Han är här!

Lång väntan har det varit men nu
är han här! Äntligen. Det var lite pirrigt innan han kom men punktligt körde Björn upp på gårdsplanen och lastade ur en hyfsat samlad ponny. Med tanke på att det var hans andra transport i livet så var det ju skönt att han fick sällskap av en trygg van ponny som skulle till stallet nästgårds. Fabbe fick stå inne ett litet tag med de andra ponnysarna Safir som bor på stallet och Bellman som bor på Partille och åkte dit på eftermiddagen... Naturligtvis skålade vi som traditionen bjuder i champagne. Till och med Dottern skålade, det smakade inte gott. (alkoholfri får jag väl nämna här kanske...Lika mycket eftersom Vissa skulle jobba och Andra skulle rida lektion...)

Efter att ha borstat och myst en stund verkade han ha funnit sig tillrätta ganska väl. Han är lite busig tror jag och ganska stark. Det blir till att sätta på repgrimman och ringa Bea ganska omgående för att ge barnen en lektion i hantering av busiga egensínniga ponnys:) Han var väldigt snäll att hålla på med och stod stilla när vi borstade och kammade. Jag vet inte men under sommaren hade jag hunnit få en bild av en riktigt tjock och ganska ful ponny men när han kom idag kändes det väldigt bra i hjärtat...Han är så söt.

Jag hade ju en ridlektion i dag igen och kände redan innan att kroppen kanske inte riktigt var med på noterna. Lite för lite mat, lite för mycket spänningar kanske. Vi skulle träna programridning för tanken är att vi ska rida upp i morgon. Det kommer inte att går så bra. Min häst Simba har absolut sprungit väldigt fort...med huvudet i taket och en vante på ryggen. Fem minuter på slutet blev det bra ridning men jag är så grymt missnöjd med mig själv...jag vet att jag kan bättre men när det går fort och hästen halkar och snubblar vågar jag inte rida framåt tillräckligt. Jag tror att jag ska köra den här varianten i morgon, då kanske jag får lite höga procent. Fast det kan ju inte bli sämre än det var på Ned förra året;)