även huvudet önskar semester...

Igår var det bara kroppen men idag verkar faktiskt huvudet ha tagit semester också. Utan att ha berätta det..inte bra! Det är inte så att jag tappat bort något. Än. Det känns som om det kommer innan kvällen är slut. Just nu sitter jag i fika rummet och väntar på att kvällens planering ska börja. Eventuellt kommer jag att somna. Jag hade nämligen mycket svårt att somna i går kväll dels för att det var söndag men mest för att nacken gjorde ont.

Jag gjorde inte särskilt mycket hårt jobb egentligen men så fort arbetsställningen blir annat än att titta rakt fram blir det problem och i går tittade jag upp några gånger för att se vad jag gjorde över huvudet. Allt över huvudet är överhuvudtaget att ta sig vatten över huvudet! Så nu väntar jag med tillförsikt på onsdagens laser och hoppas att elaka MassörMaggan kör in sina fingrar i triggepunkterna. Jag önskar att den dumma nacken också kunde bli lite bättre men eftersom det gått två och ett halvt år sen olyckan får jag nog lära mig att leva med att inte kunna titta upp. Bara för att vara extra irriterande lyckades jag backa in bilen i en stolpe också med en djup lackskada som resultat. Bara för att jag inte kan vrida på huvudet...surt. Undrar om försäkringsbolaget köper det? Jag använder alltid speglarna när jag backar just därför men i går var jag väl lite slarvig och kanske lite trött. Då blir det dyra misstag.

Vi har bestämt oss för att vi ska försöka hitta en ny häst/ponny till efter sommaren. Tabasco ska lämnas tillbaka den 10 juni samtidigt som barnen ska på läger på Vedbände. I dag sökte jag Emma för att säga att vi vill hyra efter sommaren och fråga om hon kan matcha barnen med en perfekt ponny under lägret. Kravlistan är väldigt lång.

1. Lättlastad
2. Helt j...la stabil i skogen, ensam...och inte busa när man rider
3. Snäll
4. Barnen ska kunna rida och tävla lite clearrounder
5. Mamma #1 ska kunna rida Mamma #2 också... 
6. Funka i storflock och inte ha fångtendenser
7. Välutbildad och gå i form lätt

Ja jag tror kanske inte att alla krav blir uppfyllda men eftersom det i första hand ska vara barnens utvecklingsponny känns det viktigt med en snäll och lugn ponny ( och eftersom mammorna inte vågar rida busiga hästar får inte barnen göra det heller)

Kanske kommer vi ångra oss och önska oss Tabasco tillbaka, jag saknar honom redan nu. Men det är kanske barnens tur nu? Jag har ändå sagt att det är Dotterns tur nästa år...i ungefär 4 år nu. Och eftersom hon är ganska smart genomskådar hon nog mig snart om jag inte håller mitt löfte.