Om mig

Mitt foto
Sweden
Tänk om man kunde göra allt det man ville? Tänk om det fanns tid? Livet mitt i livet kan ibland trava på så man glömmer att det är just detta ögonblick som är livet...Jag vill försöka fånga drömmarna i livet och hålla dem levande, om inte annat bara för idag...

lördag 10 september 2011

jo jag lever....

Tackar som frågar...Mor ringde i förmiddags och verkade uppriktigt orolig. Har inte uppdaterat facebook status eller bloggat sen i tisdags. Men icke att oroa sig alltså. Vi lever och är inte heller allvarligt skadade eller sjuka.

Däremot har veckan lämnat otroligt mycket att önska på alla plan. Tisdagen var ju bra då som jag skrev men sen kom onsdag...En kollega sjuk. 22 barn på plats inga vikarier att få tag på på den här sidan månen. Jag jobbade mellan 8 och 18...utan rast. Jag skulle få en liten kaffe paus på 10 minuter men precis när jag hällde upp kaffet kom den som skulle hjälpa oss inrusande och sa att ett barn blödde och allt var kaos...ja det var det ju...blodflöde var en underdrift, näsblod som inte stoppade och en mycket ledsen och rädd liten vän...tja det var ju bara att kramas och inse att dagen nog skulle ta slut.

Somnade klockan nio, vaknade klockan åtta...elva timmars sömn hjälpte inte mycket, hela torsdagen gick jag runt i dimma och somnade sen klockan nio igen. På fredagen handledde jag en kollega på förmiddagen innan jag red lektion på lilla Fabbe. Då blev allt bra igen:) Han gick riktigt trevligt och vi var så nöjda med honom både jag och ridläraren... Jag somnade visserligen typ klockan tio på fredag kvällen efter ett halvt glas vin. Jag har helt enkelt inte varit vaken tillräckligt för att skriva något här...och inte är det särskilt roligt och skriva om hur mycket man har sovit heller! Det är mycket roligare att skriva om saker som känns härliga i hela kroppen.

Som att jag orkade gå upp och åka till Råda och fick en härlig skänkelvikning på Simba. Sen rusade vi direkt till Fabian där dottern red en sväng innan vi rusade till Partille, åt en macka och Dottern var på möte... Sen rusade vi hem duschade och så kröp jag ner under min elektriska fleecefilt och somnade 15 minuter innan vi gick på 7 års kalas och firade Gudsonen. Det var riktigt trevligt men jag hade inte nån aptit. Och när jag kom hem kröp jag ner under filten och läste medan steken stekte sig själv...

Det blev så misslyckat! Full av fett och senor, helt oätbar så det blev ris och sås till middag (god sås ivf...) alltså hur fel kan saker bli? Nej nu vill jag bara krypa ner under min filt och sova...först en komedi för att lätta upp stämningen. Kanske somnar jag under filmen? Kanske...

En anledning till att gå upp på morgonen....

1 kommentar:

  1. Låter som en allmänt jobbig vecka...såna ska vi ju alla ha men usch! Tur du har en skön filt att ligga under såna dagar!!! Massa kramar och hoppas på att nästa vecka blir mycket bättre :) Saknar dig <3

    SvaraRadera