Badtur till Kåsjön

Just nu ligger jag i hängmattan och njuter av att höra fåglarna sjunga och vattenfallet porla i bakgrunden. Ännu lite längre bort i bakgrunden hörs visserligen E20 sorla men det kan jag nästan blunda för efter 15 år i huset. Jag skulle kunna drömma om ett hus på landet med en liten ridbana och skogsstigar där jag kunde framleva mina dagar i stillhet och ro, utan motorväg. Men om jag skulle haft råd att köpa den skulle den troligen ligga alldeles under en inflygningsrutt vid en flygplats. Vill bara ha sagt det...Nej bättre då att göra som idag, ligga i värdens vackraste trädgård och njuta.

Jag började dagen med att rida på Råda, på Ned som vanligt. Nu vill jag gärna byta häst för annars är det risk för Korvfabriken. Det gick med andra ord riktigt dåligt idag med...Bättre då att spedera lite pengar på rosor i
Mölnlycke. Det bidde en Elmshorn till slut trots allt. Nu ska bara Maken köpa ny rosjord och gräva upp en elendig stackare som inte tålt vintern så bra.

Dagens höjdpunkt var i varje fall ridturen på Öjersjö. Dottern red sitt sista pass på Putte så vi tog gott om tid på oss i stallet. Först betade vi dem en liten stund och Dottern red barbacka i grimma, lika bra att få det överstökat. Sen red vi ner till Kåsjön med en annan tjej i stallet och hennes vackra Newforest sto Safir. Det gick riktigt bra dit, Tabasco gick med långa pigga kliv trots värmen så det märktes att han var glad att komma bort från ridbanan som vi för övrig att harvat allt för mycket på tackvare Tabascos ovilja att vara ensam i skogen. Tillsammans med andra går det betydligt mycket bättre men jag vet inte hur det ska gå när han kommer hem till småland för jag tror inte vi kom över en enda sten utan att snubbla på den!

Väl nere vid vattnet klev först Putte rakt ut och började skvätta och Tabasco i direkt efter. Det tog 3 minuter innan jag officiellt tagit mitt första bad och nej jag behövde inte sitta av, han skvätte upp! Så glad och lycklig liten häst, det värmer i hjärtat och var värt att bli helt blöt över. Jag var dock väl nära att ramla av när vi skulle upp ur vattnet och vi samtidigt kom i närkontakt med några läskiga ankor och en än läskigare vandrare...Han blev nog lite rädd han med och frågade om det var farligt att gå förbi...Inte alls sa jag med en stor häst som inte ville stå stilla...Sedan kastade Safir av sin lilla ryttare genom att bocka på stället så jag beslöt snabbt att Tabasco fick gå först tills hon lugnat sig. Jag satt inte upp förän hon slutat bocka men sen gick Tabby hela vägen tillbaka först utan att tramsa. Stora plusspoäng idag alltså! Såna här dagar älskar jag att ha häst och längtar efter stabila Fabbe (hoppas han lever upp till det nu...)