men hejsan vad det går...

Redan mitten av oktober! Och man följer bloggen bakåt ser man att jag utropar detta ganska regelbundet...det måste vara ett tecken på att tiden går för fort om inte annat. I måndags hade vi arbetsplats träff, vilken började ganska oinspirerat, kanske för att det är svårt att upprätta inspiration måndag kväll. Det blev bättre ju längre kvällen gick som tur var. Fast jag kom ju inte hem förrän halv nio.

Igår hade vi stalldag istället för i måndags så då åkte jag direkt till Öjersjö. Jag mockade Dottern ryktade. Sen fick jag faktiskt äran att rida lite! Det ni. Så man skulle kunna säga att Dottern gjorde i ordning Ponny och gick till paddock medan jag fixade lite. När jag tittar upp kommer Fabbe travande lite lagom lojt genom hagen med en ilsk flicka bakom. Jag han fundera på om hon ramlat av, men det hade hon inte. Han vände när hon öppnade grinden, och sprang hem...kanske ville han ha godis? Haha charmig ponny det där. Han var lite busig i ögat när jag satt upp så jag undrade allt om han skulle vara snäll. Det var han. Dottern tyckte absolut att jag skulle prova den sköna galoppen nu när jag inte ridit på länge...Tror hon ville försäkra sig om att han inte skulle bocka innan hon satt upp. Det gjorde han inte så hon avslutade ridpasset själv medan jag gick och fixade lite middag som vi åt innan vi skulle kvällsfodra och ta in hästaren. En ponny höll på att klämma mig i dörren vilket fick Dottern att oroligt bära ut fyra stora påsar á 4 kg till hagen för att Mor skulle vila ryggen. Charmig unge det där...

Jobbet är också fullt med charmiga ungar, lite många kanske och när kollegor är sjuka och ens egen hals känns lite skrovlig får man lov att gny lite eller hur? Framför allt när man kommer hem halv sju som tidigaste dagen i veckan. Sen fick jag snälla fröken syndromet och lovade komma in extra i morgon för att avsluta bilddokumentationen med ett barn som blev såååå ledset när det gick hem. Jag tänker tvinga mina kollegor att lära sig och kalla det för "handledning i IT". Det är ett bra sätt att slå flugor på smällen.

Hade det bara varit för det....imorgon ska jag gå på gymnasiemässa med Sonen! Han vill verkligen inte gå dit med sin Mor. Mor vill verkligen inte gå dit alls, vare sig med eller utan son. Men alla goda mödrar går på gymnasiemässa med sina barn så det är bara att bita ihop och utstå eländet!

Elände, elände, elände...men så kom Maken med en god whisky eftersom halsen rosslar...Han säger att jag är sjuk...det kan han göra så länge han kommer med sån medicin ...Charmig Make det där....