Om mig

Mitt foto
Sweden
Tänk om man kunde göra allt det man ville? Tänk om det fanns tid? Livet mitt i livet kan ibland trava på så man glömmer att det är just detta ögonblick som är livet...Jag vill försöka fånga drömmarna i livet och hålla dem levande, om inte annat bara för idag...

onsdag 8 augusti 2012

transportfix

Tja. Vad ska man säga annat än att min uppskattningsförmåga ar riktigt urusel? Efter att ha köpt in algtvätt, målartvätt, vit lackfärg och spackel tänkte jag mig en kort tur upp till stallet och tvätta av algerna lite snabbt. Jag tog med en stege så jag skulle nå...jag nådde nästan upp för att nå med handen till taket. Sen att transporten stod så jag absolut inte kunde ställa en stege på ena sidan utan försökte tvätta så gott det gick gjorde inte saken bättre. Humöret var verkligen på topp. Dottern stod och letade efter rävar och gnällde över att det var tråkigt och att hon ville klättra på stegen. Skymningen föll, Britt pratade på vilket var betydligt roligare än att tvätta tyvärr så tiden drog ut och drog ut. Tillslut gav vi upp, packade bilen och jag började fundera på om det skulle vara möjligt att lämna tillbaka färgen. Sa jag att det började regna också?



Åkte hem med ont i ryggen, i nacken och framför allt i självförtroendet. Hur kom jag på att jag skulle kunna fixa det där själv, jag som inte ens kan tvätta min bil? Tröstade mig med att jag åtminstone skulle få en ny snygg skylt där bak eftersom jag nätshoppat det och vinterbroddar och broddverktyg igår.

Maken tyckte jag skulle ta hem transporten och backa in den på tomten då kunde jag ju stå på huset och måla. Jag ska inte skriva vad jag tänkte om honom just då...vi såg en film istället och jag åt upp en hel ask med saltapinnar som tröst.

Men så lyser solen igen på morgonen och maken ska vara hemma hela dagen. Självförtroendet är återställt efter en natts god sömn och jag tänker att visst fasen kan jag hämta hem transporten! Får vi in den mellan grindstolparna kan den ju stå där tills vi besiktigar den om en vecka och jag kanske till och med kan få den tvättad. Så jag åker upp och hämtar den, efter att ha tagit ett ögonmått på grindstolparna...Jag backar ju in bilen där varje dag och har säkert 20 cm tillgodo på varje sida. Hur svårt kan det vara? Liksom...

Det första jag upptäcker är att Sussie ställt min transport väldigt snyggt men den har sjunkit ner 20 cm i ren lera. Tog ett tag att få på den och dra upp den. Jag får ställa den mitt i när jag kommer tillbaka så det problemet slipper jag, dessutom får jag en tre meter bred parkering för mig själv...Riktigt så brett är det alltså inte mellan mina stolpar..

När jag kommer hem inser jag att det inte bara är trångt mellan stolparna det är också väldigt trångt i vändzonen. För att komma rätt måste halva bilen gnida sig i tallen och grannens häck. Maken kommer ut och tittar. Han erbjuder sig att göra det hela men det är ju som sagt väldigt bra med övning. Och att träna backning med transport var faktiskt ett av semestens övningsmoment.

Så jag backar och backar och Maken kollar...(Öhhh du måste liksom svänga den där sidan ditåt...tror man gör tvärt om) Jo tack så långt är man ju med. Men om det bara var att göra tvärt om skulle jag bara sikta på stolpen och så borde den ju komma rätt. Har jag berättat att den ena stolpen blev avslagen 1996 när vi hade en vattenläcka.? Nu sitter den på järnpiggar och vinglar lite om man kommer åt den. Man vill inte komma åt den.

Det tog mig inte lång tid alls. Ganska snart stod den innanför grinden men bilen gick inte att räta upp utan att transporten skulle komma fel. Det var då jag bestämde mig för en favorit i repris. Koppla loss och knuffa runt. Den här gången utan blankis och snödrivor. Vips så var den på plats mellan huset och verktygsboden.
Maken var inte alls särskilt imponerad. Hallå!!! Fattar han inte vilken grym bedrift det var? Vilken KVINNA han har som bara fixar? Nej då han tänker mest på att jag (tyvärr) får komma och be om hjälp med att lyfta stegen och knuffa transporten 20 cm framåt så jag kommer åt...Ingen respekt alls! 




Nu står den ,om inte perfekt så så bra den kan. Jag har fått bort alla alger på tak och sidor och den ser redan ut att vara i bättre skick än för en dag sedan. Solen håller på att torka upp och alldeles strax ska jag gå ut och spackla repor och tvätta bort lim från bokstäverna som stått på sidan. Jag når fortfarande inte upp på taket så jag håller på och funderar ut hur jag ska kunna måla utan att det blir fult. Tror jag ska ta sidorna på taket först en gång och sen hela en gång. Lite olja så är den som ny...
Undrar hur många massager det kommer att kosta mig att bli bra i ryggen igen efter det här? Det blir kanske en dyrare historia än beräknat, jag är som sagt inte så himla bra på att uppskatta saker....



1 kommentar: