Att unna sig...

Fredagen är på plats. Maten är förberedd och väntar på ett snabbt pass i stekpannan när familjen behagar dyka upp var de nu är strax innan sex på en fredagskväll.

Efter jobbet åkte jag och handlade lite nödvändiga hygienartiklar på rusta och sen stannade jag till på blomsterlandet för att ögat behöver grönt grönt grönt! Ett tag gick jag runt och stoppade näsan i allt som blommar, främsta uppdrivna vårlökar. Det är ingen idé att köpa ännu, vintern är för närvarande trots ljuset. Allt kommer hinna torka innan jag hinner plantera ut dem. Men att stoppa näsan i en stor gänglig påsklilja som doftar honung och vår...lyriskt. Efter en stund upptäckte jag att ett butiksbiträde tittade lite konstigt så jag ursäktade mig lite fånigt och frågade efter tulpaner. Som om jag inte vistelse vart de fanns... Det är svårt med tulpaner. Oftast blir de bleka och långa på ett par dagar eller så växer de vackert och vilt i flera veckor. Man vet aldrig vad man får men jag måste unna mig själv. Nästan utslagna, mörkröda och lila...

Det var också rea på fröer för medlemmar så jag köpte åtta påsar. I år blir det det gamla vanliga såklart. Bönor, squash,sallad, tomat och favoriten rödbladig mangold. Jag unnade mig en påse luktärter fast jag aldrig lyckats driva upp dem till blom. Men för halva priset var det förhoppningsvis värt det.

Helgen blir som vanligt utöver att vi har stallet i morgon och alltså måste ta in på kvällen. Straffet för att man går på kurs på torsdagar.

Nu tror jag det när dags att unna sig lite vin medan maten lagas. Jag har ju faktiskt städat lite också...så nu är det fint i huset.

håller fanan högt

Kurstillfälle fem avklarat. Fullproppat med innehåll, en del inspiration och lätt snurrig fröken. Jag har som sagt inte haft jättegott om tid att förbereda kurserna så i går laddade jag hem programmen vi arbetade med men han inte jobba i dem. Jag har ju jobbat en hel del med dem innan men naturligtvis var det uppdaterat och nya funktioner och de gamla låg på nya ställen...Det är då man lever på sin charm och det min kära kollega brukar kalla TT (Tur&Talang), Så jag överlevde dagen och tror inte det satte traumatiska spår i deltagarna. Dock uttryckte en idag lite desperat frågan om det var många fler saker vi skulle hinna lära oss för nu började det bli lite fullt i hjärnan! Äntligen!!! Började undra hur hårt man kunde pressa den här gruppen för de har bara sugit till sig och gapat efter mer...trodde ett tag inte jag skulle kunna utmana dem...Så nu är jag nöjd:)

Vi slutade en kvart tidigare för halva gruppen var tvungna att gå tidigare. Solen lyste helt underbart ute och jag funderade på att skynda mig hem och ta en kort tur till stallet. Men så kom jag på bättre tankar. Istället gick jag hem och satte på mig varma kläder och gick ut i trädgården en stund. Snön har börjat smälta undan lite och här och var sticker gräset fram. Mormors vinröda julrosor står i knopp också. jag trodde de brukade blomma tidigare men de står i skugga där de trivs bäst så då får man vänta lite. De ser så sköra ut i snön...

Jag kollade runt om det fanns några fler vårtecken men ännu ligger allt i dvala. Kaninen tyckte om att komma ut en stund och jag fyllde på fågelmat där de tagit slut. Jag gjorde inte ordning något alls i höstas så nu när snön försvinner ser man alla saker som borde plockats undan i tid. Snart är det dags att köpa fröer och börja förbereda för vårbruket. Det brukar ju ta ett par arbetsdagar i slutet av mars innan det är vårfint. Själv gillar jag att låta det mesta vara kvar till fåglar och smådjur som behöver fröer och skydd för vintern. Jag brukar plocka undan sådant som kan frysa sönder men det han jag inte med i år...Inte ens växthuset var tömt. Det var fem plusgrader där inne idag och minus fyra utanför så egentligen hade det varit skönt att sitta där, om det inte var fullt av mögliga bönstjälkar. Det fick bli lite solning på bänken utanför i stället.

Vårens första sol

Vi hade andra träffen på gröntkortkursen idag. Det är väldigt mycket att lära sig och sen blir det prov. Inte så svårt kanske men att vara tävlingsryttare kräver en del. Även om jag nu inte själv kommer att tävla inser jag att det inte är så tokigt att kunna som medföljande vuxen, Tur att kursen bara är tre veckor för det är väldigt mycket att lägga sex timmar i veckan utöver de 15 jag brukar vara i stallet varje vecka. Med lite matematiskt snille inser man att det inte blir mycket tid för att slappa hemma. Därav att hästen får en extra vilodag och jag sitter och njuter i solen istället.

Ishalt

Där slog den till, ishalkan. Efter jobbet åkte jag hem och försökte vila bort en huvudvärk med hjälp av en omgång iPadspel. Det fungerade så där men det brukar alltid bli bättre i stallet så strax innan tre åkte jag upp för att rida ut en sväng med Ronja och HerrMan i skogen. Fabian var pigg och glad men så fort vi kom ut i Skogen gick det så långsamt så långsamt, delvis för att jag inte hade spö i handen tror jag men kanske också för att det var blankis över allt. Hästarna var väldigt spända också så jag kände mig inte alls bekväm trots broddar. Fabian brukar inte skvätta iväg men HerrMan har lite nerver och Ronja sa att han var jättespänd så vi valde att vända efter en stund och gå offroad tillbaka genom blåbärsrisen där det gick. Dt blev 40 minuter bara men med tanke på hur kallt det vare om kinderna var det skönt att komma tillbaka. Nu blir det några veckor med taskigt underlag skulle jag tro men i år har det varit mycket mycket bättre än tidigare år. Och huvudvärken försvann.

Vi köper ett par säckar salt till så kanske volten håller sig hela vintern. Och utöver idag har vi bara haft ett tillfälle tidigare då jag känt att underlaget inte fungerat. Då tömkörde jag i skogen minns jag. Fabian ska få jobba på så fort det går men vi riskerar inte att bryta något ute i skogen. Han får stå ut med volten ett tag till. Tur han inte verkar ha anlag för kotledsinflamationer...

Jag visade upp mig på ert rektorsmöte idag för att berätta om det nya nätverket. Jag om att de flesta var väldigt nöjda. Jag kände att jag fick presenterar mina tankar på ett bra och tydligt sätt så när jag gick där ifrån insåg jag att jag igen satt mig i situationen då jag utöver att jiddra måste prestera också! Nästa torsdag är det upp till bevis. Och jag har inte ens förberett lokal eller något. Min tid att förbereda kursen och nätverket är långt ifrån tillräckligt!

Jag får nog delegera lite.

Kul på jobbet

Idag var en sån där dag som kändes rätt hela tiden. Kallt var det att vara ute och leka men alla hade roligt. Vi började prata om uppfinningar och kända uppfinnare och jag blir så glad bara av att sitta och prata med barnen! De är så himla kloka och smarta! Snygga ritningar blir det också så nu känns det som om Gunhild kommer få mycket att göra framöver.

Direkt efter jobbet åkte jag till PRK där Nattis och jag började gröntkort kurs. Det är alltså inte golf som någon undrade förvånat utan Hästtävlings kort. Nattis kommer säkert behöva ett sådant i framtiden men risken att jag kommer behöva det är ju minimal. Min enda tävlingserfarenhet placerade ju mig som bekant allra allra sist på väldigt dåliga poäng...tror inte Att Fabian skulle klara sig mycket bättre ens om han hade licens. Tre timmar vid sju tillfällen på fyra veckor är ett ganska snävt schema för en som jobbar och har stalldagar. Man ska visst plugga också och imorgon börjar jag halv sju...ujuj, dags att krypa till kojs nu kanske?

Väntar

På ponnyakuten...äntligen söndag! Man lär sig så mycket och framför allt känner man sig så klok och begåvad. Vi har tex inte köpt en häst som inte går att leda och som ställer sig på bakbenen när man lastar. Vi har heller inte köpt en ponny som knappt är inriden till ett barn som inte kan rida för att vi inte kan något om hästar...faktiskt rider vi riktigt bra redan nu om man tittar på en hel del av deltagarna i årets omgång och framför allt kan vi sitta upp utan att se ut som ankor. Och våran ponny kanske Inte är så lätt att rida i form men han går åtminstone avslappnat och lösgjort och rakt! Rätt som det är går han i form också, bara så ni vet.

Idag red Nattis dressyr. Vi provade att sätta på en gummisnodd för att se vad som hände och han gick kanonfint! Det ska vi rida med någon vecka nu för att se om det kan vara ännu ett sätt att hjälpa honom tillrätta. Vi blev lite inspirerad av Jan Brink som föreslog det på en av deltagarnas ponnys. Om Fabbe kan lära sig att jobba rätt från början av passet kommer vi snabbt komma längre.

Planen med tömkörning och skogsridning funkade ju väldigt bra så nu är det etapp två.

Jag hade en trevlig middag hos Emma igår. Vi tittade på bilder som Karin tagit i Kina. Jag hade ju bestämt mig för att stanna i Shanghai hela kinaresanmen efteråt att ha sett bilderna så inser Jag att det skulle var knäppt att inte se kinesiska muren, sommarpalatset och den förbjudna staden. Det kommer jag ångra hela livet. Så nu måste jag snåla snåla hela sommaren och spara alla pengar jag kan. Det är inte mycket för kvar på mitt nöjes konto är bara 800 som ska täcka ridlektioner och kraftfoder. Tur att Fabian lever på havre och mineraler i små mängder😃

Sen är det ju tiden. Det går ju en hel del semesterdagar men egentligen önskar jag att vi bokat två fulla veckor istället för 12 dagar. Det blir bara tio i Shanghai och ska man åka två, tre dagar till Beijing som jag misstänker är Peking så blir det kort tid att se Shanghai men framför allt att hänga med Lovisa. Vi får se hur jag gör det är ju nästan 8 månader tills dess så jag har gott om tid att bestämma mig.

Tråkigt nog blev sonen rånad på sin telefon när han bytte buss på Allum idag. Ett ungdomsgäng av hotfull sort i 19 års åldern tvingade med honom utanför och drog telefon och hörlurar från honom. Sen gick de utan att skada honom tack och lov. Kanske för att han inte tillhör den kaxiga sorten? Han hade förföljt dem hela vägen till sportlife innan de sprang i väg . Vad hade han tänkt göra om han han ikapp? Sen polisanmälda han det hela och kom hem. Lilla gubben, nu har han ingen telefon. Man blir så arg men också ytterst tacksam att det inte gick illa! Så många som blir nerstuckna över en telefon idag...nu kommer jag ha svårt att sovs ett tag tror jag!

Vår i luften

Det är sant även om marken fortfarande är vit och temperaturen ligger runt 0an så känner man verkligen våren precis under ytan. Sov ovanligt länge och åkte sen upp till stallet som alla lördagar. Det är något väldigt rogivande med att veta vad man ska göra varje dag. Inte massa motstridiga tankar. Det är stallet som gäller om inget annat mycket speciellt står på agendan.
Idag ska jag åka till Emma på middag så hela lördagen är klar.

Fåglarna sjunger mer och mer utanför fönstret och i paddocken är det ett himla liv till och från. Jag längtar tills snön har smält bort så man kan rida på riktigt. Volten vi skottat och saltat är helt ok att både trava och galoppera på så jag måste säga att det var väl investerade pengar att lägga salt.
Första dressyrpasset på en vecka gick bra. Först var det lite motigt som vanligt men efter 20 minuters uppvärmning började det släppa. I slutet var han så himla trevlig att man får lite tårar i ögonen. Tänk att han kan vår lilla pålle! Skummet yr ur munnen när han slappnar av och jobbar, det frustas och han tar i allt vad han kan...själv får man ju arbeta med hela kroppen också och i dag blev det 1 timme och 20 minuter aktiv ridtid. Det känns kan jag meddela:)

Nu ska jag försöka göra mig lite representabel innan jag går bort. Kanske lägger jag mig en stund på sängen och läser...har bara ett kapitel kvar i Torgny Lindgrens bok Minnen. Den är så väldigt bra och handlar inte om något alls. Jag älskar verkligen den författaren, han skriver om livet som jag upplever det, en lång sträcka av händelser i vardagen utan speciellt mycket betydelse för något alls... Och så får han det att framstå som värt att leva ändå...det är härligt :)

Några som vet hur man gör för att njuta är dessa godingar. Jg tror jag ska följa deras exempel.

Inga rosor

Man kan inte dansa på rosor. Vem kom på ett så otroligt dumt uttryck "ingen dans på rosor" vad betyder det? Jag förutsätter dock barfotadans och vresrosor av någon anledning och jag tror inte alls att det har något samband med min personlighet...

Det är väldigt lugnt på fredagar, nästan för lugnt. Det var 10 barn på jobbet idag, tre personal och dessutom planering. Jag fick gjort hur mycket som helst. Pigg och glad hela dagen vilket kan ha samband med att jag vågade mig ut för stupet. Om några månader vet jag vart jag landar och det känns så väldigt spännande och bra.

Överlag är jag nöjd med att inte behöva dansa på rosor utan att jag kan ligga här i soffan och känna lukten av steken i köket som sköter sig själv och låta kissekatten massera magen med sina tassar.

Dessutom bestämde jag och Nathalie oss för att vi tänker behålla vår Fabian nästa år också. Alla saluhästar vi kollar på ser ändå ut som honom eller är för dyra att köpa. Tävlandet ligger i framtiden, det är både dyrt och ansträngande och visst är Fabian den sötaste hästen i världen?
Och vem ska ta hand om honom om han inte bor hos oss? Så nu kan jag bara njuta av att veta vad jag vill ett litet tag...