ju tvungen att gå till Tabasco med en påse morötter innan det var uppvisningstävling. Han kände igen min röst och kom direkt till grinden när jag ropade på honom med en låg gnäggning och ville gosa. Dotters trodde han såg morotspåsen på 50 meters avstånd men jag är säker på att han kände igen rösten....Möjligen att han förknippade den med godis kanske men nog kom han till MIG. Fina vännen. Det var gott att se att han hade det riktigt bra där han gick med storebrorsan. Gammelgubbar på 26 och 28 år! Helt otroligt vad pigga de är. Och väldigt morotssugna. Han har blivit riden av några duktiga lägerledare och de var väldigt nöjda med honom. Mjuk och följsam men lite stelare i ena varvet. Japp det känner vi igen.
Emma förklarade att det nog inte alls var konstigt att Tabasco protesterat mot sin lilla ryttare som åkte i backen för hon hade dunsat i sadeln och tryckt med skänklarna. Han hade bara sagt Tack men nej tack till henne (inget elakt i min Pålle heller?!) Nu är det alltså slut och risken att jag kommer rida eller ens få klappa min Häst är mycket liten, ja det är ju inte min häst helt enkelt...jag hade bara glömt det ett par månader...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar