kilar på

Veckorna rusar fram och för ovanlighetens skull är det bra! Jag längtar efter att träffa syrran och nu är det bara ett par veckor kvar. Jag har pysslat julklappar och köpt några också. Funderar på om man ska börja packa lite smått snart men jag misstänker att jag som vanligt kommer dröja in i det sista.

Vi har börjat fira lite advent på jobbet också och har eventuellt mysigaste julkalendern. Varje dag kommer en liten tomte och så drar vi ett namn på ett barn som får göra ett litet hus till en tomteby...Det låter kanske inte så kul men det är det. Sen får man ju lyssna på julmusik på dagarna och när man kom ut i fikarummet i måndags så hade Gittan, vår kokerska och personliga PEPPARE fixat en liten adventskalender till oss också. Sånt blir man lite glad av.







Idag var jag hos frissan och gjorde mig lite julfin. Sonen tittade länge innan han väste, NICE...jag tror det var ett godkännande. åtminstone kan man säga ett det syntes lite för han brukar inte direkt uppfatta en ny frisyr eller annat.  Och jag är jättenöjd med att vara lite rödhårig här och där, ja på huvudet menar jag alltså.

Så mycket annat spännande händer inte. Kanske att det är kul med samarbetet med Chalmerstjejerna på jobbet med apputveckling som fokus är värt att nämna? Det ska bli en spännande app med förskolefokus och barnen får vara med och utforma och testa. Mycket spännande även för mig att hänga med på. Hänga med är kanske fel. De skickar uppgifterna och vad aktiviteten ska innehålla. Sen leder jag aktiviteterna och de observerar och antecknar...Tänk om man ändå hade gett sig på den där forskar utbildningen? Det hade varit så spännande och kul att forska direkt i förskolan. Men det tar lite för mycket energi att studera och ger för lite ut efteråt. De där extra 50 högskolepoängen man skaffat har ju inte direkt kommit till lönekuvertet eller praktisk användning. Lite kanske om man räknar dold kompetens som det finns gott om i min bransch.