Om mig

Mitt foto
Sweden
Tänk om man kunde göra allt det man ville? Tänk om det fanns tid? Livet mitt i livet kan ibland trava på så man glömmer att det är just detta ögonblick som är livet...Jag vill försöka fånga drömmarna i livet och hålla dem levande, om inte annat bara för idag...

lördag 25 januari 2014

Lönehelg

Förstod på flera artiklar i veckan att det var årets fattigaste dag i torsdags. Hur vet man det när det bara är första månaden på året tänker jag då? Och om man inte var så fattig utan faktiskt hade 67 kr kvar på kontot, innebär det garanterat ett resten av året kommer vara ekonomiskt bättre? Hoppas det.  

Jag firade i varje fall löningen med att gå till på hörnet med min Goa gamla kollega Sofia. Vi har inte setts på väldigt länge faktiskt. Konstigt hur mycket man vänjer sig vid varandra när man jobbat länge ihop. Vi satt och pratade oavbrutet i timmar om jobben, familjerna, barnen och alla bekymmer man har med dem...riktigt god mat fick vi. Båda valde vegetarisk rödbetsrösti med getostcréme och sparrissallad. Man kunde välja hel eller halv portion så vi tog en halv och unnade oss en ostbricka till efterrätt. Drack dessutom ett par glas av ett grymt gott vin som givetvis kostade mer än ostbrickan per glas. Man har ju exklusiva vanor liksom. (Vilket jag helt och hållet skyller på min bästa vän Lovisa...)

Nåväl kvällen blev så där otroligt skön som man bara har med riktigt sköna vänner. Vaknade tyvärr med huvudvärk och med energinivå långt nere på rött. Eftersom vi skulle på kalas klockan två var det bara att släpa sig till stallet ändå. Ofta brukar ju stalltid göra under på energin men idag hjälpte det inte ett skvatt. Mysigt att borsta och pyssla men när jag kom upp i paddocken och började rida blev jag bara svettig och andfådd. Fabian ville inte heller så efter 20 minuters försök att höja energin gav jag upp och red ut en sväng i skogen i stället. I långsam skritt njöt jag av att åka runt mellan träden.  Fabian var snäll trots att det blåste och var massa konstigt folk i mellan träden. Jag älskar den där hästen.

Jag älskar också min familj. Idag fyllde min mellersta kusins äldsta son 20! Herre Gud hur gick det till. Det var ju alldeles nyss vi hade våra små pojkar springande på näset. Det är väldigt gott att känna att man kan komma som man är till familjen. Inte behöver man låtsas vara pigg och glad utan det går utmärkt att vara lite låg ibland. Det älskar jag dem för. Väldigt god mat hade de fixat också men min aptit är inte riktigt som den borde. Jag skulle väl egentligen laga något att äta till middag men jag är inte hungrig. Kanske åt jag mer än jag trodde. Undrar om jag har nåt virus i kroppen eller bara är trött? 


2 kommentarer:

  1. Förstår inte vad du menar?.....haha.....skönt att ha någon att skyla på. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja eller hur? Du kan få skylla något på mig som tack❤️

      Radera