Inte bara idag men en dag som den här hjälper ju till. Dottern ville meta krabbor och Maken ville hälsa på en kompis så vi passade på att ta oss till havet. Maken gillar inte folksamlingar, solsken eller sand mellan tårna. Modern brukar klara ca 30 minuter av dylikt så det finns ett skäl till att vi sällan hamnar vid just havet. Vi brukar hamna vid nån insjö utan strand istället. Men där finns ju inga krabbor så idag blev det undantag. Solen sken bakom slöjmoln och det var en skön bris. "varför blåser det hela tiden mamma?" Jag kom ihåg varför vi inte brukar åka till havet. Man klär gärna av sig för att få lite sol på kroppen. Och det är lätt att glömma solskydd. Det känns nu. Man är ju inte direkt vackert solbrun sen innan. Nu är det lite ojämnt rött mellan det vita. Intressant. Man hade ju också glömt raka benen och träna...tänk vad man kan upptäcka när man åker till havet...
Men men man ska inte vara sån egentligen. Vi hade ju hotdog med och en klädnypa...Endast tre rackare hamnade i hinken, resten får vi se som ett empatiskt försök att mata vilddjuren. Barnsligt roligt är det ivarje fall, därav att man glömmer att solen bränner kanske. Dottern tyckte att det var sommarens bästa dag trots att vi inte åt glass. Vi var naturligtvis tvungna att stanna på Triumfglass på väg hem för att spä på semesterkänslan ytterligare. Åh vad det är härligt att inte ha massa planer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar