Borde ha semester

Hej igen vad vissa dagar är bra. Idag känns det som om jag börjat landa. Det går oftast väldigt fort för mig att krascha och återhämta mig. Oftast så fort  att ingen hinner märka så mycket av det hela. Idag började jag dagen med att sitta en timme utan barn på min sista öppning. Saknade min morgonkompis som jag brukar spela spel med på onsdagarna. Men jag han i stället dricka kaffe och läsa min mejl. Resten av dagen var super mysig och sen slutade jag tidigt dessutom.

Alltså var jag hemma innan två och regnet vräkte mer. Jag hade tänkt att ta en promenad men det givar verkligen inte så frestande. Alltså kunde jag välja på att surfa på bloggar eller ligga på soffan och sova. Eller så kunde jag komma på den lysande lösningen att ta fram och förbereda morgondagens jobb så att jag med gott samvete kan gå till Maddes fötter för lite fotvård.

(http://maddesfotter.se/) 

Så idag jobbade jag fyra timmar i sträck efter jobbet för att få till årets grupp av digitalkompetensdeltagare. Av 38 anmälningar fanns t plats för 20... Det krävdes ett klurande och ett samtal till chefen för att kolla av att mitt klurande skulle vara ett bra klurande och sen var det bara att prioritera och skicka frågan vidare till rektorerna. Nu har jag en hyfsat rättvis fördelning och kan snart gå på semester även från det uppdraget. Exakt två timmar kvar att fixa det sista på. Och det tror jag att jag fixar. Måste försöka hitta en bra lokal bara för 20 personer vid sju tillfällen sen är det klart.

Pratade med flera olika personer idag som verkligen fick mig att känna mig välkommen till mitt nya område i Öjersjö och dessutom göra mig väldigt spänd, nyfiken och entusiastisk inför mitt nya jobb. Sorgeperioden är över, det känns fortfarande svårt på många sätt men nu känns det helt rätt på alla sätt. Äntligen!

Glädjerik mig också åt alla fina presenter jag fått från föräldrar på jobbet och alla lyckönskningar. Och alla barskrapat såklart...de är viktigast!

Jobbarjobbarjobbar

Försöker plocka hem alla mina saker så nu är huset fullt med saker överallt! Fick en present av ett par barn idag som var väldigt fin och överraskande. Det känns verkligen att man har varit uppskattad. Synd att det krävs att man ska sluta. Inte riktigt sant men det är verkligen så att man plötsligt får väldigt mycket positiv feedback just nu. Kul och uppmuntrande! 

Sen pratade jag med en kollega från ett annat område och under samtalet inser jag att jag är väldigt nöjd med att få börja på nytt i augusti. Det ska bli väldigt spännande och jag ser faktiskt väldigt mycket fram emot att få lära känna nya kollegor. 

Sen fick jag ett mail från en skola jag sökte jobb på för nåt år sedan med frågan om jag är intresserad av att söka en tjänst hos dem i höst. Oj så svårt det blev nu... Det tål att tänkas på faktiskt. Kanske ska ringa och fråga hur lönen är i varje fall? Och arbetstiderna... Fast egentligen skulle jag känna mig riktigt urusel om jag lämnade kommunen nu. I år är det över 35 sökande till min kurs på 20 platser...och det nya jobbet skulle nog bli besvikna... och eftersom jag faktiskt velat jobba på just den förskolan med just den kollegan och just den chefen är det väl egentligen inte något som talar för att jag skulle vilka ta det här andra...men smickrande är det.

Och tröttsamt.

Sista riktiga veckan...

Riktig bara för att jag jobbar hela veckan. Känns dock overkligt att städa ut avdelningen och plocka hem sina saker. Inte visste jag att jag hade så mycket saker...jag drömmer drömmar på nätterna om 12 åriga döda barn som vägrar sluta sprattla så jag kan gräva ner dem och plantera en vacker ros över...lite lätt symbolik där tror jag. Allt för att bearbeta en av de större förändringar av gjort sen jag fick barn. Knäppt egentligen att jag inte gjort något annat sen sista barnet föddes. Det har ju liksom hunnit hända en del i livet på 12 år.

Min nya solgula tröja piggar upp avsevärt. Det är omöjligt att inta vara glad när man har den på sig. Maken sa att färgen på tröjan var lite "loud" eller högljudd...precis! hur ska man kunna vara nerstämd när något skriker till en hela dagen? Hallå ropar den, ser du mig ??? Jag fick ett litet kort av min favorit kollega med em dikt också... Jag har ju givetvis fler favoritkollegor men den här har jag hängt i hop med längst så det kändes i hjärtat när dagen var slut och hon gick på semester. Fast sen ses vi nog snart över ett glas vin så det var inte alltför sorgligt.

Jag hämtade upp sonen och åkte till bilskolan för att kolla vad som krävs för att skriva in honom där. Inte helt gratis att ta körkort men jag har lovat att betala för lämpet i vart fall. Sen får han skaffa jobb! Vi gjorde lite ärenden, tog tex foto till nytt körkort som ska beställas snart och köpte katt mat. Vi var på Cederlövs och fikade också innan vi åkte hem så det var en  ovanligt trevlig dag med sonen som man annars inte ser så mycket av. 

Väl hemma tog jag en promenad och lyfte några ett kilos handlar tillräckligt många gånger för att det skulle kännas i axlarna. Har också lite träningsvärk i magen efter gårdagens yoga så det känns som lagom självspäkelse för att kompensera helgen. Gött! 

Nu har jag läst en bok om trail och försöker förstå grunden för den här ridstilen. Tyvärr står det inte så mycket om hur man ska rida hästen i den där trevliga och välbalanserade formen men jag antar att Jill kan hjälpa mig med det i höst...känner en rejäl ridlängtan och det har bara gått en vecka lite drygt sen vi lämnade Fabian. Hur ska det gå? Det får bli många yoga pass helt enkelt....

Galopp genom box och stanna...på lång tyglar..."wright....yeahh? Not so sure..."

Lite galet trött

Midsommar helgen har ju varit så lugn och avslappnad...trots det är jag galet trött och lite mörk. Den där känslan som uppstår när inte allt går på räls utan man måste hantera livet. Inte olycklig eller deppig...lite mörkblå i sinnet mer än grå. Tänkte att det skulle hjälpa att köpa sig en varmt gul tröja och tror kanske att den kan bli snygg till blåjeans och blåsjäl. Vi får se för just nu hamnade den i hyllan i garderoben. Som förövrigt städades igår. Så nu kan man se vad man har att välja på i klädväg. Vilket inte nödvändigtvis var till fördel...

Midsommarafton blev trevligare än någonsin. Kanske för att vi inte var så många och förväntningarna på att ha hyper trevligt var satta på helt rätt nivå. Vädret var helt som det skulle, varmt, regnigt men med den goda smaken att hålla upp under lunch och grillning! Karin och Fredrik och deras hund var perfekta gäster och så kom ju Syrran hem så kombinationen familj och vänner blev perfekt! Vi kom i säng sent men var inte så fulla så jag vaknade utan efterdyningar. Tur det för förra helgen kommer ha skrämseleffekt i flera år tror jag.

Igår var vi dessutom på stan och tog ett par öl och hade väldigt trevligt så i morse vaknade jag alldeles för sent. Borde ha tagit en promenix eller så för att kompensera onyttigheterna men det får bli i morgon för just nu vill jag bara ligga på soffan och ta det lugnt.

Jag hittade den perfekta presenten till min man idag och bortsett från att jag plötsligt är lite fattig igen är jag väldigt nöjd.

Sommarkväll

Det är sommarkväll i trädgården. Dofterna som tränger sig på, nästlar sig in och hittar ro i kroppen...pioner... De håller tonen som mild parfym och bakom den jasminens söta lite tunga doft. Nyklippt gräs, en grill hos grannen, skolvarm hud...en merlot i glaset. Mormors kanelros är skarp i sin rosenrena doft. 

Just nu sitter jag där det är meningen att jag ska sitta. I kvällssolen i den vackraste trädgård jag vet, min. Och jag njuter av att känna mig hemma. I morgon är det midsommar och allt är färdigt. Eller det beror ju på hur man ser det. Vi har köpt sill. Imorgon ska jag gräva upp första färskpotatisen och koka den. Behövs det mer? Vi har nog något att grilla i frysen och en pasta sallad delux till det så är allt perfekt. Vi får trevliga gäster det är allt som räknas...

Knäppt nog försov jag mig i morse och jäktade till kontoret. Där satt jag alldeles själv och jobbade hela dagen så ingen hade märkt om jag tagit det lugnt och kommit sent. Synd att jag inte visste det ;) och med tanke  att årets löneförhöjning stannade på typ 0.8% så har jag absolut ingen anledning att anstränga mig framöver. Sorry nya kollegor men jag kan kosta på mig att passa barn och dricka kaffe ett par år nu...

Men man gör ju det man ska och trots vädret blev det 15 minuters övertid innan jag klockade ut, gick till affären, handlade och åkte hem. Det blev till att vattna växthuset som höll 38 grader innan jag satte mig en stund. Det blev lite städat, ifall det regnar så kan vi sitta inne. Sen tog jag en långpromenad med maken. Hela vägen till Maderna och sen över åsen och hem igen. Tog en dryg timme men var bara 5.79 km i ganska friskt tempo. Inte direkt slät mark så det krävdes nog lite muskler...

Vi köpte indiskt och satt ute tillsammans med alla fina ungar. Tyvärr så lyckades sonen inget vidare med betygen antagligen tack vare skitsituationen han varit i. För oss har det bara varit en månad men för honom minst två kanske mer...i vilket fall fick han bara betyg i två ämnen...det måste varit ett hårt slag utöver det han redan fått. Hoppas de där brottsoffer stödjarna hör av sig för vi behöver fasen psykologhjälp hela familjen tror jag.

Pioner är lite terapi... Aromtrapi heter det och folk betalar massor för det som hos mig är alldeles gratis...ja utöver inköpspriset och gödsel då...

                   N. N.      

Ny fas

Nu känns det att något nytt är på gång. Kramade om ett par barn idag igen för sista gången och en kollega. Just det ena lilla livet där var nära hjärtat kände jag fast det ska man ju inte göra. Känna för dem så där personligt och kärleksfullt antar jag... Fast det är inte så konstigt när man följt familjerna i flera år att det känns när de lämnar. Och att man själv lämnar. Varför ska du sluta fröken? Det är inte lätt att svara på. Men naturligtvis är det för att jag tror det ska bli roligt att prova något nytt.

Jag var på dropin på mitt nya ställe och kände mig lite vilsen. På en främmande gård med små barn jag inte känner. Förskolan är ganska nybyggd och väldigt fräsch. En del är sååå mycket bättre än det jag är van vid medan annat känns mindre och inte lika hemtrevligt. Det saknas ju te.x brandgula fönsterkarmar...bara det ;)  Mitt i allt det där nya och främmande står tack och lov några trevliga tjejer jag träffat förut och min nya kollega känns som om vi känt varandra sen tidigare. Och det känns väldigt bra som om det bara kommer vara att köra igång ett gott samarbete direkt. 

Fast jag kommer sakna det gamla det kommer jag. Min ena kollega frågade om jag hade för avsikt att bli så där sentimental när jag slutar. Det tänker jag. På alla sätt. Jag tror att det är bra med lite vemod faktiskt...

Kvällen har jag använt till att njuta av regn på fönstret och sen spatsera i trädgården i det våta gräset och slåss med mygg om sommarkänsla. Mormors ros blommar mer än någonsin bara för att förstärka  känslan av vemod. Kanske helt rätt känsla så här inför midsommar, årets vemodigaste högtid..

        

    

                                 

                                 

         

Slapp

På två sätt. Slapp åka till stallet, slapp i soffan...vet inte om kombon är så vidare bra. Jobbet var också slappt. Solsken och sommarglada barn är en väldigt bra kombo. Sen kom jag hem och hittade senaste numret av eqipage i brevlådan. Tänkte att jag skulle sitta i solen och slappa en timme eller två och läsa men jag fick ringa några samtal istället. Han bläddra lite innan jag lagade mat. 

Satt i solen och åt med maken, barnen är inte hemma. Borde ta mig i kragen och göra något men jag är slapp slapp slapp! 

Nu ska jag krypa i säng fast klockan inte ens är tio och solen lyser. Med min otur regnar det resten av veckan och jag kommer ångra att jag var så slapp idag. Men somnar jag nu slipper jag tänka på det och nu slapp jag skriva mer...