Om mig

Mitt foto
Sweden
Tänk om man kunde göra allt det man ville? Tänk om det fanns tid? Livet mitt i livet kan ibland trava på så man glömmer att det är just detta ögonblick som är livet...Jag vill försöka fånga drömmarna i livet och hålla dem levande, om inte annat bara för idag...

söndag 2 februari 2014

Min skapare...

Det kommer att kännas i morgon. Ja det känns faktiskt redan idag. Överallt liksom... Gårdagens tolkning gav en viss gäddhängs workout och även lår och mage. Sen skottade jag ju lite också. Imorse vaknade jag redan klockan sex och kunde inte somna om på några villkors vis. Gav upp när hjärnan började jobba på helvarv halv sju och efer frukost storstädade jag. Min plan är att jag snart ska ta mig hela vägen upp på övervåningen och packa ur min väska från USA. Jag saknar fortfarande mina bruna kängor och hoppas att hitta dem när jag tagit mig dit. De kan ju faktiskt ligga kvar i USA också...det var maken som packade i sonens väska och vem vet om de faktiskt stannade kvar i den hela tiden. Cia du kan väl kolla om de ligger i en påse i arbetsrummet eller om Cooper kanske ätit upp dem? 

Städat och fint blev det i varje fall. Skulle kanske behöva sätta upp gardinerna igen efter att jag tog ner julgardinerna för några veckor sen blev det tomt. Ljust och fräääsjt helt enkelt ;) tänker kanske att man ska tvätta fönstrens först. Istället åkte jag till blomster landet och köpte massa fina blommor att liva upp sig med i vinterslasket. Och faktiskt om det inte blev lite lättare att leva?! Solen hade dessutom den där "tidigvår"  nyansen som är så löftesrik...


Så snart jag var klar hemma åkte jag till stallet och skottade klart volten tillsammans med Mats och sen kom Anette och hjälpte till. De saltade en också så förhoppningsvis håller den i veckan med. Jag skulle ju rida lektion om vädret tillät och det gjorde det ju sannerligen. Solen sken på oss när vi jobbade och även om den han ner bakom träden inna jag åkte hem var det en ljuvlig dag. Lektionen var inte den bästa jag ridit. Fabian var så trött och slet i kroppen så första halvtimmen var bara motig. Vi travade och skrittade bara mest för att han var så stel. Det släppte så i sluten gick det bra. Men även min kropp kände av helgens arbete.

Nu sitter jag och har ont i ryggen och benen och armarna men på det där genom sköna sättet som innebär att man sätter lite muskler också. Gött!



1 kommentar:

  1. Dina kängor är här :-) trodde jag skrivit ett meddelande om det...

    SvaraRadera