Passion

I går hade Mamsen sin stora passionsfest. Det är när man blir lite mer mogen och ska ägna sig åt sina passioner i livet i ställer för att gå till jobbet man har en sådan. Alltså mamma är pensionär (tillslut). Jag tvivlade starkt på att den dagen skulle komma och blir fortfarande inte förvånad om hon söker nytt jobb och får en ny karriär. Jag har svårt att tänka mig någon av oss som annat än passionerade yrkesmänniskor. Jag hade lovat att ställa upp och ta köket så jag hade fullt upp. 

Innan festen han jag med tre möten, lång lunch som inkluderade vetrinärbesök för vaccination och en avokado. Sen körde jag en workshop om att skapa film i iPad också...när jag kom till mamma var jag redan rätt trött. Sen var det så himla trevligt på festen och jag hade ju fullt upp med att koka kaffe, vispa grädde och plocka undan efter folk. Allt gick väldigt smidigt och lugnt utan stress så man kan inte klaga. Det var också en fantastisk känsla att få dela detta med mamma. Att höra talen och lyssna på vad alla hade att säga om denna fantastiska och otroligt uppskattade människa. Jag känner ju min mamma väl men det är verkligen något speciellt att höra andra berätta om sin bild av henne. Jag var lite tårögd mer än en gång under kvällen. Jag tänkte också på hur stolt morfar hade varit och vilket fint tal han skulle ha hållt om han var vid livet. 

Idag var det bara art kliva ur sängen och åka till Alingsås, det var utvärderingsdag i alpgruppen. Gott fika, god mat och som vanligt samtal att växa ur och hämta kraft från. Det finns inget ställe som är bättre för både den personliga utvecklingen och yrkesmässiga som att vara med i alp. Ett uppdrag lever man på i flera veckor. Fast nu känns det som om det är fredagkväll trots att man är spik nykter...dags att sova för det är ju trots allt bara torsdag....

Mycket jobb, lite pengar

Alltså nu är det slut i plånboken, hästköp med alla utgifter jag glömt bort eller inte alls viste om som tillkommer. Budgeten låg ju som tidigare nämnts på 40000 kr inklusive utrustning. Blev ju raskt exlusive och sen 45, kanske 50? Och tillslut 55 000 plus utrustning för 10 000. Och vetrinärbesiktning, equiterapeut och resor fram och tillbaka. Tur att Kungsbacka/Vallda är nära! Och så 2000 på transporten och en tusenlapp på vaccineringen. Jepp det tickar på...börjar man sen räkna på den där förskräckliga resan till Värmland och den trevliga till skara med övernattning och all resemat så är vi uppe i över 70 000! Bara nästan 50% överstigen budget. Så om Nån undrar varför jag inte blivit chef så är det självklara svaret just det...

Glömde jag säga att man måste betala för hästen hela tiden och att vi plötsligt har ansvaret för två? Nåväl vad är väl pengar om man börjar räkna på kvalitetstid med dottern som vi fått på köpet. Tänker främst på den där 60 milsresan då hon matade mig med laktris och Coca Cola för att jag inte skulle somna vid ratten, eller det trevliga vandrarhemmet och vår mysiga frukost på Haushornborga i Broddetorp, där kan inte många skryta med att ha varit. Jag kan ge ut en bok om udda semesterbyar och tjäna igen lite pengar kanske?

Och så är det mycket jobb. I morgon ska jag jobba sex timmar mellan 8:30 och 16:30. Det går nog om jag går baklänges en del av dagen. Det gör ju inget för jag plockar ut tiden som blir över när de andra har lov. Igår hade vi dessutom arbetsplatsträff på kvällen så veckan blir lite knökad. Av nån anledning har jag i varje fall tagit mitt förnuft till fånga och börjat äta lite allergimedicin så jag är lite piggare än förra veckan och börjar inte nysa förän sängdags då jag tar min tablett. Det är bra. 

Jag tömkörde Fabian i går och idag lovade jag dottern att vara modig. Jag sadlade engelsk för första gången på länge (måste ju öva lite innan jag börjar rida vår nya häst) och tränáde på att stå i trepunkt och tvåpunktssits. Det gick sådär men bättre än tidigare år.  Kände mig faktiskt mer bekväm i sadeln än jag förväntat mig och tappade inte ens balansen när han sparkade bakut lite grann i galoppen. Och titta!!! Jag hoppade ett litet kryss till och med! Bara för att göra dottern stolt över sin lilla mams...fyra gånger dessutom. Nästa gång kanske jag vågar lite högre. Kanske....

Äntligen fredag

Idag hade jag min första öppning på jobbet det här läsåret. Jag fick ställa klockan på fem och tackade stillsamt mitt schema som ger hyfsade morgontider i vanliga fall. Jag är onekligen inte någon morgon peson. Men när man väl druckit sitt kaffe och kommer iväg är det ju uthärdligt. Det dröjde innan barnen kom och sen var det planeringsdag så hela förmiddagen var jag ute och njöt i solen. Jag kan inte minnas att jag varit med om en sån tidig vår! Det är bara fjärde april och redan har hasseln gjort mig allergisk och sälgen lycklig (för vem kan motstå videung?)  Tack vare att jag började tidigt slutade jag också tidigt. Efter jobbet åkte jag till stallet och städade ur skåp och fixade så boxen är fin och i ordning för Manolito. Tänk vad smutsigt det blir i krubba och vattenkopp... Det blir en väldigt massa saker att hålla reda på men vi får ha Manolitos saker i skåpet och Fabians på logen för vi har redan fått hem massor av saker som ska sorteras på plats. Ett drygt jobb faktiskt... 

Skönt nog kommer Fabian att kunna gå ute snart hela dygnet så vi slipper åka till vallda för att träffa vår pålle på helgen. Idag tog det nästan en timme ner för det var så mycket trafik. Men det är det värt.  

Efter stallet gick kvällen väldigt fort. Vi kom hem fixade det sista i stallet och lagade lite mat. Sen såg vi gamle of thrones och surade lite över avsnittets vändning. Sov gott alla.

Sista hoppträningen med Fabbe

Om två veckor räknar vi med att kunna ta med Manolito på hoppträning i Alingsås. Så idag var sista gången vi tog med Fabian. Lastningen på hemmaplan gick förträffligt och de första kilometrarna verkade även transporten fungera. Fast sen talade bilen om att blinkers ett slutat fungera och väl framme i Alingsås funkade blinkers men inte bromsljuset. Inte heller innebelysningen verkade vilja vara med, då. Sen när vi åkte hem började den dock fungera när Fabian var halvvägs på transporten vilket inte gjorde det lättare att lasta ombord honom...discobelysning ger visst inte trygga hästar. Alltså lite besviken. Och sen fick Sanna lasta honom för oss vilket tog en kvart för plötsligt hade han glömt hur man gjorde. 

Själva hoppträningen gick onekligen bättre vilket var riktigt roligt med tanke på att det nog blev nån sorts hoppfinal för dem. Fabian var framåt och hoppvillig och tog några riktigt fina språng på hela 80cm. Inte jätte svåra linjer idag men en utmanande studsserie och några s-svängar utmanade. Fabian är verkligen trevlig när man är ute sådär. Lugn och fin och trygg... Idag lät dottern  mig skritta av medan hon bar hinder! Mycket uppskattat på sett och vis men att sitta i hoppsadel med kortkorta läder, utan ridskor i jeans...och så vill ungen att man ska öva på att stå o tvåpunkt. Det brännde i låren efter fem minuter så nu är jag än mer imponerad av ungarna som fixar 1.5 timmes lektion.

För övrigt var dagen väldigt trevlig. Jag jobbade på kontoret med Anette och fick gjort en hel del. Tex fixat en diplombeställning och diskuterat framtiden och beställt lunch. Det lät inte så mycket när man skrev det men det tog sin lilla tid. Nej nu ska jag släcka lampan tror jag och försöka ta igen lite förlorad sömn. Jag är väldigt trött och misstänker att det är årets pollen allergi som slagit till för jag är lite tät och kliig i ögonen också. Så nu provar jag lite allergimedicin på inrådan av en god vän. Hoppas det hjälper...

Nästan sommarvärme...

Ganska skönt är det att njuta av vädret såna här dagar. Jag tog med mig fem barn på jakt efter vårtecken. Vi fotade blommor, sol och barn som hoppar hage. Min tanke var ju att benämna vårblommorna men vem är jag att avgöra vad som är ett vårtecken? In i skogen kom vi och när vi gick förbi stallet frågade ett barn var hästarna var så då gick vi bort till hagen och matade Fabian med morötter och de modigaste vågade borsta lite på honom också. Snällare ponny får man leta efter! Nosade lite på den men stod alldeles stilla och lät sig klappas. Och han är världens sötaste också med sin fina långa man... Undrar om Manolito kommer kunna konkurrera om mitt hjärta? 

Efter utflykten gjorde vi allsång ett iPad memory och sen var dagen slut. Jag åkte tillbaka till stallet och sadlade för lite lösgörande arbete. Omgående gick han i fin form och jobbade på trots att han blir svett i sin långa päls. Örjan som lagar nin transport ringde och sa att den var klar så jag avrundade passet efter 40 minuter för att hinna hämta den innan han stängde. 2000 kronor fattigare börjar jag undra hur det ska gå med ekonomin. Dessutom insåg jag art min ponny är jätteförvånad så det är ytterligare 7150 om året som ska betalas och då är självrisken nästan 3000! Det blir nudlar framöver tror jag.

Nej man ska inte klaga. Jo lite. Jag har ett skavsår på häcken precis där trosan slutar. Kanske lite mer info än de flesta vill ha men ni som rider vet hur illa det är! Man ska vara noga i val av underkläder när man sitter till häst och funktion är klart avgörande. Inte för att min byrålåda har då mycket annat att erbjuda. Men det är skönt att inte rida på några dagar.

Långsamt farväl...

I snart tre år har Fabian varit vår ponny. I alla väder och alla tillfällen har han varit en pålitlig kompis som alltid ställer upp. Mnja...kanske inta alltid, man får ju driva en hel del under protest ibland. Men ändå. Vad vi älskar denna ponny. Igår skickade jag tillslut och mycket motvilligt iväg ett brev till Björn och tackade för den här tiden. Fick tillbaka ett jättefint meddelande som värmer i hjärtat, han skrev:

Tack för Din återkoppling.

Fabian har haft en bra tillvaro hos Er - inte bara att stallet var fint - utan han har alltid kommit tillbaka i mycket gott skick

och jag kan bara återgälda med ett tack för den tid som varit.

Lycka till med den nya hästen! 

Vad glad man blir av sådan återkoppling från en hästuthyrare. Jag hoppas att någon snäll människa ska ta hand om vår pärla framöver på allra bästa sätt så han får ett fortsatt njutbart liv. Försöker övertala min tränare att hyra honom till sin verksamhet där han hade haft det perfekt! Men som sagt det ligger utanför mina händer tyvärr. 

Jag red ett jättekul trailpass i morse med en box, fyra slalommarkörer och två hinderstöd att försöka  backa  och ta sig igenom som en grind...börjar utan lina för att få in rörelsen... Fabian var fantastiskt go och trevlig, gick i fin form och lyssnade riktigt riktigt bra. Jag är så stolt över den gamle kraken.

Vi åkte sen direkt ner till Vallda  och Nattis red Manolito. Första gången på sin alldeles egenägda ponny i hela livet. Det är lite svårt att känna att jag äger den när den inte står i mitt stall men vi är mycket tacksamma att den får stå kvar tills gräset börjat gro så Fabian kan få gå på lösdrift och Manolito komma hem. 

Manne kallas han men jag vet inte jag om det är vacker nog för vår ponny. Fast Fabbe är ju inte så fint det heller. Nåväl han hade inte gått på ett par dagar så vi var lite oroliga att han skulle vara jätte laddad men det var han inte. Vi hämtade in från hagen och borstade länge. Jag hade tagit med min westernsadel för att prova hur den satt. Föreställ dig en fyraåring i pappas kostym. Så ungefär...lite stor alltså så det blir att sälja världens finaste och bekvämaste sadel och köpa ny. Nån som behöver en westernsadel för bred häst med lite manke? Prisidé 4500kr vilket är vad jag gav för den...

Ridningen gick bra. Det tar ett tag för Nattis att hitta knapparna men hon får honom i fin form och ganska så stabil efter en liten stund. Med lite lektioner kommer det bli toppen tror jag. Är lite mer orolig för hur det blir med min ridning för jag har helt glömt hur man gör. Han var faktiskt inte så på trots vilan, kanske att det strålande sommarvädret gör sitt till? Det känns som en väldigt trygg och stabil liten ponny i varje fall så det är jag glad för. Det där som jag sa om att det kan gå fort såg vi inte till i dag.

Vi fick med oss massor av utrustning hem idag så nu är altanen full med smutsiga hästtäcken av olika sorter och annat smått och gott! 

Gårdagen ägnades också i stall och den en mycket trevlig övernattningsmiddag hos Emma. Vi satt ute en stund med lite bubbel och njöt av vårkvällen. Det är inte klokt att det bara är slutet av mars! 

Här kommer lite bilder på vår fina  Manolito, såklart...vi måste ju dela underverket!

Hej helg...

Den här veckan har gått fortare än väntat och varit full med både roliga och minde roliga händelser. Idag jobbade jag sent och kom hem precis i tid för att passa steken en timme medan maken tog en promenad. De passade jag på att sätts mig på altan med ett glas rött i eftermiddags solen och riktigt känna hur skön våren är. Sen firade vi makens födelsedag me ekostek och Nattis hade bakat en riktigt god tårta! Mamma var här en sväng också och bortsett från att vi alla led av fredagströtthet blev det en väldigt trevlig kväll.

Transporten var inte färdig ännu så det där med att packa med oss Fabian till vallda på söndag för att rida ut våra hästar kommer inte funka. Lite skönt trots allt för det är lite merarbete. Jag har fått tag  en medryttare till Fabian tre dagar i veckan så vi kommer klara oss både ekonomiskt och arbetsmässigt fram till sommaren. Och det är vår goa fina Ida istallet som lånade Fabian i julas som ska rida så det känns jättebra. 

Och så har vi bestämt att vi nog trots allt trivs väldigt bra i området och kanske skiter i att flytta. Känns både lite sorgligt men också skönt för det har varit tufft att ha känslan hängande över sig. Vi får se. Vad som händer i framtiden men just nu vilar jag i att saker verkar lösa sig till det bästa på många områden.

I morgon ska jag rida tidigt, innan vi släpper ut hästarna. Sen ska jG och mamma fixa sista skräpet och jag ska börja pyssla lite i min trädgård. Såg härom dagen att jag har grodägg igen så våren är här på alla sätt. 

För övrigt säger jag som min totem "go with the flow"