Igen

Igår låg jag i sängen och väntade på melatoninkicken...jag passade på att skriva ett ganska långt och till viss del utlämnande blogginlägg då dagen varit känslosam. Och lite många saker på gång på samma gång. Sen när jag skulle lägga in en bild slant jag och raderade hela skiten. Kanske lika bra det. Kortfattat jobbade jag fem timmar, han inte rida, fick en lång utläggning kring sonens skolgång eller bristen därav, satt en timme på fel ställe och väntade på apt som blivit flyttat men jag inte fått information om. Jag var ganska sur på livet redan innan men när jag vakande i morse var jag glad igen...tandläkarbesöket kostade varje fall 300 mindre än jag räknat med och tänderna var fina...alltid något.

Idag hade vi maskerad på jobbet och en kvart innan jag gick hemifrån kom jag på att jag skulle ha något att klä ut mig i. Turligt nog låg en sjörövarutstyrsel redan packat efter nåt tema för ett par år sen. Jag fick sen spontant planera in en storsångsamling för hela huset och kände mig på topp. Älskar verkligen att få klä ut mig och spexa med barnen och har man bara en trumma funkar allt! Och jag har en trumma...

Mötet med Cikt-gruppen gav verkligen inget nytt så jag förstår inte varför det var så viktigt att träffas just denna vecka? Vi fick i varje fall chans att se varandra, konstatera att vi har jobbet kvar och boka ett datum för heldagsplanering i januari...jag var ju lite orolig att de skulle dra in tiden men så var det alltså inte. Fick ju inte mer heller tyvärr men jag får fortsätta lobba för det.

Sen blev jag sen till stallet men Natta och Thea hade börjat...jag fixade resten när de red och tog det lugnt. Inte när jag skulle ta in för den ena ponnyn i sjukhagen är numer även lite sjuk i sinnet. Lite överskottsenergi gör att han brallar runt en del. Så redan när jag kom in i hagen hade han bockat ett tag och när jag tog ut honom ur sjukhagen både stegrade han och bockade och drog en rallban runt mig! Det blev till att vara sträng och backa backa backa...inte en gång utan tre-fyra gånger ballade pållen ur. Tack och lov fattade han att det var bäst att stanna på en replängds avstånd för varje gång han kom närmre skakade jag grimskaftet och backade ett steg. Hade hjälp med att öppna grindarna för det är svårt att hantera brallande häst och elstängsel samtidigt. Är mycket glad för att jag lagt pengar på lite NH kurser för idag kände jag att det dels funkade och dels var en livförsäkring. Det kan onekligen gå illa när man leder från marken och det hjälper inte alltid att man tagit på både hjälm och skyddsväst. Men som sagt han vågade inte kliva in i min zon vilket ger lite säkerhetsavstånd. Det räckte i slutet att jag lyfte fingret så stannade han och väntade på att jag skulle ge tillstånd att gå så det är en smart och klok ponny måste jag säga...och söt. Men var han min skulle jag nog ge en dos lugnande om dan tills han var igång och fick utlopp för sin energi.  

Väl hemma är jag trött och stel i kroppen och inser att det blir till att åka till stallet i morgon med för att tvätta hästar inför lördagens klippning. Snart dags för semester igen...

 

Här är mina söta katter som vet hur man chillar