Ny fas

Nu känns det att något nytt är på gång. Kramade om ett par barn idag igen för sista gången och en kollega. Just det ena lilla livet där var nära hjärtat kände jag fast det ska man ju inte göra. Känna för dem så där personligt och kärleksfullt antar jag... Fast det är inte så konstigt när man följt familjerna i flera år att det känns när de lämnar. Och att man själv lämnar. Varför ska du sluta fröken? Det är inte lätt att svara på. Men naturligtvis är det för att jag tror det ska bli roligt att prova något nytt.

Jag var på dropin på mitt nya ställe och kände mig lite vilsen. På en främmande gård med små barn jag inte känner. Förskolan är ganska nybyggd och väldigt fräsch. En del är sååå mycket bättre än det jag är van vid medan annat känns mindre och inte lika hemtrevligt. Det saknas ju te.x brandgula fönsterkarmar...bara det ;)  Mitt i allt det där nya och främmande står tack och lov några trevliga tjejer jag träffat förut och min nya kollega känns som om vi känt varandra sen tidigare. Och det känns väldigt bra som om det bara kommer vara att köra igång ett gott samarbete direkt. 

Fast jag kommer sakna det gamla det kommer jag. Min ena kollega frågade om jag hade för avsikt att bli så där sentimental när jag slutar. Det tänker jag. På alla sätt. Jag tror att det är bra med lite vemod faktiskt...

Kvällen har jag använt till att njuta av regn på fönstret och sen spatsera i trädgården i det våta gräset och slåss med mygg om sommarkänsla. Mormors ros blommar mer än någonsin bara för att förstärka  känslan av vemod. Kanske helt rätt känsla så här inför midsommar, årets vemodigaste högtid..