Regn och rusk

Det var ju på gång det såg jag på väderleken men när det kommer blir man ändå förvånad. Va?! Inte 20 grader och sol? Hur kommer det sig...idag hade jag också förmånen att få vara utepedagog i många timmar så jag är nog jättefrisk nu...

Igår åkte vi till Ullared och shoppade loss. Har inte vågat berätta vad notan för hushållets saker landade på men då har jag köpt litet sommarkläder, hushållsartiklar, massor av billiga trädgårdssaker som jag ändå var tvungen att köpa och nu fick till mindre än halva priset. Gödsel och markdukar tex. Hästavdelngnen blev faktiskt mindre belastande. Jag köpte ett par mycket konstiga ridjeans med gummerade knän för bättre grepp i sadeln, jag behöver det...och lite andra ridkläder som strumpor och annat. Två täcken, ett regn och ett svett och flugspray och lite annat smått och gott till hästen...täcket satt riktigt bra också när jag provade det idag. Mamma hade med riktigt goda mackor till middag,  vi sparade ju en hel del pengar där också. Riktigt trevligt var det men man är lite seg när man kör hem. Somnade direkt och sov gott hela natten.

Bortsett från att det regnade ihållande och två timmars utevistelse utan rast är något ansträngande var dagen bra. Men när jag gick hem efter jobbet, eller hem och hem, det var ju stall idag igen, så var jag så trött. Bara tanken på att rida i regnet fick mig att vilja prova de där täckena på mig själv i en halmhög nånstans. Nattis skulle dessutom rida lektion för Sanna så det var lite väntetid. Jag bestämde mig först för att inte rida, Fabian behöver visserligen sin träning men ibland tar orken slut. Sen ångrade jag mig när tjejerna gick till paddocken så jag sprang och hämtade ett träns och red barbacka mellan hinderna och passade på att filma lektionen. Fabian gick för ovanligheten skull fram av sig själv så jag var glad att sitta på honom. Trevlig form till och från och jag kunde både trava och galoppera lite idag. Balansen blir bättre för var gång jag rider utan sadel. Avslutade mitt pass med att trava över lite bommar och skoja till det med flickorna.

Manolito skötte sig utomordentligt! De hoppade lite olika hinder och tränade på att göra halt både före och efter hinder och mellan hinder...som högst hoppade de 105 cm idag och det såg väldigt snyggt ut. Känner mig mer och mer nöjd för var dag som går.  Problemet är ju bara att jag också måste lära mig rida den där ponnyn, men det är svårt att komma till för dottern vill ju gärna rida såklart. Sen är jag ju väldigt nöjd med att få njuta av sista månaden med min älsklingsponny, den goa runda ryggen känner man sig trygg på.