Om mig

Mitt foto
Sweden
Tänk om man kunde göra allt det man ville? Tänk om det fanns tid? Livet mitt i livet kan ibland trava på så man glömmer att det är just detta ögonblick som är livet...Jag vill försöka fånga drömmarna i livet och hålla dem levande, om inte annat bara för idag...

fredag 18 april 2014

Långfredag

Den blev inte  lång. Jag ligger redan i sängen med lite magkramp och klockan är inte ens halv tio. Jag misstänker att det kan ha varit kombinationen chokladmuffins OCH en påse marsipanägg...eller möjligtvis salladen jag åt på "franska plågan" på allum tillsammans med mamma i morse. Det var väldigt mycket honung på osten.

Vi träffades innan stallet för att köpa lite fröer och sättpotatis. Förhoppningen är ju att jag ska orka ta i tu med trädgårdslandet denna soliga påskhelg. I år blir det de gamla klassiska grönsakerna. Ärtor, squash, rödbetor, spenat och sallad. Lite ringblommor och i växthuset vaxbönor och tomater. Jag köpte tre sorters sättpotatis att dela med Emma så jag hoppas det finns plats i landet. Bara att gå och planera lite väcker trädgårdssjälen till liv. Ett problem är att kroppen inte vill vara med, i år heller... Jag skyller på hästarna som vanligt. Det gör inte ont att rida. Det är när jag sitter av som det gör ont. Och när jag går på ojämn mark eller i trappor! Det är nog inte alls träningsvärk utan ett muskelfäste som är inflammerat så doktorn skulle ordinera vila. Om jag gick dit alltså. Nu gör jag ju inte det utan kommer halta runt några veckor till. Redan nu märker jag ju då att min goda kompis ryggradsdiskar och bäckenbensfogar kommer på besök. Ja man får ju inte överkompensera höften med att halta det borde jag ju veta att doktorn säger...om jag går dit. Men det gör jag inte. Istället ska jag gräva i landet.

Och rida. Det måste ju vara bra träning eftersom det inte gör ont? Idag red jag lite försiktigt på Fabian i en timme. Han vill inte gå framåt men det gick ju hyfsat bra ändå. Manolito går framåt mer än väl för att kompensera kanske? Nattis fick jobba hårt idag men han är inte så tittig längre i paddocken. Snabb däremot så jag inser att jag nog ska låta min höft vila innan jag tar i tu med att lära mig rida honom. Fram till på söndag åtminstone för det är svårt att låta bli. Han är en väldigt charmig ponny och verkar redan ha funnit sig tillrätta på bästa sätt. Imorgon ska vi rida ut till klätterbacken för att träna lite rumpmuskler. Jag rider Fabian och eftersom han inte behöver lika mycket gymnastik kan jag stå nedanför och fotografera när nattis rider upp och ner. Bra plan tycker jag som för övrigt inte borde ha ätit så mycket godis att jag mår illa och behöver motionera extra mycket. Det går inte ihop logistiskt. 




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar