Taggad

Jag är otroligt taggad för att gå till jobbet! Efter en lång dag, från 9-19, som vanligt på måndagar känner jag mig full av energi och arbetsglädje. Det har varit en mycket konstruktiv dag med flera viktiga möten, planeringar, workshop i pluttra och bara gosetid med barnen. Jag gillar verkligen att vara aktiv i tanke och handling på jobbet. Att ha mycket att stå i helt enkelt, för då går dagen fort och jag känner att jag gör lite nytta i livet. När det man står i sen är så roligt och tillsammans med så gulliga, Duktiga människor...ja det är lätt att det blir lite hallelulja känsla över det hela. Jag väntar med spänning på att smekmånaden ska vara över och vardagen tar vid.

Jag är lite mindre taggad för att följa med dottern på tävling igen. Men i morgon ska jag rida lektion för Jill, min westerntränare. Det är jag taggad för! Jag har fortfarande ingen sadel till Manolito men det får gå bra med dressyrutrustnignen. Det är ganska stor skillnad  på vem man tider för. Att rida för Jill är bekvämt, både för mig och Manolito. Sanna är verkligen mycket strängare och kräver betydligt mer, det är roligt och utmanar mig och det behöver jag...men det är så bra med Jill för jag förstår så mycket mer om samverkan och samband mellan orsak och verkan. Kul att man liksom kan ha flera tränare...

Efter lördagens mindre upplyftande tävling har vi försökt boka in en träning för Sanna i Lerum. Det gick så otroligt bra på träningarna i sommras så den känslan behöver nog både ponny och dotter hitta tillbaka till. Idag red hon lite upphöjda bommar och det hade gått bra men han var väldigt taggad. Varför inte på tävlingsplatsen? Det är frågan vi får ställa oss...

Igår släpptes ivarje fall flocken ihop. Nu är det sex vallackar och de verkades trivas ihop. Manolito var faktiskt den som var framme och nyfiket hälsade först vilket förvånade lite för han är ju lite blyg med nya bekantskaper.

Det bästa med helgen var ju ändå att sonen kom hem från USA. Han hade blivit så fin av bra mat och sol (flådd rygg och sex kilo extra, måste ha ju berott på husmanskost och hälsosamt leverne eller?) vi har fått höra så mycket om vilken fantastisk semester de varit på, hur trevliga alla är och hur bra USA är på alla sätt och vis. (Du behöver inte oroa dig om du trodde att vissa familjemedlemmars ungdomshantering skulle ha märks hos sonen ivf syrran!) 

Vi ser ju inte så mycket av sonen i vanliga fall så i ärlighetens namn har det inte varit så stor skillnad på om han är där eller här men när han väl är hemma känns det som om vi är fulltaliga i varje fall. Det var ju skönt också att han kom igenom tullen med då han uppenbarligen smugglat sprit i resväskan som minderårig...så nu sitter det typ två liter starksprit på 18 åringens rum. Inte helt lagligt alltså :/ men vad ska man göra?  (Inte får jag smaka heller snåljåpen!) Skönt nog verkar han ha skött sig hyfsat och inte ställt till några skandaler. Det är mer än jag kan säga om mig själv i den ålder...Tänk om barnen fick en video med alla misstag föräldrarna gjort genom livet på sin 18 års dag? Då skulle inte många barn ha fötts!