...så nu var det gjort. Två böcker blev det Tio tankar om tid och uppföljaren tio år senare...Jag älskar internet!

Den här veckan har jag haft väldigt lite tid och samtidigt så räcker den precis till varje dag. Det är underligt... Piccolina är absolut på bättringsvägen och jag har haft förmånen att få rida henne två dagar här under hennes igång sättning. Liten liten ponny är det och jag känner mig som ett hus! Men både skritten och traven är trevlig så då sitter jag helt ok trots storleken. Fördelen för mig är att jag får prova på nån annan häst än min egen och att det blir lite extra ridtid. Nackdelen är det där med tid. Jag tror att Kajsa gärna ville att jag skulle rida igen men nu hinner jag inte på ett par dagar...

I morgon ska vi till Gfrk på Pay and Jump. Idag har vi alltså både ridit och badat häst. Oj vad det behövdes. Nu har han också fått ett fint täcke att ha på sig så han håller sig ren tills i morgon. Fast vi får nog åka upp och tvätta lite i morgon bitti också.

Direkt efter stallet var det hem och snabbduscha innan vi åkte för att handla mat. Det gick ju bättre idag än sist. Jag fick matvagnen full. Nu har jag handlat mat för 3300 kronor. Det har räckt till tre personer i fyra veckor. Lite basvaror hade vi ju hemma men jag tror att man kan säga att vi gjort av med ca 1000 kronor i veckan. Nu undrar jag om det är normalt? Kostar mat så mycket eller har jag köpt fel saker? Hur mycket gör ni andra av med i månaden på mat? Inte underligt att pengarna tar slut i vart fall, det underliga är att det kostar mig ungefär lika mycket att hålla ponny som att handla mat...prioriteringar kallas det visst;)

Nu ska jag njuta av kvällen med de där goda svindyra ostarna jag visst köpte och ta mig ett glas rödvin till lördags filmen Det förtjänar jag verkligen efter allt arbete i stallet den här veckan!

blöt kall trött...

Det går faktiskt över förväntan att ta sig upp på tidiga dagen när klockan ringer 5:05. Jag är ganska trött när dagen är slut men då har jag ofta hunnit en hel del. Idag längtade jag verkligen efter ett gott ridpass hela dagen. PÅ gården lekte barnen och solen lyste sådär vintervackert som den gör ibland. Nästan otroligt vackert. Sen åkte jag hem bytte om tog en banan och åkte till stallet. Fabian blev snabbt borstad och klar för ridning. Jag tog till och med av mig ytterjackan och red i fleece. Och så klart började det regna...Först lite smått men allteftersom ridpasset fortskred blev dropparna större. Och större...

Fabian var inte så genomsläpplig till en början men i slutet av passet gick han riktigt trevligt. Massor av frustningar också så han var väldigt avslappnad-och lösgjord i slutet. Det var kul men Piccolina mådde lite krassligt igen så Kajsa ledde henne medan jag red. Hon försökte lägga sig ett par gånger så vi ringde ut veterinären igen. Kajsa var ledsen så klart så när jag ridit färdigt bad jag henne ta hand om Fabian så fortsatte jag att leda runt i ytterligare 40 minuter i regnet så idag har jag fått mer än min beskärda del av frisk och fuktig luft. (minns en sådan situation med Hästen Musse för några år sedan tack och lov inte lika illa med den här pållen!)

Veterinären både kollade där bak och sondade idag så jag fick rycka in som ställföreträdande ponnymorsa och hålla i igen. Piccolina är lite spruträdd så man får hålla i rätt hårt...

Förhoppningsvis blir hon snabbt återställd men hon behöver nog röra på sig ganska mycket ett par dagar. När jag väl kom hem var jag blöt och kall ända in i märgen. Nattis fixade fram lite soppa och la in bake-off bröd så efter en dusch och lite varm mat kändes det bättre. Men jag är grymt trött!

Skönt att inte behöva gå en gång i timmen med henne hela kvällen som stackars Kajsa får göra. de tär inte lätt att vara djurmänniska alla gånger:(

söndagsstädning

Det är inte helt dumt att ha rutiner märker jag. Fast barnens entusiasm har onekligen börjat lägga sig. Jag får erkänna att min också har lagt sig lite.

Igår hade vi världens skönaste dag. Mamma följde med till stallet och åkte med till PRK för att ta en promenad i regnet. Hon var väl inte helt nöjd med vädret och i ärlighetens namn kände jag väll också ett lätt motstånd. Fast om jag får välja på att promenera med trevligt sällskap i regnet i en och en halv timme och att stå i en regnig paddock i en timme väljer jag det senare om inte annat för att man känner sig så nyttig:)
Fabian var också glad att han fick galoppera, så glad att han var tvungen att bocka lite...
Mamma bjöd sen på middag på NewYork i Lerum som avslutning på en perfekt tur.

På väg hem skulle vi handla mat men när vi stod i affären ringde Kajsa från stallet och sa att hennes ponny var dålig så vi skyndade därifrån med de t som låg i vagnen och åkte till stallet igen. Gaskolik var det troligen så vi blev kvar där och hjälpte till när veterinären fixade.

Tur vi hade ätit middag för väl hemma hade vi inte mycket mat i kassen. Det blev filmkväll och alldeles för mycket räkor och mörk choklad.

Idag var vi i stallet och Nattis tränade hoppning inför clear rounden på Gfrk nästa helg. Det gick riktigt bra även om det blev ett litet bocksprång idag med. Nattis tycker plötsligt att det går så långsamt hela tiden. (det gör det...faktiskt även om det går fortare nu än för ett par veckor sedan) Duktig ponny som kom över 70 cm idag... eller om man mäter från bommen så blir det nästan 80...Undrar hur man mäter...?

Så nu är det alltså dags i att ta tag i dagens arbete. Pannan funkar inte, vi måste handla pellets, städa, vika tvätt och laga middag...kanske handla lite mer mat också? Fy vad trist....