Jomän nu är den här!

Jag har bestämt att den skulle komma måndagen den14 mars i år....jag är helt säker på att den gjorde det... Sen vet man ju aldrig vad de där metrologerna säger men efter dagens väder är det väl ingen som tvivlar?

Jag tvivlar dock på min hälsa. I går masade jag mig till jobbet, mot bättre vetande, med panodil i kroppen för att uthärda fram till lunch. Ryggen gör ont, jag hade lite feber på morgonen och grymt ont i magen igen. Det gjorde faktiskt såpass ont att mat inte var att tänka på...Vi ska inte tala om hur humöret påverkas av en sådan start men min kollega tröttnade strax efter lunch på mig och bad mig gå hem...jag tror hon tyckte synd om mig, alternativt är rädd för att bli smittad, alternativt trött på min sura uppsyn...

Jag gjorde henne givetvis till viljes och kröp i säng, somnade i ett par timmar. Vaknade vände på mig och gnällde lite över ryggen somnade om. Middagen serverades och jag åt två skedar ris med soya innan jag gick och la mig. Ynkligt ynkligt ynkligt! Så jag bestämde mig för att jag nog har
a) magkatarr
b) magsjuka
c) annan virussjukdom och sjukskrev mig igen! Jag som aldrig brukar vara sjuk! Funderar på om jag borde följt doktorns ordination och sjukskrivit mig direkt i stället för att kämpa på?

Så vaknade jag till en vacker vårdag och mådde lite bättre. Jag besökte herr Doktor igen för att se vad som felas min lilla kropp. Herr Doktor anser att kroppen är lite sliten och skadad och behöver "tas om hand lite bättre".( jaa du, det är trist det här med ryggar...de kan vara till besvär hela livet om man skadar dem så där...) Magen är nog lite magkatarr/magsår  av smärtlindringen men det bör du ta ändå...och här är lite magsårs medicin för att underlätta...tack för det! Och ring om du ändrar dig och behöver vara sjukskriven...Tacka fn för det...jag ringer när jag inte kan gå...lovar

Men lagom motion anses förövrigt vara bra. Så jag åkte direkt till stallet, efter apoteket alltså och njöt av solen. Jag kan inte påstå att jag ätit tillräckligt idag heller för att orka motionera men jag krånglade mig upp på ryggen och skrittade nästan 20 minuter, lååångsamt. Jag hade tagit med repgrimman så resten av passet lekte vi start och stopp och "cirkulargame" och jag vill bara säga att jag ÄLSKAR min häst (som inte är min jag vet)

Och där var våren! precis framför fötterna på mig...vi har gått på gräs! och solen värmer. Lite trött i ryggen blir jag men m jag får väga in hur lätt i hjärtat jag är så vinner stallet över sängen...varje gång!