På påsk helgen. Det känns som om jag haft sommarlov eller så. Förstår inte hur otroligt långt fyra dagars ledigt kan vara. Jag har hunnit sjukt mycket i trädgården trots att jag får ta det så försiktigt med ryggen. Faktiskt så har ridningen funkat riktigt bra med ryggen det senaste och även om jag onekligen känner ett lätt tryck i ryggslutet i kväll så är jag nästan på väg att bli helt bra! Jag har klippt alla rosor, grävt rent alla kanter och rabatter på ogräs och fått ordning på trädgårdslandet. Nu var det kanske mest Sonens förtjänst att det blev färdigt eftersom han grävde så fort...Jag sådde lite morötter och rödbetor i varje fall...alltid något. Dottern ville ha en pallkrage att odla i. Hon fick hämta hur mycket jord hon ville i växthuset. ( det ska tömmas på jord och få ny när det är lagat...) Och så köpte hon två påsar sallads frö. Utav sin snälla mor fick hon en kruka rosmarin och en kruka timjan...jo det är jag som ska använda dem i maten men hon tyckte det luktade gott...och så fick hon sex smultron plantor som överlevt vintern i sina krukor. Hon var nöjd...Mor var nöjdast:)
Vi har fått en ny ljuvlig liten kanin i familjen som heter Knutte, (även om jag kommer kalla honom Plutte). Fördelen med Kaninen är att den redan är tam och koppelvan. Antagligen är det nåt fel på den för om man lägger den som en bebis i famnen somnar den...Vi åt frukost ute på altanen i morse och då låg den i kvät och blev kelad med. När den inte jagade våra stackars katter.
På kvällen satt vi i godan ro och tittade på en film (RED) när vi hör Dottern skrika. Det var skriken från helvetet kan jag säga! Maken trodde hon ramlat ur ett fönster...jag han inte tänka för jag hoppade över soffryggen och var på altanen i en sekund ( kanske 5...) och störtdök rakt mot en trulsig liten knytt som skuttade runt som en galning. Han hade virat in bakbenen i kopplet och Dottern trodde minst att den skulle dö. Stackars barn...Kaninen var nog helt oskadd men Dottern grät i en timme...så kan det gå.
Imorgon börjar veckan igen och Älskade Syster kommer hit för att hjälpa mig få ner glasrutorna i växthuset. Hoppas vi lyckas utan att se ut som tonårs emos...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar